Mediefrihetsakten: en ny lag för att skydda EU:s journalister och pressfriheten

european-union-1328255_960_720 — Pixabay

På onsdagen gav Europaparlamentet klartecken till en ny lag som ska skydda EU:s journalister och medier från politisk och ekonomisk inblandning.

Källa: TT
DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram

Förbud mot att använda spionprogram mot journalister, utom i strikt begränsade fall
Alla medier kommer att behöva uppge vem som äger dem
Mycket stora plattformar ska hindras från att godtyckligt begränsa pressfriheten

Enligt den nya lagen, som antogs med 464 röster för, 92 röster emot och 65 nedlagda röster, måste EU-länderna skydda mediernas oberoende och förbjuda alla former av inblandning i redaktionella beslut.

Skydd av journalisternas arbete

Myndigheter ska inte kunna tvinga journalister och redaktörer att röja sina källor, till exempel. genom att frihetsberöva eller införa sanktioner mot dem, genomsöka kontorslokaler, eller installera inkräktande övervakningsprogram på deras elektroniska enheter.

Parlamentet har lagt till omfattande garantier för att spionprogram endast ska kunna användas i enskilda fall. Dessutom krävs tillstånd från en rättslig myndighet som ansvarar för att utreda allvarliga brott där fängelsestraff kan utdömas. Även under sådana omständigheter har de berörda rätt att informeras om övervakning efter att den har ägt rum, och de ska ges möjlighet att bestrida övervakningen i domstol.

Offentliga mediers redaktionella oberoende

För att förhindra att mediekanaler används i politiska syften bör deras chefer och styrelsemedlemmar rekryteras på ett transparent och icke-diskriminerande sätt och för en tillräckligt lång tidsperiod. Det ska inte gå att säga upp dem innan deras kontrakt löper ut, såvida de inte längre lever upp till de professionella kriterierna.

Offentliga medier måste finansieras på ett transparent och objektivt sätt, och finansieringen bör vara hållbar och förutsägbar.

Transparens och ägande

För att allmänheten ska få veta vem som kontrollerar medierna och vilka intressen som kan påverka rapporteringen blir alla nyhetskanaler, oavsett storlek, skyldiga att offentliggöra information om sina ägare i en nationell databas. De måste också uppge om de är direkt eller indirekt statligt ägda.

Rättvis tilldelning av statlig annonsering

Medierna kommer också behöva vara öppna med inkomster från statlig reklam och statligt ekonomiskt stöd, även från länder utanför EU.

Offentliga medel för media eller onlineplattformar ska tilldelas enligt offentliga, proportionella och icke-diskriminerande kriterier. Information om utgifter för statlig reklam ska bli offentlig, även de totala kostnaderna per år och kostnaderna per mediekanal.

EU:s pressfrihet ska skyddas från stora onlineplattformar

Ledamöterna har sett till att mediefrihetsakten innehåller en mekanism för att hindra mycket stora onlineplattformar, däribland Facebook, X (tidigare Twitter) eller Instagram, från att godtyckligt begränsa eller radera oberoende medieinnehåll. Plattformarna måste först skilja oberoende medier från icke-oberoende källor. Medierna ska därefter underrättas om plattformen avser att avlägsna eller begränsa deras innehåll. De har sedan 24 timmar på sig att svara. Plattformen måste invänta svar (eller ett uteblivet svar) innan den kan radera eller begränsa innehållet, om det fortfarande bryter mot plattformens villkor.

Medierna ska kunna ta ärendet till ett organ för alternativ tvistlösning och begära att Europeiska nämnden för medietjänster (en ny nämnd som ska inrättas genom mediefrihetsakten) yttrar sig.

Citat

Föredraganden från kulturutskottet Sabine Verheyen (EPP, Tyskland) sa: “Jag kan inte nog understryka betydelsen av mediemångfald för en fungerande demokrati. Pressfriheten hotas över hela världen, även i Europa: mord på Malta, hoten mot pressfriheten i Ungern och många andra exempel visar tydligt detta. Den europeiska mediefrihetsakten är vårt svar på detta hot och en milstolpe i europeisk lagstiftning. Den värdesätter och skyddar mediernas dubbla roll som företag och som demokratins väktare”.

Bakgrund

Genom att anta denna lag svarar Europaparlamentet på medborgarnas förväntningar på EU såsom de uttrycks i slutsatserna från konferensen om Europas framtid:

– Att införa lagstiftning som tar itu med hot mot mediernas oberoende och genomdriva EU:s konkurrensregler inom mediesektorn, för att förhindra stora mediemonopol, samt säkerställa mediernas mångfald och oberoende från otillbörlig politisk, företagsmässig och/eller utländsk inblandning (förslag 27 – punkterna 1 och 2);

– Motverka desinformation genom lagstiftning och riktlinjer för onlineplattformar och sociala medieföretag (förslag 33 – punkt 5);- försvara och stödja fria, pluralistiska och oberoende medier och säkerställa skyddet av journalister (37.4).