Sveriges radio finska rapporterade 8 maj om att undervisning i finska vid Umeå universitet kan läggas ner. Anledningen är att humanistiska fakulteten måste spara 17 miljoner kronor nästa år. Enligt dekan Christer Nordlund har inget beslut tagits än om vilka utbildningar som drabbats. Sveriges radio finska avslutar med att påpeka att man har undervisat finska på Umeå universitet i 50 år.
Jag fick en känsla av att ha sett liknande nyheter från förr. Sagt och gjort, satte jag mig för att gräva genom mina samlingar med nyhetsartiklar från 1900-talets senare hälft. Mycket riktigt hittar jag en notis från Göteborgsposten daterad 9 november 1996. Den har titeln ”pengabrist hotar finska språket”. Där kan man läsa att finska språket föreslås försvinna som ämne vid Göteborgs universitet vid årsskiftet. Orsaken är, som titeln till notisen anger, brist på pengar.
Rektorn för finska folkhögskolan i Göteborg citeras i notisen från ett öppet brev till universitetet:
— Förslaget är stötande och visar respektlöshet mot sverigefinnar och riksdagens beslut.
Dåvarande ordförande för humanistiska fakultetsnämnden, Tore Janson, svarar i notisen:
— Vi sitter I en hård ekonomisk situation. Vi skall dels minska antalet utbildningplatser, dels skära ned på kostnaderna för varje enskild student.
Det framgår av notisen att det inte finns tillräckligt många intresserade studenter som kan fylla platserna på kurserna. Man får pengar tilldelade sig utifrån antalet studenter man utbildar. Halvfulla kurser blir dyrt.
Jag bläddrar vidare bland mina artikelsamlingar. En annan notis, den här från tidskriften Invandrare och minoriteter nr 3 från år 2000 har en notis med titeln ”minoritetsspråk utvisas”. Den här gången handlar det om ett besparingsförslag för Lunds universitet.
Det framgår av notisen att under ”mer än 50 år har det bedrivits undervisning och forskning i finska, estniska och ungerska vid Finsk-ugriska institutionen i Lund som nu riskerar nedläggning.” I notisen intervjuar man Manja Lehto, prefekt vid Finsk-ugriska institutionen som inte spar på kritiken.
— I mars fick sverigefinnarna och finskan minoritetsstatus och så kommer detta, ett besparingsförslag som undergräver finska språkets ställning i Sverige.
— Från universitetsledningen har man föreslagit att studenterna ska åka till Köpenhamn om de vill studera finska. Var det detta vi skulle ha bron till?
Studenttidningen Lundagård skriver om nedläggningen av flera språk, däribland finska, estniska, litauiska, thai, ungerska, tjeckiska, indonesiska och norska, vid Lunds universitet 2 oktober 2004. Det framgår av den korta artikeln att orsaken är behov hos Området för humaniora och teologi att spara in pengar. Man går med underskott på 8-9 miljoner under 2004 och året därpå måste man spara ytterligare fyra miljoner.
Detta är bara axplock från nutid och dåtid. Ändå visar det på en allvarlig utveckling som går parallellt med erkännandet av den sverigefinska minoriteten. Man lägger ner undervisning på finska inte bara bland förskolor och grundskola. Det försvinner även inom högre utbildning.
Orsaken kanske inte är en direkt fientlighet gentemot minoritetsspråk. Snarare visar dessa händelser hur besparingskrav inom undervisning, men ’ven andra delar av samhället, gör att man skär i de kanter som anses vara överflödiga. Men vems utrymme i samhället är det som försvinner när man försöker skära i kanterna? Jo, det är människorna i marginalen. Det kan handla om språkliga minoriteter, som i det här fallet, men även andra minoriteter i samhället.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
