Grundtanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden. Ett public serviceföretag ska spegla omvärlden ur många olika perspektiv. I Sverige finansieras public service-bolagen av en radio- och TV-avgift. Detta säkerställer en oberoende finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som är fri från inflytande av politiska och kommersiella krafter.
DIKKO har tidigare skrivit om den parlamentariska utredningen och de mycket radikala förändringar som public service kommer att gå mot i framtiden om sverigedemokraterna får igenom sitt förslag. Med de förändringar som sverigedemokraterna vill få igenom, med motiveringar som att man vill öka förtroendet för public service, kastar man den utredning som är gjord över bord och gör i stället stora nedskärningar i budgeten. Förändringar som i första hand drivs av sverigedemokraterna, men också Moderaterna. Enligt uppgifter kommer oppositionen att reservera sig mot det förslag som är framtaget.
Stora försämringar för de nationella minoriteterna gällande språk och public service
Sverigedemokraternas argument kan tyckas vara märkliga. Det är i och för sig sant att förtroendet för public service och andra traditionella media är lägre bland sverigedemokrater och personer som står långt till höger än bland resten av befolkningen. Men det handlar inte bara om public service. Om sverigedemokraterna får igenom de förändringar de strävar efter kommer public service att ha mycket svårt för att leva upp till sitt demokratiska uppdrag.
Ett demokratiskt övergrepp om Tidöpartierna går SD till mötes om public service, menar Jesper Strömbäck i Dagens arena.
Redan förra året meddelade Tidöpartierna att man skulle skapa en utredning om det framtida public service. Sverigedemokraternas Björn Söder har sagt sig vilja “göra om public service i grunden”. Kanske går hans önskan i uppfyllelse.
Den breda underhållningen som public service står för idag skulle försvinna om man tar hänsyn till högerväljares misstro mot public service. Detta skulle bland annat påverka de smala programmen, dit våra språk- och minoritetsprogram räknas in. Public service kommer inte ha råd att göra dessa program. Kommersiell media ser ingen vinst i så smala program vilket skulle påverka minoritetsspråkens bevarande. Strävan efter mångfald och jämställdhet riskerar att ta flera steg bakåt och om de så kallade speglingsprogrammen försvinner, i vilka hela landet representeras, städer likväl som landsbygd så kommer förmodligen norra delen av landet inte vara så synligt längre. Risken för att programmen koncentreras kring våra stora städer är uppenbar.
Den parlamentariska utredningen som sverigedemokraterna driver innebär inte bara att det kommer ske kraftiga nedskärningar utan det kommer också bli en större statlig styrning av den public service som blir kvar, enligt de källor som har insyn i den.
En SD-källa med insyn uppger för Dagens ETC att partiet är mycket nöjt med det förslag som kommer att läggas fram. Detta oroar den före detta SVT-chefen Christina Jutterström.
– Det är många små steg mot ett auktoritärt samhälle, säger hon till Dagens ETC (låst artikel).
Public servicekommittén kommer att presentera sina förslag måndagen den 13 maj och efter det kan vi alla granska förslaget i detalj.
Jag hoppas verkligen att Parisa Liljestrand får svara på frågor om varför man säger sig vara oroad över Fake News , och den AI-genererade propaganda som idag öses över samhället, samtidigt som de dränerar den trovärdiga källa som står oss bi när vi behöver nyanserad och granskad information. En källa som de flesta av oss vände oss till under pandemin för att få veta vad som hände.
Parisa Liljestrand behöver också svara på frågan om hur minskad public service ska kunna generera mer True News när regeringen har ambitionen att få till fler öar av sanning och granskning? Idag är det är SVT och Sveriges Radio som många vänder sig till för att hitta dessa öar.
Den 13 maj kommer kommittén att presentera det förslag som under drygt ett drygt år arbetats fram och som kommer att utgöra de villkor som ska gälla för de tre public servicebolagen – SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion – under perioden 2026–2033.
När förslaget sen går ut på remiss så kommer de olika remissinstanserna att granska förslaget innan de går till det beslut som kommer ligga till grund från public services utbud från 2026 till 2033.
Det kan vara viktigt att veta att även om man inte står med som remissinstans så kan föreningar, andra sammanslutningar och privatpersoner lämna in yttranden om förslaget. DIKKO kommer att beskriva var man kan skicka sitt yttrande i kommande artiklar samt följa upp det som händer inom public service.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS