Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Överallt i Europa bevittnar vi de populistiska högerkrafternas frammarsch. Idag utgör populistiska högerkrafterna en tredjedel av Europaparlamentets ledamöter, vilket försätter minoriteters existens i Europa i ett kritiskt tillstånd. Detta gäller särskilt behandlingen av romerna, en etnisk grupp som under århundraden konfronterats med systematisk diskriminering och marginalisering.
| Text: Abedin Denaj, Norra Socialdemokrater och Diana Ghafour, Kandidat Europaparlamentet (S) DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
Europavalet kommer att kunna påverka vardagen för de ca 12-20 miljoner romer som lever i Sverige och runtom i Europa idag. Det har därför aldrig varit viktigare att rösta för de ledamöter som kommer att stå upp för romers rättigheter och bryta den strukturella diskriminering som pågått sedan andra världskriget.
Sverige, en nation som ofta stoltserar med sin historik av demokrati och mänskliga rättigheter, bär liksom andra europeiska länder på en mörkare sida av sitt förflutna mot romerna. Redan på 1600-talet utfärdade Sverige en grym förordning som beordrade utvisning av romer i Sverige. Denna restriktiva hållning mot romer gjorde sig även påmind under andra världskriget, då Sverige valde att stoppa romer från att söka skydd ända fram till nio år efter krigets slut. Denna restriktiva politik drabbade givetvis de romer hårt som var i akut behov av skydd från förföljelse i världen eller var överlevare från Förintelsen.
Dessvärre stannar inte Sveriges diskriminering av romer till andra världskriget, 2013 avslöjade Dagens Nyheter att Polismyndigheten olagligen hade skapat ett register över fler än 4 000 romer, varav cirka 1 000 av dem var barn. Denna händelse understryker den fortsatta utmaningen med att övervinna den djupt rotade antiziganismen och diskrimineringen som romer möter i det svenska samhället.
Inom EU har romer också varit särskilt utsatta, en utsatthet som alltför ofta förminskas eller utelämnas från historieskrivningen. I stället för att romer omnämns som en av alla minoriteter i Europa som under andra världskriget var en måltavla för nazisterna, hänvisas romers erfarenhet oftast till en separat kategori ”Romer under förintelsen”, trots att Västtyskland officiellt medgav att nazisterna hade som mål att utrota romer av rasmässiga skäl år 1982.
Att inkludera romer i termen ’Förintelsen’ är avgörande
Att inkludera romer i termen ’Förintelsen’ är avgörande, inte bara för att belysa det historiska lidande som romerna utsattes för, men också för att ge en mer heltäckande och korrekt bild av Förintelsens grymheter och dess kvarstående konsekvenser. Romerna var liksom andra minoritetsgrupper hårt drabbat av nazisternas förföljelse, tvångssteriliseringar och med ett systematiskt syfte att utplåna deras kultur, språk och identitet.
För att motverka antiziganism och främja jämlikhet, antog Europeiska kommissionen 2020 ett strategiskt ramverk med sju delmål för romsk inkludering med omfattande vägledning för medlemsstaterna. Ett av de sju delmålen är att halvera diskrimineringen av romer. Trots detta kämpar många medlemsstater med att uppnå målen och romers levnadsvillkor är fortsatt betydligt sämre i jämförelse med den europeiska befolkningen i övrigt.
I dag lever nästan 80 % av alla romer i Europa under fattigdomsgränsen. Romerna lever i ett utanförskap, oftast i slumområden som saknar avlopp, transporter, skolor och sjukvårdsinrättningar. EU bär ett ansvar med att utrota fattigdomen för dess invånare, men fattigdomen kommer aldrig att kunna bekämpas med diskriminerande förslag om tiggeriförbud som politiker i vårt eget land föreslagit och som framför allt drabbar och riktas mot romer.
De åtgärder som kommer att förebygga fattigdomen i EU är snarare effektiva arbetsmarknadsinsatser, antidiskrimineringspolitik och utbildningsinsatser till särskilt utsatta grupper. Därtill krävs särskilda satsningar på skolor, arbetsplatser och ideella organisationer som bör uppmuntras till att söka EU-medel för studieresor och andra kapacitetsbyggande projekt för att bilda om antiziganism samt främja inkludering.
Erkännandet av romernas utsatthet under Förintelsen och än i dag är ett viktigt steg för att uppnå historisk rättvisa och för att kunna motverka den diskriminering som fortgår.
Romer har bidragit till Europas och Sveriges kulturella rikedom, mångfald, ekonomi och gemensamma historia i århundraden. EU har en skyldighet att skydda sin romska minoritet från diskriminering, antiziganism och socioekonomisk utsatthet. Genom att prioritera inkluderingsarbetet kan vi göra upp med vår mörka historia för att säkra en mer inkluderande och ljusare framtid för alla.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASES
