Den norska dataskyddsmyndigheten har undersökt Östra polisdistriktets register över personer med romsk bakgrund. Utredningen kom fram till att polisdistriktet inte har brutit mot sekretessbestämmelserna. Registret omfattar över 600 personer och skapades trots påståenden om ett etniskt register. Myndigheten fann att lagen om polisregister utgör den rättsliga grunden och att polisdistriktet i tillräcklig utsträckning förklarade bedömningar av nödvändighet och proportionalitet. Inga personuppgifter behandlades i strid med polisregisterlagen.
I kölvattnet av det uppmärksammade mediefallet om ett romregister i mars, där det påstods att Östra polisdistriktet hade ett register över personer med romsk bakgrund, bestämde sig den norska datainspektionen att utreda fallet närmare.
Norskt olagligt romregister har uppdagats
Utredningarna rör den samlade översikt av romer som upprättats av Östra polisdistriktet. Datainspektionen har inte tagit ställning till behandlingen av personuppgifter som rör den enskilda person som ingår i översikten.
Romer och Resande från Norge och Sverige uttalar sig om det etniska registret i Norge
Bakgrund
I mars i 2024 publicerade Aftenposten en artikel om polisens kartläggning av personer som tillhör den nationella minoriteten romer. I artikeln framkom det bland annat att Östra polisdistriktet hade upprättat en översikt som innehöll uppgifter om drygt 600 personer. DIKKO följde och skrev om händelseutvecklingen i Norge eftersom det finns stora likheter med det romregister som tidigare uppdagats i Sverige. Ett register som ansågs vara olagligt.
Sveriges romregister uppdagades redan 2013 av Niclas Orrenius på DN. Svensk polis hade, precis som i Norge, upprättat ett register som innehåll totalt 4.029 människor spridda över hela Sverige. Registret ansågs som värdefullt av polisen, och det användes i polisarbetet och var öppet för ett stort antal anställda. Precis som i Norge fanns det barn registrerade. Registret visade inte på brottslighet utan var i huvudsak ett etniskt register. Det handlade om en kartläggning av släktband: ett biologiskt baserat register.
Norska datainspektionen fick förfrågningar om att utreda polisens kartläggning av personer med romsk bakgrund i Norge. De tog beslutet att granska om Östra polisdistrikt har behandlat personuppgifter i enlighet med polisregisterlagen och polisregisterföreskrifterna.
I sina slutsatser menar norska datainspektionen att:
- De anser det klart att polisregisterlagen ger rättslig grund för den aktuella översikten.
- Enligt deras uppfattning har polisdistriktet på ett tillfredsställande sätt redogjort för de bedömningar som gjorts med hänsyn till nödvändighet och proportionalitet.
- Deras bedömning är vidare att polisdistriktet inte har behandlat personuppgifter om ras eller etniskt ursprung i strid med polisregisterlagen. De har i detta sammanhang särskilt framhållit att utgångspunkten för kartläggningen har varit brott och konkreta utredningskomplex och inte de registrerades etnicitet.
Utredningarna har inte avslöjat att behandling av personuppgifter strider mot polisregisterlagen och föreskrifter som finns med stöd av lagen. Ärendet är nu avslutat från den norska datainspektionens sida, då man inte funnit skäl för ytterligare uppföljning.
Är registret antiziganism?
Norge har ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd av nationella minoriteter och minoritetsspråken. Det innebär att ett romregister bör klassas som antiziganism, precis som man gjorde med det registret som fanns i Sverige. Så även om datainspektionen friar norska polisen så har de inte tagit hänsyn till den etniska tillhörigheten eller det skydd som de nationella minoriteterna har. Antiziganism är ett hatbrott och ett system som den Europarådets ramkonventionen inte godkänner. Vilket gör att vi förmodligen inte har hört det sista i det här fallet.
Antiziganism handlar om fördomar och är ett slags rasism som handlar om de kollektiva karaktärsegenskaper som är förknippade med resande och romer, det vill säga den rasism som riktar mot romanifolken. Antiziganism riktas inte bara mot gruppen romer utan även mot personer inom resandefolket, det kan också handla om företeelser som förknippas med romska stereotyper och ses som ett hatbrott. Det är viktigt att arbeta mot den här typen av rasism som registrerar och pekar ut en grupp som objekt.
Sverige: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Lagen gäller inom arbetslivet, utbildningsområdet, hälso- och sjukvården och inom varor och tjänster samt flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag.
Norge: Enligt jämställdhets- och diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera och trakassera personer på grund av bland annat kön, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, religion, livssyn och sexuell läggning.
2018 trädde en ny jämställdhets- och diskrimineringslag i kraft och en diskrimineringsnämnd inrättades. Lagen ersatte fyra olika lagar: lagen om diskriminering av personer med funktionsnedsättning, lagen om diskriminering på grund av etnicitet, lagen om jämställdhet mellan könen och lagen om diskriminering på grund av sexuell orientering. Lagen fokuserar på att förbättra kvinnors och minoriteters ställning.
Norge inrättade världens första barnombudsman 1981 och fick 1991 den första ministern med ansvar för denna fråga. Barnkonventionen är inkorporerad i den nationella lagstiftningen och barnets rättigheter är grundlagsfästa.
RATIFICERING AV CENTRALA KONVENTIONER OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I NORGE
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år 1972. Det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt har inte ratificerats.
Internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD) ratificerades år 1970.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) ratificerades år 2000.
Källa: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2020
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
