Heder är för mig ett orubbligt rättspatos, det är den starkes skyldighet att värna och försvara den svage. Heder ett begrepp som inte handlar om att förtrycka andra eller för den delen använda våld. Så vad är hederskultur? Bra eller dåligt?
De sju personer som uttalar sig i den här texten har fått tre frågor att fundera kring och har själva fått välja om de ville vara anonyma eller stå med sina namn. Jag har även sökt i litteraturen med fokus på samma frågor som informanterna har resonerat kring:
- Vad är heder för dig?
- Vad är hederskultur för dig?
- Vad är dina tankar om hedersförtryck- och våld
I Sverige finns det fem olika grupper i minoriteten Romer och i det här reportaget är tre av dessa grupper representerade.
Den första personen jag pratade med menar att:
– Heder är ärlighet, respekt och att man kan föra sig i alla situationer, i både hydda och slott. Det är också att inte bli trampad på, att man är rak och säger sanningen. Heder är rättvisa. Anonym
I C-uppsatsen Stolta och starka. Resandefolket från 2011 står det att:
Det är självklart att hjälpa till där man kan. Det handlar inte alltid om att vara nära släkt utan om relationerna och respekten till personerna. Relationerna till de äldre skapas redan i unga år, eftersom barnen är med och umgås tillsammans med sina föräldrar.
Det är dessa relationer Linda Lundqvist pratar om när hon säger att:
– Jag har alltid varit medveten om att vi har en slags hederskultur. För mig har det inneburit att visa respekt för de äldre framför allt sin mamma. Att ta hand om sin familj, att skydda varandra och att sätta en stolthet i att vara en så bra människa man kan. Den andra skiten med hot och mord har inget med heder att göra. Det är helt vanliga gubbjävlar som finns överallt och de är i bästa fall ett utdöende släkte. Heder är något man kan vara stolt över. Jag hedrar min mamma och mina äldre släktingar och det lär jag med självklarhet vidare till mina barn.
Det finns inom den Resande och Romska gruppen familjerelation som inte liknar de som finns i majoritetssamhället. Något som kan vara svårt att förstå för de som inte växt upp med en sådan kultur. Goffman skriver i boken Totala institutioner att det sociala avståndet som kan uppstå mellan samhället och olika grupper kan ibland vara stort, och det kan bero på oskrivna eller skrivna regler om att man inte ska ha någon kontakt med andra. Det blir en brist på kommunikation som ser till att konservera ”vi och dom”- känslan. Detta utvecklas till två skilda sociala och kulturella världar som lever parallellt med varandra, med få officiella knutpunkter och med en mycket liten gemensam förståelse.
Det har varit som en röd tråd i samtalen om heder är ett det egentligen är ett positivt begrepp och att en hederskultur inte behöver innebära något negativt. Den kan bestå av värderingar om hur man ska respektera och leva tillsammans som grupp utan tvingande föreställningar.
– Heder för mig, är att stå vid sitt ord och hålla vad man lovat, även om man själv får lida för det. Heder är också att bevisa för andra att man menar det man säger, aldrig backa även om man får sota för det själv. Välja sina vänner väl. Hantera situationer där familjen är i fara. Göra bra och ärliga affärer. Man ska kunna möta sina affärspartners på gatan med högt huvud och rent samvete. Hederskultur för mig är det jag just nämnt, men också att överföra detta mjukt och hårt till alla kommande generationer. Aldrig bruka våld men att vara tydlig med vad som är ok och inte. Anonym
För ett tag sedan läste jag boken Vem har sagt något om kärlek? från 2021 av Elaf Ali, en på så många sätt upplysande och hoppingivande bok. Boken undertiteln Att bryta sig fri från hedersförtryck är den stora förklaringen till varför jag tycker den är hoppingivande. Hon menar att det finns olika hederskulturer och skilda betydelse av heder, något som även framkommit i mina samtal. Strategierna för hur heder upprätthållas kan skilja sig åt, men det som är gemensamt är att mannen är familjens överhuvud. Elaf Ali beskriver i sin bok hur hon tog sig ur det förtryck hon utsattes för. Hon fick sin pappa att förstå att hon var en fri kvinna och hur deras relation idag har förändrats till att vara en relation på mer lika villkor.
– Hederskultur har idag blivit en skamkultur, något som är fult. Det handlar om kvinnans sexualitet, förnedring och patriarkal styrning, ett auktoritärt ledarskap över andra och ett tvång att foga sig efter andras norm. Anonym
Hedersrelaterat
Hedersvåld eller hedersrelaterat våld är ett begrepp som ofta syns i medierna, ett begrepp som har föga med den hederskultur som flera av mina informanter beskriver. Att använda våld kan aldrig stå i relation till heder, att använda våld är bara ett sätt att visa makt. Det så kallade hedersvåldet handlar ofta om att media utmålar ett ”offer”, och det är oftast flickor som exponeras och som blivit hotade, på ett oförsvarligt sätt. Problemet är att de efter att de berättat sin ”story” i ett hopp om att bli hjälpta inte får tillräckligt med skydd för att dölja sin verkliga identitet, vilket i sin tur leder till att de råkar ändå mer illa ut.
Sonny Carlsson menar att:
– För mig är heder är att vara hedersam mot människor, sin familj, sina barn och de som inte har det så bra. Det där andra, folk som ger sig på äldre människor och framförallt sin mamma, det är garningar som skulle bo på ett ställe där man får gå i pyjamas hela dagarna.
Det som samhället ser som hedersrelaterat våld och förtryck skapas ofta som en patriarkal norm inom familjer och samhällen i försök att upprätthålla vissa typer av värderingar, status och anseenden för mannen och familjen. En norm som, både direkt och indirekt, stöttas av samhället då samhället tillåter och befäster den ojämlikhet som finns genom att hänvisa till kulturen. Detta tar sig ofta uttryck i ett kontrollerande av kvinnors frihet, sexualitet och rätten att bestämma över sig själv med motiveringen att det handlar om kultur. Genom att kalla det kultur ger sig samhället valet att kunna se förbi det som är det egentliga problemet, män som utövar våld och tvingande handlingar mot kvinnor och barn som inte har något med kulturen att göra.
– Hedersförtryck är dåligt. Förtryck är ett dåligt ord. Anonym
Hedersmord
När kontrollen och våldet går över styr och gör att en människas liv släcks kallas det i media för hedersmord. Men det finns inga hedersmord utan det handlar alltid om makt. Heder och mord bör och ska inte sammansättas till ett ord. Mord är mord och har inget med heder att göra. Precis som våld är våld, det handlar enbart om makt, och i det här fallet patriarkal makt. Ofta skapar media och förståsigpåare ett veto om vad som är rätt och fel. Och ibland också om vad man får lov att tycka för att det ska vara korrekt. Romers egna röster får sällan plats i flödet av information. Förutom när det handlar om att det är synd om dem eller när de ska bekräfta medias version av kulturen och när det handlar om kriminalitet, droger eller mord.
Heder upplevas i hederskulturer som något man har eller inte har. Heder kan liknas vid en axel som livet snurrar runt och hedern är det stabila navet. Det finns inga funderingar kring vilka regler som ger eller berövar heder. Vid förlust av heder uppstår vanheder. Det totala nederlaget av position, aktning, respekt, inte bara för individen utan för släkt, stam, klan eller kast, menar Unni Wikan, norsk professor i socialantropologi som skrivit boken Om heder.
I sin bok skriver Unni Wikan:
”Hedersmord förutsätter en publik, meningsfränder. Hedersmord begås med denna publik för ögonen – vare sig man är medveten eller omedveten om det i handlingsögonblicket. Man kastar av sig skammen och det gör man bara i förhållande till en publik. Skammen kan mycket väl vara djupt känd utan att‚ de andra‚ vet om det./…/ Men det är när skammen blir offentlig som den måste, tvättas bort‚ – enligt de traditioner det handlar om.”
Hederskultur borde kanske heta hedervärd kultur för det är en kultur som absolut inte behöver vara något negativt. Anonym
I Thomas Hylland Eriksens bok Etnicitet och nationalism konstaterar författaren att etniska gemenskaper handlar om att de som ingår i gemenskapen har en historia som är deras. Det vill säga att de har en ursprungsmyt tillsammans. Genom myten får de sen en kollektiv vi-känsla i gruppen och exkludering utåt. Etniska gränser kan även vara sociala gränser, de behöver inte nödvändigtvis vara territoriella. Identiteter kan förändras efter hand att samhället förändras. Identiteter behöver inte alltid vara så oföränderliga och privata som många påstår. Både identiteter och sociala gemenskaper är unika eftersom vem som helst inte kan få del av dem. Identiteten är inte statiska utan förändras i takt med samhället, och då förändras också kulturerna.
– Min syn på heder är positivt, vi har haft fina familjerelationer- och traditioner på grund av vår nu avlidne patriark. Den bäste är borta och alla familjens män och söner måste nu lära sig av oss kvinnor. En ny generation män växer fram. Likaså en ny generation kvinnor växer fram. Vi kvinnor får visa vägen för alla som ska lära sig rätt väg i livet. Anonym
Det jag kommit fram till under denna lilla studien är att det finns olika hederskulturer. En hederskultur där heder handlar om respekten för kvinnan och de äldre. Och en där individens heder är underordnad familjens, släktens och den egna gruppens heder. Idag klumpas dessa olika kulturer ihop till en enda negativ så kallad hederskultur som är en slags skamkultur.
Det som behövs är att samhället slutar legitimerar kvinnors ojämlikhet med ursäkter om att det är en del i en kultur. Det behövs att man tar jämlikhet på allvar och inte underbygger de ojämlika strukturerna som finns. Och att heder får vara ett positiv begrepp som innefattar respekt för både kvinnor, barn och män.
Fakta
Från den 1 juni 2022 är hedersförtryck ett brott i brottsbalken. Brottet kan ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det kan handla om upprepade hedersrelaterade gärningar som misshandel, olaga tvång, eller ofredande mot en och samma person. Lagstiftningen måste vara tydlig och det behövs därför en särskild brottsrubricering för hedersrelaterade brott. Det skulle främja möjligheten att straffa flera personer som är involverade i ett brott i hederns namn. Det får aldrig råda straffrihet för hedersrelaterade brott.
Art, feminism, and Roma rights
Heder något bra och positivt
Våld i nära relationer: Barn går sönder, det gör inte du
Våld i nära relationer: Sanije dog för att samhället inte skyddade henne
Våld i nära relationer: ”Jag kan, jag vill, jag vågar”
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
