Minoriteten Romer består av fem olika grupper, dessa grupper har under de senaste 5–6 åren, kanske till och med 10 åren, mer och mer funnit varandra. Vi har börjat se oss som EN minoritet och acceptansen grupperna mellan har ökat. Större och nya samarbeten har tagit form.
I dag finns en risk för splittring bland grupperna, delvis på grund av den tragiska händelsen i Göteborg som likt en orm försöker slingra sig mellan de olika grupperna. Många tar avstånd från händelsen, vilket inte är så konstigt. Men vi måste skilja på sak och person, händelsen i Göteborg ska vi självklart ta avstånd till men inte till människorna. Det som hände i Göteborg är en tragik för alla inblandade.
Det är nu vi behöver gå samman, det är nu vi behöver finnas för varandra. Därmed inte sagt att vi ska acceptera sådant som vi tycker är fel och tiga still i församlingen. Tvärt om, vi ska markera att vi inte accepterar det vi anser är fel så som antiziganism, kvinnoförtryck och hedersvåld. Vi får inte heller låta en liten del av minoriteten definiera vilka vi är och baka ihop oss till en stor spretig kaka.
Forskningsrapport av Jan Selling om den svenska kommissionen mot antiziganism 2014-2016
det viskas om att ”vi tillhör inte dom”
Jag tillhör Resandefolket och hör att det viskas om att ”vi tillhör inte dom”. Men jo, det gör vi!
Jag hör också att andra grupper menar att vi som Resande inte är en del av minoriteten. Fel igen, vi ingår!
Vi kan aldrig förneka vår historia eller vår släktskap med de andra grupperna i minoriteten Romer. Vi har vårt gemensamma förflutna och vi måste jobba för en gemensam framtid. Att ta avstånd från händelser och traditioner som finns i den egna eller andras grupper innebär inte att man ska ta avstånd från människorna. Man får tänka sig för innan man fryser ut grupper eller personer från en gemenskap. Vi behöver varandra för att kunna driva våra frågor framåt.
Det är nu vi behöver backa upp varandra, det är nu vi behöver gå samman som minoritet. Vi behöver finnas för varandra om det ska kunna ske någon förändring. Vi behöver alla fundera på våra roller i det som händer. Antiziganismen ökar i vårt samhälle och det är något vi tillsammans måste arbeta mot. Men det går inte arbeta mot antiziganismen genom att frysa ut eller förneka händelser för då riskerar vi att antiziganismen ökar på grund av det beteendet.
Kraftsamling mot antiziganism en demokratisk fråga
Voltaire ska ha sagt att:
Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.
media har ett ansvar att rapportera och följa upp det som händer
Vi inom media har ett ansvar att rapportera och följa upp det som händer även om det inte är trevliga saker som skett. Det ställs också högre krav på oss som arbetar inom media, precis som det ställs högre krav på advokater, jurister, politiker med flera. Vi som finns inom media ska värna yttrandefriheten och släppa fram olika åsikter i frågor även om vi, kanske, inte alltid håller med om dem. Vi har ett ansvar att spegla händelser och den utveckling som sker i samhället. Därför är det viktigt att skriva om hedersvåld och tystnadskultur. Det är också viktigt att intervjua och låta Resande/Romers röster bli hörda i frågor som berör dem.
En av våra journalister har blivit utsatt för hot och trackaserier efter ett reportage där hon var med och intervjuade Romer från de olika grupperna om krisi. Hon framförde INTE sina egna åsikter utan hon var med och intervjuade andra Romer om vad de ansåg i frågan. Ändå blev hon utsatt för olika hot och hot om våld efter reportaget. Vi på magasin DIKKO tar avstånd från de hot och hot om våld som hon har blivit utsatt för. Vi som arbetar inom media har ett ansvar att belysa olika frågor utifrån olika vinklar. Det vi inte får göra är att tystas. Förändring gör ont, men förändring är ibland nödvändig.
Tillsammans är vi starka, tillsammans kan vi förändra
Opre roma
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Fakta
Vänder man sig till magasin DIKKO eller media i allmänhet så har man meddelarfrihet – det innebär att alla har rätt att vända sig till media och lämna uppgifter. I meddelarfrihet ingår anonymitetsskydd, – det vill säga att om man vill vara anonym när man lämnar in tips får inte källan avslöjas. Det finns också ett efterforskningsförbud – vilket innebär att allmänheten inte får göra efterforskningar om vem som lämnat uppgifter eller straffa den som lämnat uppgifterna till media (repressalieförbudet). Det är viktigt att alla som på något sätt bidrar till en artikel, i magasin DIKKO eller media i allmänhet, kan känna sig trygg i att delta.
Vi på magasin DIKKO anser att det är viktigt att skriva om de svåra frågorna och att integrera ett jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv i alla avseende vi kan. Detta är något som genomsyrar vårt arbetssätt på magasin DIKKO. Vi har beslutat inom redaktionen att ha fokus på alla minoriteter. Det är viktigt att se att det även finns minoriteter inom minoriteten. Vi ser mångfald som en resurs och jobbar aktivt för social jämlikhet, mot diskriminering och antiziganism genom att lyfta frågor som berör dessa områden på ett naturligt och inkluderande sätt. Vi försöker ha en bred representation utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariationer, ålder, etnicitet och klass i det arbetet som vi gör.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
