Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas.
För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer:
- Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter.
- Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner.
- Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter.
- Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan.
- Vidta åtgärder för ökad kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter både hos allmänheten och hos beslutsfattare.
– Det saknas ett systematiskt och långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Därför är en av våra rekommendationer till regeringen att ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder, en tydlig ansvarsfördelning och koordinering, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Respekt för mänskliga rättigheter i lagstiftningsprocessen
Det dödliga våldet kopplat till kriminella nätverk var ett av de största samhällsproblemen i Sverige under 2023. Kriser i samhället medför svåra avvägningar som ställer krav på eftertanke och noggrannhet i lagstiftningsarbetet.
– Det har under 2023 kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans, riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och som alla har gemensamt att det finns stora brister i bedömningarna av förslagens proportionalitet och otillräckliga analyser av vad lagförslagen faktiskt innebär för mänskliga rättigheter. De åtgärder som sätts in kan därmed i sig utgöra ett hot mot människors rättigheter i Sverige, säger Fredrik Malmberg.
Institutet rekommenderar regeringen att säkerställa att konsekvenser för mänskliga rättigheter analyseras och att Sveriges internationella åtaganden respekteras i lagstiftningsprocessen.
Ojämlik tillgång till rättigheter
Årsrapporten belyser flera teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: mäns våld mot kvinnor; våld, tvång och begränsningar inom vård och stödinsatser; diskriminering, rasism, hat och hot; klimat och miljö; urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter; och migration, för att nämna några. Under 2023 har strålkastarljuset särskilt riktats mot Sverige med anledning av FN:s granskningar av hur Sverige lever upp till funktionsrättskonventionen samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Det är tydligt att vissa grupper av människor möter särskilda hinder att få sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs fler insatser för att bryta diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet, ålder, kön, könsidentitet och funktionsnedsättning i Sverige. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten vi ser får också konsekvenser för rättigheter som exempelvis tillgång till arbete, bostad, hälso- och sjukvård, och utbildning, fortsätter Fredrik Malmberg.
Institutet rekommenderar regeringen att göra en översyn av hur väl rättigheterna i funktionsrättskonventionen och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skyddas i svensk rätt.
Årsrapporten har en mycket bred ansats och lyfter fram stora utmaningarna för mänskliga rättigheter i hela samhället under 2024. Några exempel från rapporten är:
- Både allmänhet och skyldighetsbärare har låg kännedom om vad de mänskliga rättigheterna innebär i praktiken.
- En negativ utveckling inom flera områden när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
- Klimatförändringarna hotar ett brett spektrum av mänskliga rättigheter och påverkar alla. Men vissa grupper drabbas hårdare, såsom urfolk, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
- Regeringen har lagt fram ett stort antal lagförslag som riskerar att gå över gränserna för mänskliga rättigheter. Samtidigt går lagstiftningsarbetet så snabbt att riksdagen och remissistanserna inte hinner analysera eller uppmärksamma vilka risker lagförslagen innebär för mänskliga rättigheter och rättsliga principer.
- Ekonomisk utsatthet ökar och allt fler personer har svårt att hitta en bostad på grund av ekonomiska skäl.
Årsrapporten ska kunna tjäna som underlag för regeringen och riksdagens arbete. Den ska också kunna vara till hjälp för statliga myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhällsorganisationer och andra aktörer som arbetar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
