När Centern jämställer Vänstern och Sverigedemokraterna är det märkligt för mig. Vid en första anblicken kan man konstatera att de två partierna befinner sig på helt olika sidor av det politiska spektrumet, med Vänstern som en representant för social rättvisa och jämlikhet, medan Sverigedemokraterna ofta förknippas med nationalism och restriktiv invandringspolitik.
Men när man gräver djupare och bredare, inser man att alla partier har sina lik i garderoben. Det handlar om att förstå historien och de skandaler som påverkat deras respektive ideologier och strategier. Medan Vänstern kanske har problematiska kopplingar till vissa grupper eller handlingar under tidigare decennier, har Sverigedemokraterna sin egen historia av kontroverser och kritik, särskilt rörande rasism och främlingsfientlighet mer i närtid.
Det är intressant att reflektera över hur dessa ”lik” formar partiernas nuvarande ställning och politik. Vänstern åberopar ofta sin kamp för mänskliga rättigheter och social välfärd, medan Sverigedemokraterna bygger sin plattform på en upplevd kris kring identitet och kulturellt bevarande. Här finns en tydlig skillnad i fokus, men samtidigt kan det vara värt att notera att det i grunden handlar om hur var och en presenterar sin historia.
Rasbiologi och sterilisering i Sverige under 1930- och 40-talen
Om man sen tittar på romanifolkens historia kan man se att under perioden av 1930- och 40-talen präglades Sverige av en utbredd enighet kring rasbiologiska idéer och rashygien. Denna rörelse, som syftade till att förbättra den ”ariska” befolkningen genom selektiv avel och sterilisering, fick stöd från alla etablerade politiska partier i riksdagen. Det är viktigt att förstå att dessa idéer inte endast var knutna till ett enskilt parti, utan snarare en del av en bredare vetenskaplig och politisk konsensus.
I Sverige infördes den första steriliseringslagen 1934, följt av en mer sträng lag 1941. Dessa lagar röstades igenom med betydande stöd från Socialdemokraterna, Bondeförbundet (dagens Centerparti), Högerpartiet och Folkpartiet. Lagarna innebar att individer som ansågs ”olämpliga” för att föda barn, ofta på grund av mentala eller fysiska sjukdomar, kunde steriliseras utan deras samtycke, i bland dessa befann sig romanifolken. Detta var en del av en större strävan att forma den svenska nationen i enlighet med dåtida rasbiologiska och sociala teorier.
Ingen av dagens partier kan svära sig fria från det som hände under rashygiens tidevarv.
Sveriges Kommunistiska Parti, nu känt som Vänsterpartiet, intog en något ambivalent hållning gentemot rashygienen. Medan partiet ofta kritiserade socialpolitiken och ibland tog avstånd från vissa av de rådande normerna, var de inte konsekvent emot rashygieniska idéer. I vissa fall hade de en avvikande ståndpunkt jämfört med blocköverskridande beslut där de övriga var eniga, vilket belyser den komplexa politiska dynamiken under denna tid.
Det är också värt att notera att rötterna till Sverigedemokraterna kan spåras tillbaka till de rasistiska partier som verkade under denna period. De idéer och attityder som formades under 1930- och 40-talen gav upphov till en slags kulturell och politisk grund som senare skulle återkomma i olika former, inklusive den moderna svenska politiken.
Rasbiologi och steriliseringslagarna i Sverige under 1930- och 40-talen speglar en tid av bred politisk enighet kring kontroversiella och oetiska idéer. Genom att förstå denna historia kan vi få en djupare insikt i de mekanismer som formar vår nutida debatt kring mänskliga rättigheter och socialpolitik. En tid som vi aldrig vill ha tillbaka. Det är också värt att beakta att tiden förändrar perspektiven på dessa frågor. Vad som var kontroversiellt eller oacceptabelt för några decennier sedan kan nu ses i ett annat ljus.
Så att jämföra Vänstern och Sverigedemokraterna känns märkligt när man tittar på det i ett historiskt perspektiv. Det är lite som att kasta sten i glashus av de andra partierna. Ingen står utan skuld för det som hände under 30- 40- talet. Det enda parti som inte fanns då var Sverigedemokraterna utan de uppstod och skaffade sig sin grund i den raspolitiken som fanns då medans de andra partierna genomförde den.
De enda likheter som finns mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är att ideologierna har förfinats och anpassats till dagens politiska agenda. Men att de står i kontrast till varandra. Vänsterpartiet kan ha svårhanterliga relationer till vissa grupper eller aktiviteter från tidigare årtionden, medans Sverigedemokraterna har en bakgrund av debatter och kritik, särskilt angående rasism och ogillande av utlänningar på senare tid. Sen kan man se att Liberalernas samarbete med Sverigedemokraterna visar på att de inte är helt obekanta med deras ideologi, om man ser det med ett historiska ögon.
Frågan om Centerpartiets förflutna och den eventuella ”rasistiska tendensen” under 1930-talet och 40-talet diskuteras bland historiker. Förespråkare av denna åsikt framhäver rasbiologiska inslag i tidigare partiprogram samt stöd för rashygieniska teorier, medan representanter för partiet betraktar dessa texter som historiska dokument som inte överensstämmer med nutidens partivärderingar. Så vilka är Centerpartiet att utesluta Vänsterpartiet på grund av deras historia kan man undra?
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
