Magasin DIKKO skickade artikeln ”När mamma dömdes blev vi inlåsta” till Barnombudsmannen Cecilia Strömmar och till Bris för att få en kommentar på den. Bris svarade att ”ämnet är angeläget men att de tyvärr inte hade möjlighet att medverka just nu”. Barnombudsmannen Cecilia Strömmars svar kommer här.
Barnrättsliga utmaningar för barn till frihetsberövade föräldrar
Rättigheterna för barn till frihetsberövade behöver stärkas. Barnombudsmannen har utifrån egna granskningar men också utifrån att ha tagit del av andra studier, däribland utredningen ”Barnkonventionen blir svensk lag” (SOU 2016:19) samt Socialstyrelsen senaste rapport (1), identifierat en rad rättigheter för barn till frihetsberövade som behöver stärkas:
- Rätt att få information anpassad utifrån ålder och behov (artikel 12). Vikten av att
barn får information om sina rättigheter, sin situation, om vilket stöd som finns
att tillgå samt hur besök går till/vilka olika sätt att upprätthålla kontakt som
finns. - Rätt att få tillgång till likvärdigt stöd oavsett var i landet barnet bor. Stöd till
barn till frihetsberövade föräldrar kan bidra till att minska psykisk ohälsa,
stigma samt risk för eget kriminellt beteende. Vissa barn med frihetsberövade
föräldrar har kontakt med socialtjänsten och på så vis kan deras behov av stöd
uppmärksammas. Mycket av det stöd som idag erbjuds målgruppen står ideella
organisationer för. Stödet innefattar bland annat öppna mötesplatser,
individuellt stöd och gruppverksamhet till både barn och föräldrar. Men dessa
organisationer finns endast på ett tiotal platser i Sverige vilket begränsar alla
barns lika rätt att ta del av det (2)
I detta sammanhang är det också viktigt att lyfta barnkonventionens artikel 18
som handlar om stöd till föräldrar. Av artikeln framgår att staten ska ge lämpligt
bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets
utveckling och uppfostran. Det kan till exempel handla om stöd till
omsorgsföräldern eller föräldraskapsstöd till den frihetsberövade föräldern.
- Rätt att upprätthålla kontakt med sin frihetsberövade förälder om det anses
vara till barnets bästa. En grundtanke i barnkonventionen är att barnets bästa
ska komma i främsta rummet vid bedömningar i alla frågor som rör barnet.
Därför ska kontakten mellan barnet och den intagne föräldern ske utifrån vad
som är det bästa för barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje
enskilt fall. Barnet måste alltid ha rätt att säga vad det önskar.
Det här anser Barnombudsmannen
- Det behövs kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter bland
yrkesgrupper som möter barn till frihetsberövad förälder i sitt arbete. Kunskap
om barns rättigheter är enligt Barnombudsmannen ett viktigt led i arbetet med
att förbättra situationen. Barnombudsmannen delar Socialstyrelsens bedömning
att socialtjänsten har behov av kunskapshöjande insatser för att bättre kunna
tillgodose de behov som barn med frihetsberövad förälder har (3). Ökad kunskap
behövs också för att förbättra samarbetet med andra berörda aktörer som
möter barn i målgruppen, exempelvis socialtjänsten, kriminalvården, ideella
organisationer och skolan. - Samhället måste ta ansvar för att rättigheterna i enlighet med
barnkonventionen uppfylls för barn till frihetsberövade och att barnen inte faller
mellan stolarna. Genom god samverkan kan lokala, regionala och nationella
aktörer hjälpas åt att stärka barnrättsperspektivet för gruppen barn till
frihetsberövade och utveckla ett strategiskt arbete för att genomföra
barnkonventionen. - Det är viktigt att barnrättsliga analyser och prövningar av barnets bästa görs
inför beslut i enlighet med barnkonventionen, för att minska de negativa
konsekvenserna för barn till frihetsberövade och säkerställa att nödvändiga
överväganden görs innan beslut fattas. Barn behöver också involveras i de
beslut som tas, i enlighet med artikel 12.
- Det kan handla om beslut om hur barnets kontakt med den
frihetsberövade föräldern ska se ut och utformas, exempelvis besökets
utformning och övrigt upprätthållande av kontakt utifrån barnets
förutsättningar och önskemål, exempelvis via chattprogram, sms,
telefonsamtal, brev. - Beslut om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten: En frihetsberövad
förälder måste ofta förflyttas, exempelvis på grund av säkerhetsskäl. I
dessa fall kan familjerna ha behov av ekonomiskt stöd till resor
och/eller telefonkort. - Beslut om vilket stöd barnet behöver och hur det ska utformas.
- Beslut avseende medföljande barn: om det är lämpligt för barnet att
vistas med sin vårdnadshavare på anstalten. Kriminalvården och
socialtjänsten kan ha olika uppfattningar i frågan om medföljande barn
och vad som anses vara barnets bästa (4) - Beslut om utslussning och frigivning där det är viktigt att förbereda barn
och anhöriga inför frigivningen och planera förälderns permissioner
utifrån barnets bästa.
Om ett beslut tas som inte är i linje med barnets bästa, ska kompensatoriska åtgärder redovisas. Beslut och åtgärder som fattas och som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Beslut kan behöva ändras.
- Samhället har ett viktigt ansvar att göra kontakten mellan barn och deras
frihetsberövade föräldrar så positiv och meningsfull som möjligt.
Barnrättskommittén har rekommenderat Sverige att vidta alla nödvändiga
åtgärder för att göra det möjligt för barn med föräldrar på anstalt att
upprätthålla personliga relationer och direktkontakt med dem och regelmässigt
tillämpa närhetsprincipen. Barnombudsmannen anser att en viktig del för att
uppfylla detta är att myndigheterna står för eventuella kostnader som
tillkommer i samband med besöken om det är så att en förälder placeras på en
anstalt eller i ett häkte långt ifrån barnets bostadsort.
Bakgrund
- Varje år är det ungefär 8 000 barn och ungdomar som har minst en förälder i
fängelse (Om även frivård räknas in uppskattas det vara över 30 000 barn och
unga som har en förälder som är frihetsberövad). - Vi vet att dessa barn och unga riskerar att fara illa till följd av förälderns
frihetsberövande och den livssituation som familjen hamnar i. Att separeras
från en förälder är svårt för ett barn – det är ofta skuld och skam knutet till att
ha en familjemedlem i fängelse (5) - Barnombudsmannen har under lång tid arbetat med frågan kring barn till
frihetsberövade samt barn som medföljande. Arbetet har skett och sker i dialog
med andra myndigheter samt organisationer. - Mycket bra görs på olika nivåer för att förbättra situationen för barn till
frihetsberövade, ex. inrättande av barnombud (gjordes redan 2005) på varje
frivård, häkte, anstalt som ska verka för att barnperspektivet beaktas i
Kriminalvårdens verksamhet, i enlighet med barnkonventionen. - Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att upprätthålla kontakt med en
frihetsberövad förälder (artikel 9). - Barnrättskommittén har diskuterat barnets rätt till information och att denna
rätt ska tas i beaktan i alla led, från arrest och rättegång till frigivning. Barn har
rätt att få information om förälderns situation och informationen ska vara
anpassad efter barnets ålder och mognad, men sekretesslagstiftningen kan
försvåra barnets rätt till information. Så länge nuvarande lagstiftning gäller är
det viktigt att lyfta att barnkonventionen idag gäller som svensk lag samt vikten
av hur man pratar med föräldrar för att motivera dem till att själva informera
barnet, om det anses vara till barnets bästa, på ett sätt som är anpassat efter
barnets ålder och mognad. - Vidare har Barnrättskommittén diskuterat barnets rätt att upprätthålla
regelbunden kontakt med sin förälder och i deras rekommendationer framgår
att föräldern bör placeras på en anstalt eller i ett häkte nära barnets bostadsort. - Barnrättskommittén har påpekat vikten av att yrkesgrupper som möter barn i
sitt arbete har utbildning om barnets rättigheter. - I Socialstyrelsens rapport Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och
analys (2018) har en kartläggning gjorts avseende de behov som barn med
frihetsberövade föräldrar kan ha samt vilket stöd som finns för denna målgrupp.
Barnombudsmannen har bistått i arbetet med synpunkter och medskick utifrån
ett barnrättsperspektiv.
Barnombudsmannen – Sveriges barnrättsmyndighet Cecilia Strömmar,
press- och opinionsansvarig Avdelningen för kommunikation Box 22106,
104 22 Stockholm
Besök: Norr Mälarstrand 6
Telefon: 08-692 29 65
Mobil: 070-437 87 65
Litteratur
1 Socialstyrelsen, Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och analys, 2018
2 Socialstyrelsen, Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och analys, 2018.
3 Socialstyrelsen, Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och analys, 2018.
4 Socialstyrelsen, Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och analys, 2018
5 Socialstyrelsen, Barn med frihetsberövade föräldrar Kartläggning och analys, 2018
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
