Hela utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, behöver förstärkas för att de nationella minoritetsspråken även i framtiden ska vara levande språk i Sverige. Detta är en av slutsatserna i Isofs förslag till handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken.
Sommaren 2019 fick Institutet för språk och folkminnen, Isof, i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för hur minoritetsspråken i Sverige kan främjas och stärkas. Sametinget fick ett motsvarande uppdrag för de samiska språken.
I arbetet med handlingsprogrammet har Isof valt att sätta individen i centrum. I en rad workshoppar som haft fokus på minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska har myndigheten tillsammans med deltagarna diskuterat vilka insatser som behövs för att stärka språken i olika skeden av livet. Sammanlagt deltog och bidrog över 100 talare och bärare av de nationella minoritetsspråken.
Insatser för minoritetsspråkens fortlevnad behövs
I handlingsprogrammet som lämnades till regeringen den 4 september 2020 föreslår Isof insatser på både kort och lång sikt. Fokus ligger på utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, där myndigheten ser stora behov. Fler lärare i nationella minoritetsspråk behöver utbildas, och barn och ungdomar behöver få ökade möjligheter att studera språken. Bland de 81 punkterna i handlingsprogrammet finns också förslag på insatser som gäller bland annat informationsförmedling, kultur och media.
Isof välkomnar den ambitionshöjning som gjorts när det gäller politiken för de nationella minoritetsspråken, men kan också konstatera att framtiden för många av dem är hotade som levande språk i Sverige. Därför behövs kraftfulla insatser från samhällets sida, säger Martin Sundin, Isofs generaldirektör, avslutas informationen på Isof.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
