3 juni släppte riksrevisionen sin granskning av svensk minoritetspolitik. Man gick ut med att granskningen var på gång redan förra året och jag har räknat ner dagarna fram tills 3 juni. Från början tänkte jag att det vore på sin plats med en rak genomgång av rapporten, men någonting annat fick mig att vänta med att göra det.
Jag frågade mig om det skulle få stort genomslag i svenska medier. Eller ja, de som skrivit om det tillhör medier för nationella minoriteter. Då har jag bara kollat i mitt direkta flöde på sociala medier.
Exempelvis framgår det av Sveriges radio finskas rapportering att riksrevisionen riktar skarp kritik mot statens arbete med de fem nationella minoriteterna. Matilda Loborg, Projektledare för denna granskning av minoritetspolitiken, säger att den är kortsiktig och otillräcklig.
Till SVT uutiset konstaterar riksrevisionen att resurser blir oanvända.
– Många myndigheters uppdrag är tillfälliga, vilket gör det svårt för dem att använda de tilldelade medlen effektivt, säger Matilda Loborg till Svt Uutiset.
Som exempel tar hon upp Institutet för språk och folkminnen (isof) och det som hände med språkcentrumen.
– De har varit tvungna att utveckla sin verksamhet, sedan avsluta den, och nu är det meningen att de ska starta verksamheten igen efter att ha fått ett sent besked om fortsatt finansiering.
Svt Sápmi rapporterar också om granskningen. Man citerar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg som uttalat sig i ett pressmeddelande:
– Arbetet präglas av kortsiktighet. I stället för att lägga stora resurser på tillfälliga uppdrag bör regeringen fördela resurserna över tid och ge uppdragen i myndigheternas instruktioner. På så vis kan arbetet bli en del av den löpande verksamheten.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge bland annat Skolverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och Institutet för språk och folkminnen långsiktiga uppdrag i sina instruktioner snarare än kortsiktiga.
När det ändå finns så bra sammanfattningar av riksrevisionens granskning att läsa där ute kan jag undra om andra nyhetsmedier har hakat på i rapporteringen. Jag valde att gå in på Googles sökmotor för att se om åtminstone Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter skrivit om detta. Döm till min förvåning när jag inte hittar någonting. Inte ens en liten notis!
Man kan undra varför riksrevisionens granskning av minoritetspolitiken inte intresserar majoritetssamhället. Är det på grund av andra frågor som står på agendan? Nej, med sociala medier och hemsidor behöver man inte sålla för att få plats med nyheter på samma sätt som när papper dominerade. Det borde iallafall inte ha med saken att göra. Kan det bero på att man riktar en kritik som slår mot hela systemet snarare än pekar ut en enskild syndabock? Kanske. Det behövs en stark polarisering för att det ska bli nyheter antar jag.
Frånvaron av reaktioner bland svenska nyhetsmedier är inte lite provocerande. Det är trots allt riksrevisionens första granskning av minoritetspolitiken. Bara det kan bli en nyhet.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
