Detta är en insändare. Det betyder att en läsare har skickat in texten för publicering. Innehållet är insändarskribentens egen uppfattning.
Bland de vars händer fläckas av blod finner vi även romska journalister, tjänstemän och aktivister. Men även de som med offerkoftan på och rasismkortet i handen gräver ned hedersförtrycket som romer utsätts för och cementerar en tystnadskultur.
För ett tag sedan skrev en romsk journalist en artikel relaterad till det misstänkta mordet på Hisingen i Göteborg. Artikelns syfte var att beklaga den negativa inställningen i media gentemot Romani Kris – som enligt journalisten utmålades en orättvis och osann bild.
Hela artikeln bygger på den utsatthet som romer varit föremål för i Sverige och Europa i över 1000 år. Hen motiverar Krisis existens med att:
romer var tvungna att skapa egna regler på grund av utsattheten och att dessa regler var nödvändiga för gruppens existens.
Vilket är ett argument som används av nästan alla romer som uttalar sig i media om Krisi.
Att romer varit tvungna att skapa egna regler på grund av utsatthet är en lögn
Romer har haft sina regler eller lagar sedan starten av romernas existens. En del regler tog man med sig redan från Indien. Medan andra skapades på väg mot Europa i kontakt med olika religioner och andra nomadgrupper. Att vara annorlunda och överlägsen icke-romerna i termer av kultur krävde regler för att kulturen skulle kunna bevaras.
Krisi har funnits bland romer i hundratals år innan romerna satte sin fot i Sverige. Själva ordet Kris är ett grekiskt ord för rättvisa som romer lånade på sin vandring genom Grekland.
Så allt det där gurglandet om Vitboken och romers utsatthet skrivs för att skuldbelägga blåögda svenskar. Krisi handlar inte om utsatthet. Utsattheten bidrog däremot till att visa lagar förändrades – men inget mer! De romska lagarna och Krisis roll har funnits för att ha kontroll över romerna och för att ena dem.
Dagens Krisi drivs av kriminella
Idag har Krisi övertagits av kriminella och korrupta Krisinatori (romska “domare”) som är ute efter pengar, makt och berömmelse. Och används som maktmedel för att utpressa och nedtysta andra.
I Malmö till exempel planerades att en delegation av Krisi-romer skulle ta över och bestämma över föreningar samt påverka politikerna i arbetet med romsk inkludering, inklusive hur finansieringen skulle se ut. Dessa planeringar livesändes på Facebook. Att Krisi skulle blanda sig med politiken hade aldrig tillåtits tidigare. Våra romska förfäder som var Krisinatori, skulle vrida sig i sina gravar om de skulle se hur dagens Krisinatori beter sig.
Många av de lagar som Krisi grundar sig på är emot den politik Sverige har skapat för romsk inkludering. Några av Krisis lagar till och med strider mot svensk lagstiftning, andra kränker demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
En kvinna mördades av sin son på grund av dessa lagar. Att hon hade lämnat sin man för en annan var inte själva problemet – utan att hon inte hade gjort det “på ett romskt sätt”, det vill säga via Krisi. Eftersom hon valde det icke-romska sättet betraktades hon som en hora. När sonen kört ihjäl sin mamma filmade han från bilen och sade “det är så här vi romska killar behandlar horor”. Bland sociala mediers kommentarer kan man även läsa att “hade hon bara gått via Krisi så hade vi inte varit här idag”.
Offentliga romer förnekar hedersförtryck och hedersvåld
Romska aktivister och tjänstepersoner som arbetar med romsk inkludering, går ut i olika medier och förnekar högtidligt att det inte finns hedersförtryck och hedersvåld.
Om vi backar bandet lite och analyserar den tidigare debatten om Krisi i media, så har de flesta romer med god insyn i den romska kulturen erkänt att det förekommer straff vid Krisi i form av böter eller i värsta fall tillfällig eller permanent uteslutning. Detta är något som även de ovannämnda personerna erkänt.
Hos vissa romer är hedersförtryck och hedersvåld när någon inte följer de romska sociala sederna (”marime” eller ”marhime”) eller de romska lagarna (Romano zakono). Det romska samhället tvingar människor att följa lagarna genom offentlig utskämning som ofta sker på sociala medier i livesändningar. Något som bland romer kalas för “info info”, eller via Krisi där de kan straffas med böter och uteslutning.
De flesta tror att hedersvåld bara innebär fysisk våld – men våld finns av olika typer. Utöver fysiskt våld finns det ekonomiskt, psykiskt, socialt och sexuellt hedersvåld.
- Exempel på ekonomiskt hedersvåld bland romer finns straffet från Krisi i form av böter.
- Exempel på psykiskt hedersvåld finns förtal eller kränkningar via live-videos på sociala medier.
- Exempel på socialt hedersvåld kan vara när Krisi ger straff som uteslutning (magerdó).
- Exempel på sexuellt hedersvåld kan vara när en kvinna tvingas gifta sig med en man hon inte älskar eller när HBTQ+ personer tvingas gifta sig med motsatta könet.
När det gäller fysiskt hedersvåld säger många att något sådant har inte vi romer
Ändå framkommer det i den externa utredningen gällande Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö bland annat att en Krisi skulle inledas i en konflikt mellan två familjer där skottlossning skulle ha förekommit mellan medlemmarna i familjen.
I ett reportage i DIKKO vittnar ett flertal romer att “det är socialt accepterat att slå sin fru bara man inte slår så det syns”. I livesända videos i romska grupper på sociala medier framkommer det att kvinnor är fysisk utsatta av sina män eller andra familjemedlemmar.
Även mamman i Göteborg har i sina videos på sociala media vittnat om våldet. Hennes nye man, som också blev påkörd, är fortsatt utsatt för hot om blodspillan och våld om han inte går med på Krisi. Och det medan han fortfarande ligger kvar på sjukhuset.
Romska kvinnor är inte alltid i en offerroll
I en intervju anklagar en kvinnlig finsk rom, som har arbetat med den romska frågan i över två decennier, media för antiziganism och förnekar helt någon form av hederskultur bland romer. Hon menar att hedersmord inte har funnits tidigare heller.
Medan en annan finsk-romsk kvinnan som arbetar mot hedersförtryck, berättar i en intervju för en C-uppsats med inriktning på hedersrelaterat våld och förtryck gentemot romska kvinnor, om blodshämnd som är ett annat ord för hedersmord bland finska romer.
Att romska kvinnor nekar i olika medier till att det finns hedersförtryck bland romer är inte ovanligt. Vissa kvinnor till och med bidrar och är delaktiga i hedersvåld mot andra kvinnor, barn, HBTQ+ romer och i vissa grader även män.
När debatten om hedersvåld började vädjade bland annat en romsk tjänsteperson, via sociala media, till de romska kvinnorna att kliva fram och förneka hedersförtryck bland romer och att i stället prata om att det handlar om antiziganism. Och så blev det, en romsk kvinnoförening tog betet, trots att det strax innan funnits ett antal romska kvinnor som intervjuats i ett reportage där de berättade om hedersförtryck bland romer.
Ett annat motiv bakom kvinnoföreningens agerande misstänks vara hämnd i en gammal konflikt. En av kvinnorna som var med och intervjuade romer om krisi i DIKKO:s reportage kränks och hotas i olika offentliga inlägg på sociala medier av både kvinnor och män. Kvinnan smutskastades även i en livevideo av en annan kvinna som samtidigt förnekat att hedersvåld finns bland romer.
Det finns en dubbelmoral
En romsk tjänsteperson erkänner i en intervju för SVT att det finns hedersförtryck bland romer och säger att romani Kris inte bör finnas kvar. För ett ögonblick fick man en smula hopp. Men nej, det tar inte lång tid tills även han knäar framför gänget som försöker tysta ned alla som vågar bekämpa hedersförtrycket. Efter sin intervju i SVT blir han anklagad för att “han vill förbjuda Krisi” och att “han säljer romerna” eller “får betald för att uttala sig så”. Han skriver sedan en debattartikel i Dikko där hans svängning går från att fördöma Krisi och hedersförtrycket, till att legitimera Krisi och förneka hedersvåldet bland romer, man kan undra varför?
Det eviga hyckleriet bland romska aktivister, “sakkunniga” och romska tjänstepersoner som vill se romer som offer i stället för romers egenmakt och inkludering.
Dessutom finns hyckleriet när dessa aktörer ursäktar andra romers dåliga uppförande med att romer under långa tider utsatts för förtryck. Eller när någons kriminella handlingar avfärdas som antiziganism, precis som det hände efter artiklarna om Krisi i Malmö publicerades och som nu efter det misstänkta hedersmordet i Göteborg.
Romska aktivister, journalister och tjänstepersoner har länge varit tysta om hedersförtrycket bland romer. De kanske väntade på den ridande hjälten från Expressen som bröt tystnadskulturen. Ryttaren gav dem möjligheten att bekämpa odemokratiska strukturer och brott mot mänskliga rättigheter. Men nej, istället så främjas och legitimeras hedersförtrycket och tystnadskulturen stärks och förklaras med diskriminering och antiziganism. Vilket skadar den riktiga kampen mot rasism.
Att dessutom Regeringskansliet fortfarande medvetet tillåter personer som främjar och legitimerar Krisi i sin referensgrupp är förkastligt. Även att det finns kommuner och medieaktörer som väntar på en ridande journalist att hjälpa de och utreda medarbetare som skadar deras förtroende, i stället för att agera själva.
Jag är rom! Men jag representerar inte alla romer. I dagsläget är det ingen som gör det. Det finns ”aktivister” som proklamerar sig för representanter och uttalar sig i ”alla romers” namn – fast ingen har demokratisk valt dem. Det enda jag kan säga är att jag representerar romers intresse. Speciellt dem som inte accepterar Krisi, eller någon form av hedersförtryck och som vill ha romsk inkludering på riktigt. Och vi är många. Vi är majoriteten av romer som inte vill acceptera och inte vill hamna i denna våldsamma och primitiva ”kultur”.
Jag beundrar de romer som vågar vittna, journalister som tar fram sanningen och de få aktivister som bekämpar hedersförtrycket.
Majoritetssamhället är inte dumma eller naiva längre och majoriteten av romer ser vad romska karriärist-aktivister, korrupta tjänstepersoner och partiska journalister gör. Vi alla behöver noga tänka på vilken sida av historien vill vara på.
En rom
redaktionen@dikko.nu
Läs fler artiklar om kris/krisi HÄR
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS