Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Målet med minoritetspolitiken är bland annat att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Nationella minoriteter är romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är romani chib, jiddisch, samiska, finska och meänkieli.
Den nya lagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet rör i alla högsta grad kommuner och regioner, bland annat har lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändrats så att lagen omfattar alla län.
Den stärkta minoritetspolitiken innebär till exempel att rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk utvidgas, något som kommer hamna hos kommunerna. För att kunna tillgodose den rättigheten kommer kommunerna behöva anställa folk som kan minoritetsspråk. Därför borde det vara en merit att kunna prata ett minoritetsspråk och tas med i en anställningsprocess till personens fördel. Den kunskapen ska väga över till personen fördel vid en anställning och visa sig i lönekuvertet som en faktor vid lönesättning.
Idag finns det flera som talar ett minoritetsspråk men som inte berättar om det. Vi måste inom minoriteterna och som samhälle höja statusen på att kunna tala sitt modersmål. Att kunna prata sin minoritets språk är något att vara stolt över.
Lagstiftningen är bra men samhället måste ta till sig lagarna och skapa redskapen för att genomföra lagarna på ett bra sätt. Idag är det är frivilligt för pedagogerna, men det är obligatoriskt för eleverna enligt Läroplanen. Detta är mycket märkligt och ett hyckleri!
Det bör vara obligatoriskt att inom olika utbildningar, till exempel lärarutbildningen, läsa om de nationella minoriteterna. Idag är det en valfri kurs som bör göras om till en obligatorisk. Fördjupningskursen skulle kunna vara valfri, men att ha en baskunskap om de nationella minoriteterna som lärare bör vara en självklarhet. Hur ska de lärare som finns i våra skolor annars kunna ha förståelse för de nationella minoriteterna om de inte har kunskapen om dem.
Ett problem i minoritetspolitiken idag är att den inte är lika för alla och att politiken fortfarande delar in minoriteterna i ett A och ett B- lag. Detta tar sig bland annat uttryck i att politikerna inte utgår från samma modell när det gäller alla fem minoriteterna. Vilket de borde, det hade bara varit att skapa en modell och sen kopierat den till alla minoriteter. Ett exempel på att man inte använder samma modell för alla minoriteterna är att Romer och Judar inte kan bli förvaltningsområde. Däremot så kan kommuner utan till exempel en enda aktiv samisk, tornedalsk eller finsk förening kan ansöka om att bli förvaltningsområde. Det finns två olika klasser som delar in språken i skydd 2 eller 3 utefter vilken koppling språken har i landet. Romani chib och jiddisch är inte territoriellt bundna lokala språk, därför finns inte förvaltningsområden för dessa två. Detta är harmoniserat av minoritetsspråksstadgan.
Men att man kan ansöka om att bli förvaltningsområde för till exempel samiskan, finskan eller meänkieli utan att ha en enda aktiv förening som backar upp det, men inte för romani eller jiddisch även om de har det finns ett flertal aktiva föreningar, är en märklig logik. Det kanske inte ska finnas generell anslutning för jiddisch och romani, men där språket uppenbart är aktivt borde man kunna ansöka om att bli förvaltningsområde. Grundtanken är att språket ska bevaras och utvecklas och då måste möjligheterna till det ges genom att även dessa språk kan få bli förvaltningsområden. Ett sätt skulle kunna vara att man kan utse några judiska och romska språk- och kulturområden i kommuner som anser att de kan klara det där koncentrationen av minoriteten är hög.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Läs också:
Nationella minoriteters rättigheter stärks
Nytt år nya lagar
Vill du svara på en debattartikel, skriva en insändare, artikel eller på annat sätt finnas med i magasin DIKKO skriv till Redaktionen@dikko.nu
