Krönika | EKVATIONEN AV HAT

Okunnighet leder till rädsla, rädsla leder till hat och hat leder till våld. Detta är ekvationen.

Ibn Rushd, Averroes: Antologia

Citatet ovan är nästan tusen år gammalt, så vi kan inte hävda att vi uppfann hjulet och sedan skrev en artikel på detta ämne. Än mindre kan de i teamet som arbetar på ett projekt för att motverka hatbrott mot romska EU-medborgare i Malmö inom Skåne Stadsmission. De har inte detta påstående men de använder denna ekvation som en grundprincip i projektet.

Att okunnighet kan döda visas genom mänsklighetens historia. Oavsett om vi talar om korståg, inkvisition, Holocaust eller något annat historiskt ögonblick där människor har utsatts för massmord och misshandel, av ingen annan anledning än att de skilde sig från andra, är ekvationen densamma: okunnighet + rädsla + hat = våld. Rädslan för det okända, för mörkret, förvandlas förr eller senare till hat.

Ett hat som de flesta auktoritära ledare visste hur de skulle använda för att manipulera massorna. ”Söndra och härska” (latin divide et impera) är en politisk grundsats, som innebär att man skall övervinna motståndarna genom att utså split mellan dem och sedan behålla makten.

Eller, för diktatorer och extremister, folket är ”motståndaren”, manövermassan, de enkla bönderna på ett schackbräde.

I Europa finns det mellan 12 och 15 miljoner romer. I Rumänien finns officiellt cirka sex hundra tusen. Men det är känt att de flesta av dem inte registrerade sig som romer. Varför? På grund av rädsla och skam. Rädslan för nazi-registerna lever fortfarande i deras minne och rasism och diskriminering är en del av majoritetskulturen. Den faktiska siffran överstiger två miljoner. Politikerna vet det. Och inte bara de. Så det politiska intresset är att romerna förblir splittrade och framför allt isolerade från majoritetsbefolkningen. Och hur skulle de annars kunna göra detta utan att ”kultivera” okunnighet, rädsla och hat mot romer och bland dem? Möjligheterna för romerna att förena sig och deras röst att koncentrera sig i en viss punkt är politikerns mardröm.

Att berätta den historiska sanningen om romer uppmuntras inte. Sanningen om slaveriet, pogromerna, romernas förintelse antas vara fortsatt dold under mattan, eller åtminstone minimeras i den utsträckning att majoriteten fortsätter att hålla sitt motstånd och förakt mot dem. Empati, respekt och solidaritet bör inte ta platsen från hat och förakt. Romerna måste förbli ett slags ”untermensch” (undermänniska – tyska). Både enligt andra och i sitt eget kollektiva minne. Alternativet, enligt dem, skulle vara katastrofalt i det moderna samhället. Föreställ er vilken politisk styrka skulle ha 10 miljoner förenade röster i EU? Vad skulle hända om alla SKULLE RÖSTA och rösta vad de borde rösta?

”Att drunkna som zigenaren vid stranden” är ett mycket välkänt rumänskt ordspråk och betyder att ”en kan inte klara en sak som hen började”. Varför romer används som ett negativt exempel i detta uttryck ingen vet (eller?). Varför lyder inte detta ordspråk till exempel: ”att drunkna som en fransman på stranden”? Eller en engelsman, italienare eller kines? Men det verkliga problemet härrör från detta uttrycks ursprung. Under romernas slaveri i de rumänska furstendömen var ett mycket utbrett straff för de som försökte fly från slaveri att när de fångades skulle de bindas runt fötterna, kastas i vattnet och tvingas simma mot stranden för att rädda sig. Den ena änden av repet som de var bundna till var i en tjänares hand eller till och med befälhavarens. Varje gång mannen lyckades komma nära kusten drog tjänaren repet och förde honom tillbaka. Mannen dör under de härdade och rädda ögonen på sina släktingar och andra slavar. Det var en metod som de ville övertyga dem om att inte fly bort utan också som underhållning.

Politiker, människor med högre utbildning och höga positioner i samhället, journalister och enkla människor använder hela tiden detta ”oskyldiga” uttryck utan ånger. Skulle de fortfarande använda den om de visste dess verkliga betydelse eller ursprung? Jag vet inte.

Jag har (i Tg. Mureș-n.r.) Det största antalet zigenare i landet (…) Zigenarna är ett allvarligt problem i Rumänien och vi låtsas att vi inte ser ?! (…) Sedan Cuza släppte dem (från slaveri) har de förblivit desamma – Dorin Florea, borgmästare i Targu. Mures, Rumänien – Europa 2020. Källa: vice.com

Den hallucinerande borgmästarens uttalanden gjorde vågor i det rumänska offentliga rummet. Mot bakgrund av att öka ersättningen för barn och den gamla fördomen att romer endast gör barn till förmån för bidraget bad borgmästaren parlamentet att anta en lagstiftningsram som bland annat krävde ”obligatorisk införande av en social förfrågan för (romska) par som vill skapa barn.”

I grund och botten skulle borgmästaren vilja att romerna ska underkasta sig statens stränga kontroll. Att få särskilt godkännande för att göra barn. Och detta händer 2020 i ett EU-medlemsland. Inte i Tyskland på 1930-talet.

Men vad bör noteras i uttalandet ovan och den fråga jag ställer mig är: till vad hänvisade borgmästaren med uttrycket ”(romer), sedan Cuza befriade dem (från slaveri) har de förblivit desamma”?

Hur var romerna efter befriandet från slaveri? Fria att svälta ihjäl? Eftersom, som vi vet, de enda som kompenserades med pengar för att ha förlorat den gratis arbetskraften var slavägarna.

Var de fortfarande så fattiga och många tvingades återvända till sina tidigare mästare för att arbeta för en tallrik mat och tak över huvudet?

Blev de förvisade i utkanten av städer och byar för att bo i fattiga kojor och acceptera jobb som till och med de fattigaste rumänerna vägrade? I detta fall har borgmästaren rätt. Deras liv har inte förändrats mycket.

Eller antyder den rumänska borgmästaren att romerna alltid har varit lata, tjuvar och tiggare? Om så är fallet, varför tvingades de stanna i slaveri i över 500 år? Att få näring och skyddas av sina herrar med tvång? Av överdriven filantropi?

Borgmästaren säger också att majoriteten av romerna lever på socialbidrag och utgör en ”demografisk fara”. Och att de, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer att bli majoritet. Oavsett hur absurt hans påstående är, och oavsett hur motstridiga de statistiska bevisen är, har borgmästaren många anhängare bland majoritetsbefolkningen.

Ett annat rumänskt ordspråk säger att ”byn utan hundar och en zigenare smed är inte en riktig by”. Och detta är också ett ordspråk som borde studeras och analyseras av den ”respektabla” borgmästaren. För i hundratals år upprätthölls, uteslutande av romer, en viktig del av hantverk som gynnade majoriteten av medel- och fattiga klassen. Och här kan vi nämna produktion av metall- och träföremål i jordbruk, tegel, smycken och många fler. För att inte nämna musikerna och underhållarna.

Albert Dandos
Dikko Malmö
malmo@dikko.nu