Avrättningarna i Iran måste stoppas

En av bilderna som florerar i sociala media

Nu har två personer som varit med och protesterat dödats genom hängning. En domstol i Iran dömde Majidreza Rahnavard och Mohsen Shekari till döden. Totalt är det över 500 personer som har avrättats i Iran i år. 2022 var ett mörkt år redan innan demonstrationerna bröt ut. Nu har ytterligare två unga män hängts och det finns många fler som riskerar eller har fått en dödsdom för sin inblandning i protesterna.

Enligt människorättsorganisationen Amnesty international är det ytterligare 28 personer som hotas av dödsdomar och avrättningar efter de regimkritiska protesterna. Av de 28 personer ska tre vara barn. Dessutom befaras flera ha torterats i häktet, allt enligt Amnestys uppgifter.

Redan innan demonstrationerna attackerades författaren Salman Rushdie, som levt under dödshot i över 30 år. Ett dödshot som Irans dåvarande andlige ledare, ayatollah Khomeini, utfärdade i en fatwa mot honom 1989. Hans brott var att han skrev romanen ”Satansverserna”. Salman Rushdie knivhöggs den 12 augusti i delstaten New York. Han förlorade synen på ena ögat och rörligheten i ena handen. Irans regering nekade till inblandning men klandrade Rushdie.

När sen de folkliga protesterna startade har regimen varit lika konsekvent kompromisslösa mot de inblandade som de genom åren varit mot Salman Rushdie. Protesterna exploderade efter att den 22-åriga Mahsa Zhina Amini greps av moralpolis i Teheran den 13 september när de ansåg att hon bar sin slöja fel. Mahsa Zhina Amini dog i arresten. De Iranska poeterna, musiker och författare har precis som stora delar av folket gjort sina röster hörda. De har protesterat och visat sitt missnöje. Många har gripits, försvunnit och dött. Iranska folket har inte bara kämpat på hemmaplan utan de har också kämpat om att få sitt utrymme i sociala media, regimen har på olika sätt försökt att krympa utrymmet för att nyheterna om det som händer inte ska att läcka ut.

Sociala medier var snabba med att visa solidaritet med Mahasa Amini och Iranska kvinnor. Det iranska folket visar varje dag ett enormt prov på mod i sin kamp för frihet. Kvinnorna i Iran visar ett alldeles särskilt mod, och det som händer kan nog ses som en kvinnlig revolution. Men de behöver hjälp och nu måste vi lyssna. Vi måste stötta dem som enskilda personer men också som land, så Sverige, EU och resten av världen måste möta deras kamp.

Innehållet är inte tillgängligt.
Vänligen tillåt cookies genom att klicka på ”Godkänn” i bannern

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS