Den 24 februari är det sverigefinnarnas dag. Då hissar vi den sverigefinska flaggan vid Länsstyrelsens kontor i Mariestad, Vänersborg och Göteborg. Sverigefinnarna är den största av Sveriges fem erkända nationella minoriteter.
Läs även Stellan Beckmans artikel Blandade känslor inför Sverigefinnarnas dag
Sverigefinnarnas dag bidrar till att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur. Alla myndigheter, kommuner och regioner har ett ansvar för att främja minoritetsspråken, sprida information och se till att de som tillhör de nationella minoriteterna får möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem.
– Målet med den nationella minoritetspolitiken är bland annat att stärka deras möjligheter till inflytande, och som är fastställt i lag att de har rätt till. Det är en viktig del av den svenska demokratin och skyddet av de mänskliga rättigheterna, säger Timmy Jensen, utvecklare för arbetet med nationella minoriteter och mänskliga rättigheter på Länsstyrelsens samhällsavdelning.
En del av två kulturer
På Länsstyrelsens hemsida står det:
Att vara sverigefinne är, precis som ordet antyder, att vara en del av två kulturer och två språk. Det finns idag runt 700 000 personer i Sverige som identifierar sig som sverigefinnar. Det gör sverigefinnarna till den största av Sveriges erkända nationella minoriteter.
Dennis Kronholm, sverigefinne, menar istället:
Att vara sverigefinne är inte att vara en del av två språk och två kulturer. Sverigefinnar har bakgrund till det finska språket och kulturen.
Länsstyrelsen Västra Götaland ingår i förvaltningsområdet för det finska språket, vilket innebär att enskilda personer har rätt att kommunicera både muntligt och skriftligt på finska med oss som myndighet.
Lär dig mer om sverigefinnarnas dag genom en kort animerad film:
Sverigefinnarnas dag (minoritet.se)Länk till annan webbplats.
Om nationella minoriteter i Sverige
Sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar är erkända som nationella minoriteter i Sverige. Samer har även status som urfolk. Minoritetsspråken är finska, jiddisch, romani chib, samiska och meänkieli. I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vilka som ingår i en nationell minoritet. Det betyder det att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Uppskattningsvis tillhör cirka 10 procent av befolkningen en nationell minoritet.
Den nationella minoritetspolitiken har tre huvudområden som handlar om att främja språk och kultur, stärka minoriteternas inflytande och egenmakt samt motverka diskriminering.
Länsstyrelsens arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella webbplatsen Minoritet.seLänk till annan webbplats.
Nytt metodstöd
Jobbar du i en kommun, region eller på en myndighet och vill utveckla arbetet med nationella minoriteter? Nu finns ett nytt metodstöd som består av fem delar:
- det offentligas skyldigheter och ansvar
- utmaningar i arbetet för inflytande
- utgångspunkter för arbetet
- så kan ni göra – steg för steg
- så gör andra – lärande exempel.
Kunskaps- och metodstöd i arbetet med inflytande och delaktighet (minoritet.se)
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
