Sassaren mina far- och morföräldrar,
Kammar en buro-dejja
Och en Romano-dad,
Miro kammar något som ska pennas
Jag janar min plats
Där lycka och frihet asha
Det honkar med natan sass
Jag budo asha över manders palats
Miro kan tji mycket
Om resandelivet, dess lycka och misär,
Men jag vet att rattet
Från både buro och Romano jag bär
Jag skäms tji inför de horta,
Jag skäms tji inför buron,
Jag janar vem jag är i sia och kroppa,
Jag visar respekt för de puranoa i släkten,
Oavsett om de dinglare, buro eller gajja honka.
Jag kan rakkla med några,
Andra tji så ofta, då de en paschdinglare kan dofta,
Jag jurar mot himmelen, och pattjar tålmodigt,
Devla om du ashar däruppe, docka mig ett tickno tecken,
Så att miro tji patjjar i onöda.
Så att miro kan ja pre denna jord,
I lugn och ro, utan fördömanden,
På grund av manders blandade blod,
Sorralo honkar jag, dikkar bara pre solen
Tji pre pujjen.
Scherot fullt av tankar ashar,
Men miro väljer tji längre tablettaskar,
Om Miro tji honkar en tavring,
Så kan ersnos tycka det,
Miro gör det ingenting.
Loschano honkar mander,
Det kan du ge dig på fander,
Ja pre drommen tjackes fanter,
Har jag inte gjort alls det,
Så det känns tjackes miro i rum med resande,
Är en hord av elefanter.
För jag janar tji alla lav som pennas,
Jag janar tji det hårda jib ersnos kammat,
Sass mander vet,
Är att mander känner att miros honkar en av er,
För livet pre drommen har barodejja och barodad levt,
Och berättelserna som miro sjunnat pre,
Honkar tji sjukkra det har de sett till att miro vet.
Miro kammar butt med kamlepa to sass horta,
Som dinglarliv- och språk behållit till fullo,
Medan vi andra, som växt upp i trygghet, och varit borta,
Kan hitta hem, till det arv som stulits i nuckostillon,
Och som vi traschats att tji penna jekk lav om,
Oavsett så har mander levt ett dinglarjib,
i hemmet när vår trygga dörr stängts bakom.
Kanske kan jag inte till fullo vara en av er,
Det honkar statens mål,
Inga dinglare fler,
Satattoarna ler,
Men om vorsnos dikkas,
Adives eller om flera besht
Så kammar mander eder rygg,
I nord, syd, öster eller väst.
Om mander av ersnos fångas upp,
Truppo ta sia behöver enkom en symbolisk gest,
Så kammar ni manders lojalitet kamma i sass besht,
För resten av manders jib,
Dova svär jag vid den Develske Daden och krajjan kavva,
I Svedikkotem.
Anonym
