Idag öppnar Kulturrådet för ansökan för produktionsstöd till kulturtidskrifter. DIKKO kommer inte att ansöka om ekonomiskt stöd från Kulturrådet i år, men kommer att fortsätta publicera nyheter om minoritetsgrupperna ideellt. Redaktionen och chefredaktör förblir oförändrade trots att finansieringen för tidningen minskas. Tidningen kommer istället att drivas på frivillig basis, vilket kan leda till färre uppdateringar men också mindre stress för redaktionen.
Bakgrunden till förändringen
Bakgrunden till förändringen på magasin DIKKO är minskningen av stödet från Kulturrådet.
År 2023 erhöll tidningen 50 000 kronor i stöd, och 2024 ökade detta till 100 000 kronor, vilket gav redaktionen hopp om ett ytterligare höjt bidrag för 2025. Den faktiska kostnaden för en tidning är så mycket mer än 100 000. Tyvärr sänktes bidraget istället till 75 000 kronor år 2025, vilket gav en känsla av besvikelse och uppgivenhet som gjorde att luften sakta men säkert började pysa ur projektet.
Att administrera en publikation med dagliga uppdateringar är en tids- och resurskrävande uppgift, och intäkterna har inte kunnat täcka den tid och det arbete som redaktionen och skribenterna lägger ner på tidningen.
Det som har hållit oss uppe är den cred vi har fått från våra läsare och de gåvor som läsarna har skickat till oss, de har visat på betydelsen av tidningen. Många har också bidragit till tidningens innehåll utan ekonomisk kompensation, trots en önskan om att få betalt för sitt engagemang och sina insatser.
Inte den första tidningen för romanifolken som avvecklats på grund av ekonomi
Magasin DIKKO är nu inte den första tidningen som har avvecklats på grund av bristande finansiering.
É Romani Glinda, som grundades 1998 av Fred Taikon, hade också som syfte att lyfta fram romsk kultur och belysa frågor som rör minoriteten romer både nationellt och internationellt. Tyvärr lades denna tidskrift ned, 2019, på grund av minskat stöd från Kulturrådet.
Kulturrådet minskade tidskriftstödet för É Romani Glinda från 225 000 kronor till 175 000 kronor för tidningen.
– Det var droppen, vi trodde på en liten ökning. Nu är 22-års arbete abrupt nedlagt på grund av dålig ekonomi… Det här rimmar dåligt med den 20-åriga strategin, menade Fred Taikon i en intervju på minoritet.se.
Nedläggningen av både É Romani Glinda och nu förändringen hos magasin DIKKO visar på de svårigheter som romanifolken står inför när det gäller att nå ut, skriva, bevaka och sprida den information som både samhället, resande och romer själva behöver.
Båda tidskrifterna har varit och är viktiga röster för romanifolkens kultur och för att motverka den antiziganism och rasism som finns i vårt samhälle.
En viktig fråga att diskutera
Den svaga finansieringen till medier som riktar sig till nationella minoriteter, inklusive romanifolken, har redan visat sig få allvarliga konsekvenser.
Och det är viktigt att vi uppmärksammar detta ämne, eftersom det inte bara handlar om försvinnandet av tidningar, utan även om en rad kulturella och sociala event för dessa grupper.
När minoritetstidningar läggs ner eller minskar sin verksamhet, försvinner en källa till information och det skapas ett betydande tomrum i medielandskapet.
Dessa plattformar är ofta de enda som lyfter fram och diskuterar frågor som berör romanifolken och de nationella minoriteterna direkt, det kan handla om rättigheter, demokrati, mångfald, identitet, kultur och sociala utmaningar. Utan dessa röster riskerar samhället att gå miste om viktiga perspektiv och insikter som behövs för en mer balanserad och rättvis offentlig debatt.
Det är av yttersta vikt att myndigheter noggrant överväger hur de kan stödja och värna dessa viktiga plattformar i framtiden.
Det är viktigt att se till att finansieringen till journalistiska initiativ som riktar sig till resande och romer samt andra minoritetskulturer bibehålls och, om möjligt, stärks. En ökad synlighet och representation i media bidrar till att motverka stereotyper och fördomar som ofta drabbar dessa grupper.
Det är avgörande att skydda och främja resande och romsk kultur i Sverige.
Genom att säkerställa att deras traditioner, språk och livsstil får ett utrymme i det offentliga rummet kan vi bidra till en mer inkluderande och mångfacetterad samhällsdebatt. Detta kräver att man lyssnar på de röster som annars skulle bli tysta och erkänna den rikedom av perspektiv som dessa kulturer erbjuder.
Sammantaget är det en gemensam samhällsplikt att arbeta för att synliggöra romanifolkets, urfolk och nationella minoriteters frågor i media.
Ett starkare och mer inkluderande medielandskap gynnar inte bara dessa grupper, utan också hela samhället genom att berika förståelsen och uppskattning av mångfald. Något som är särskilt viktigt i tider när det finns krafter som hotar jämställdhet och mångfald i vårt samhälle.
En röst för de som inte hörs i vår samhällsdebatt
I dagens samhälle, där röster ständigt ropar på uppmärksamhet, finns det grupper som ofta blir bortglömda – de som inte har möjlighet att delta i debatten.
De bär ofta på erfarenheter och insikter som är ovärderliga för att vårt samhälle ska vara demokratiskt, men dessa röster når väldigt sällan fram med sitt budskap. DIKKO – Dik manusch startade som en gratis gatutidning för att våra tiggare som satt utanför affärer skulle kunna resa sig upp och sälja istället för att tigga. Tidningen gav en marginaliserad grupp en uppmärksamhet, ett sätt att försörja sig och gav människorna som skrev i den en röst.
Idag har kommunikation blivit enklare och självklarare än någonsin genom sociala medier och digitala plattformar.
Och ändå känner många människor sig ensamma, osynliga och marginaliserade. Bland dessa finns minoriteterna och barn som växer upp i utanförskap, äldre som kämpar med isolering, de som sitter i fängelse och personer med olika typer av funktionsnedsättningar, och många fler, som dagligen möter hinder som gör att deras röster tystas. Ändå är deras röster och perspektiv är avgörande för att bygga ett mer demokratiskt och inkluderande samhälle.
För att skapa en verklig dialog är det viktigt att samhället och beslutsfattarna lyssnar på och ger plats åt dessa tysta röster.
Representation handlar inte bara om att inkludera olika grupper i samtal, utan också om att ge dem makt att utrycka sig och forma sin egen framtid. När debatten utelämnar dessa perspektiv, förlorar vi som samhälle en viktig del av den mänskliga erfarenheten. Att ge en röst åt de som inte hörs är inte bara en moralisk skyldighet, det är en nödvändighet för att skapa en balanserad och rättvis samhällsdebatt.
Skippar att söka pengar
I år kommer magasin DIKKO inte att ansöka om ekonomiskt stöd från Kulturrådet för sin publicering.
Trots detta avser DIKKO att fortsätta publicera nyheter med fokus på minoritetsgrupper. Redaktionen, ansvarig utgivare och chefredaktör förblir oförändrade, vilket visar på en stark beslutsamhet att fortsätta arbetet, även utan aktivt stöd för driften.
För att täcka våra fasta kostnader kommer tidningen att förlita sig på föreningen RUNG, förlag DIKKO och andra sponsorer samt annonser och donationer.
De som är engagerade i DIKKO har alltid arbetat med tidningen på sin fritid och kommer att fortsätta göra det, vilket vittnar om det engagemang och den passion som finns för att lyfta fram viktiga frågor som berör minoritetsgrupper och för att motverka rasism.
Andra skribenter uppmanas att bidra med sina artiklar för att skapa en öppen plattform för olika röster.
Genom att DIKKO behåller sina kontakter i Norden och Europa hoppas tidningen fortfarande kunna ge relevant information till sina läsare. DIKKO fortsätter att sträva efter att belysa minoritetsfrågor och vara en viktig röst för dem som annars inte skulle höras, samt att arbeta för ett mer demokratiskt samhälle.
Att tidningen bestämt sig för att ändå finnas kvar, om än på ideell basis, är en bekräftelse på redaktionens engagemang för att främja mångfald, jämställdhet, demokrati, inkludering och att arbeta mot rasism i det svenska samhället och medielandskapet.
Tidningen återvänder till sitt ursprung
Att tidningen som har existerat i elva år har tagit beslutet att driva tidningen helt volontärt, kommer sannolikt innebära färre uppdateringar, men också minskad stress för redaktionen.
Att tidningen kommer att drivas på frivillig basis är inget nytt för vare sig redaktionen eller tidningen, som faktiskt initierades som en helt ideell publikation. Det arbete som redaktionen tidigare ägnat åt omvärldsbevakning, sociala medier, research och skrivande av artiklar kommer nu att ske på eget bevåg och initiativ.
Man skulle kunna beskriva det som att publikationen återgår till sina ursprung.
DIKKO startade som ett magasin på nätet för att minoritetsfrågorna skulle belysas och vara en del i debatten. Något vi tänker fortsätta vara, skillnaden kommer troligtvis vara mest märkbar för oss som arbetar med tidningen.
Genom att göra så här sättet slipper vi i redaktionen ägna all vår fritid åt en tidning som skall uppdateras dagligen, samtidigt som livet pågår, med heltidsarbete, hälsa, familj, vård av barn, livskamrater och ett socialt liv som kräver sitt.
Det finns fortfarande ett behov av en tidning för minoriteter
Redaktionen är medveten om att det fortfarande finns ett behov av en tidning för minoriteter, ett komplement till Radio Romanos viktiga arbete, som oftast använder romani i sin rapportering, och minoritet.se som är till för alla nationella minoriteter.
Det borde finnas en tidning som kan vara med i debatten, en tidning som alla kan läsa och som inte enbart behöver förlita sig på människor välvilja och ideella engagemang. En tidning som kan avlöna sin engagerade redaktion och kan betala för de artiklar som är relevanta för publikationen och dess läsare.
Vi på redaktionen tycker att det är viktigt att fortsätta att vara en röst för dem som inte har någon och åt de som inte alltid finnas med i samhällsdebatten.
Redaktionen ser fram emot att ta emot era artiklar, jobba med uppdateringar av webbplatsen samt besvarande av epost, om än i ett något lägre tempo.
Det kan låta lite konstigt, men att driva magasin DIKKO ideellt är vårt sätt att bevara en viktig publikation utan att vi i redaktionen bränner ut oss fullständigt.
De flesta i DIKKOs redaktion har funnits med sedan starten, för 11 år sedan, och vi på DIKKO vill gärna behålla den kompentens som finns där även framgent.
Ansvarig utgivare Britt-Inger Hedström Lundqvist
Chefredaktör Linda Lundqvist
Redaktionen
Under åren som har gått har DIKKO fått pris som ”Publikens favorit” under den romska galan ”Himlen, Jorden, Hjulet”, 2019, samtidigt som ansvarig utgivare Britt-Inger Hedström Lundqvist fick ”Årets Katarina Taikon pris” som årets eldsjäl.
Och 2024 fick DIKKO ta emot ”Ordfronts Demokratispris”.
Dik Manusch/DIKKOs historia finns att läsa på den engelska versionen av Wikipedia.
Fakta
Minoritet.se är en webbplats som drivs av Sametinget och ger information om Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, samer (urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Webbplatsen är finansierad av staten.
Radio Romano är en del av Sveriges Radio, och får sin finansiering huvudsakligen från statliga bidrag. Dessa bidrag är avsedda för att stödja verksamhet och aktiviteter inom den romska kulturen och samhället, vilket inkluderar Radio Romano. Radio Romano använder sig i huvudsak av olika varieteter av romani i sin rapportering.
Kulturrådet är en myndighet som genom att främja, följa upp och fördela bidrag till kultur är med och förverkligar nationell kulturpolitik. De arbetar för att utveckla Sveriges kulturliv i hela landet och internationellt.
Produktionsstöd är ett bidrag som finns till för att många olika sorters kulturtidskrifter av hög kvalitet ska kunna ges ut och läsas i Sverige.
Resande och romer har svårt att passera genom mainstream-mediernas såll
Media och romer: Vilka röster är viktiga i debatten om romer och representation
Media och romer: Expressens osanningar om ”tystad” diskussion väcker frågor
Media och romer: Organisation har blivit utsatt för hat, kränkningar och antiziganistiskt påhopp
Romska kvinnors röst tystas systematiskt ner av media
Jämställdhetsmyndigheten: Nationella minoriteters rätt till stöd och skydd ska stärkas
Se även programmet Möte med… där ansvarig utgivare pratar om magasin DIKKO
Arkiv
Magasin DIKKO startade som gatutidningen Dik Manusch – Se Människan och första numret kom ut januari 2015. Här finns några smakprov av gatutidningen.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
