Halmstads kommuns ansvar förtydligas i en riktlinje för arbetet gällande nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riktlinjen antogs på kommunstyrelsens utskott för tillväxt och hållbar utveckling på tisdagen och ärendet går nu vidare till kommunstyrelsen.
Vad som är kommunens ansvar inom lagstadgade rättigheter för Sveriges nationella minoriteter ska bli tydligare med hjälp av en riktlinje. Målet är att skydda de nationella minoriteterna, att stärka möjligheterna för minoritetsgrupperna att vara delaktiga och stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. Riksdagen har erkänt fem nationella minoriteter i Sverige och det är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
De nationella minoriteterna har en särställning i Sverige och det är därför viktigt att vi nu också tydliggör vilka rättigheter de har som invånare i Halmstads kommun, säger Jonas Bergman (M), ordförande i kommunstyrelsens utskott för tillväxt och hållbar utveckling.
Språkliga rättigheter och ökad delaktighet
Kommunen är bland annat ansvarig för att elever inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna erbjuds modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Folkbiblioteken ska erbjuda litteratur på minoritetsspråken och de nationella minoritetsgrupperna ska få möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Om någon minoritetsgrupp har önskemål om samråd i en specifik fråga ska kommunen se till att det genomförs i den mån det är möjligt.
Rättigheter inom äldreomsorgen
Inom äldreomsorgen har nationella minoriteter språkliga och kulturella rättigheter. Det innebär bland annat att delar av eller hela omsorgen ska kunna ges av personal som behärskar något av de nationella minoritetsspråken. Detta gäller dock bara om kommunen har personal som kan och vill använda språket i tjänsten.
Slutgiltigt beslut tas av kommunfullmäktige, avslutas pressmeddelandet.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
