Idag presenterar Rädda Barnen sin återkommande Barnfattigdomsrapport. Den visar att 276 000 barn lever i fattigdom, vilket är nästan 13 procent av alla barn.
När ett barn i Sverige växer upp i fattigdom, innebär det att familjen har svårt att få pengarna att räcka till för barnets grundläggande behov. Det kan handla om att föräldrar inte har råd med nya kläder, näringsrik mat eller fotbollsskor till sitt barn.
De senaste åren har varit turbulenta för hushållen. Pandemin följdes av en period med dramatiskt ökad inflation, ett urholkat försörjningsstöd, reallönesänkningar, arbetslöshet och högre mat- och boendekostnader.
– Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter. Barn vi möter beskriver levnadssituationer där de känner stor oro, stress och hamnar utanför i sociala sammanhang, säger Åsa Regnér, Rädda Barnens generalsekreterare.
Inför årets rapportlansering har Rädda Barnen utvecklat och lanserat ett nytt barnfattigdomsmått som bättre speglar faktiska levnadskostnader och barns behov. Vårt resultat visar att många fler barn än vad vi hittills trott lever i ekonomisk utsatthet. Mellan 2019 och 2022 visar både vårt tidigare och vårt uppdaterade mått en minskad fattigdom i Sverige. Men under 2023 bryts trenden: medan den tidigare metoden att mäta visar en fortsatt minskning, så visar den uppdaterade en ökning. Vi ser antalet barn som lever i fattigdom är mer än 276 000. Det är 100 000 fler än vad tidigare uträkningar har visat.
Forskning visar att en uppväxt i fattigdom leder till sämre fysisk och psykisk hälsa, sämre skolresultat och svårare att få ett jobb. Det ökar riskerna för bland annat kriminalitet och missbruk.
Rädda Barnen ser att flera åtgärder behövs för att bekämpa barnfattigdomen och bland annat behövs ett försörjningsstöd (tidigare kallat för socialbidrag) som hjälper barnfamiljer på riktigt.
– Alla barn i Sverige har rätt till en skälig levnadsstandard. Får du försörjningsstöd måste det räcka till att sätta mat på bordet, betala hyran och till barns grundläggande behov. Därför behöver stödet justeras till de ekonomiska försämringarna och barnfamiljers faktiska kostnader för att leva, avslutar Åsa Regnér.
Kort om Rädda Barnens reviderade barnfattigdomsmått
Centralt för vår uppdaterade beräkning är att SCB:s mått låg inkomststandard bygger på riksnormen för försörjningsstöd som i sin tur inte längre följer Konsumentverkets pris- och konsumtionsberäkningar, vilket socialtjänstförordningen föreskriver.
Riksnormen har de senaste decennierna justerats utifrån konsumentprisindex (KPI) vilket lett till en kraftig urholkning, särskilt under de senaste årens kostnadsökningar.
Därför har Rädda Barnen tagit fram en alternativ beräkning av låg inkomststandard som i stället bygger på Konsumentverkets beräkningar för hushållens baskonsumtion. Rapporten bygger på data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Analyserna utgår ifrån hushåll med barn (0-17 år) utifrån inkomststatistik och om de uppburit försörjningsstöd.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning som inte har några bidrag kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
