INRIKES| Unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor och vill vara med och påverka lokalt. Men de upplever oftast att beslutsfattare varken lyssnar eller bryr sig om deras synpunkter. Unga deltar sällan i beslutsprocesserna.
Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Många kommuner bedriver ett imponerade arbete för att skapa delaktighet och inflytande för unga. Men vi ser stora skillnader, både sett till ambitionsnivå och till hur stor grupp unga som nås. Därför föreslår vi nu fler och fördjupade insatser för att öka ungas kunskaper om demokrati och delaktighet i lokala beslutsprocesser, säger generaldirektör Lena Nyberg i ett pressmeddelande.
Rapporten är en del av myndighetens uppföljning av de nationella ungdomspolitiska målen. Den bygger på resultat från tre enkätundersökningar (Ungdomsenkäten, Attityd- och värderingsstudien 2019, MUCF:s och SKL:s enkät om ungas politiska deltagande) och 24 intervjuer med fokusgrupper, både unga och tjänstepersoner, i sex kommuner i olika delar av landet.
Enligt ungdomspolitiken ska unga ha makt och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas rätt till inflytande är också fastslagen i flera lagar, bland annat kommunallagen, skollagen och socialtjänstlagen. Ungas rättigheter finns beskrivet i EU:s olika fördrag och artiklar. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, som blir del av svenska lagstiftning 2020, ska barn upp till 18 år kunna göra sina röster hörda samt bli informerade om beslut som gäller dem.
Små möjligheter påverka
FOKUS-rapporten visar att unga generellt har begränsade möjligheter att få inflytande på lokal nivå. Unga som intervjuats säger att de oftast inte vart de ska vända sig för att påverka eller hur de ska göra för att påverka. Många saknar tillit till politiker och kommunala tjänstepersoner.
Det här tyder på att ett av de viktigaste målen med den nationella ungdomspolitiken inte infrias. I ett bredare perspektiv är det också oroväckande eftersom de på sikt kan undergräva tilltron till demokrati och leda till en försvagning av det politiska systemet, säger Lena Nyberg.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, undersökt ungas inflytande lokalt. Enkäten skickades i våras ut till totalt 310 kommuner och regioner. En majoritet, 243 kommuner och 17 regioner, svarade.
Sammantaget visar resultaten att ungas möjligheter att göra sina röster hörda har ökat då de oftare får chansen att föra dialog med beslutsfattare. Men ungas åsikter och kunskaper tas oftast inte med när beslut fattas på lokal nivå. (Läs mer om enkätundersökningen)
Kommuner behöver arbeta med att nå fler unga. Majoriteten av de unga vi mött och som har erfarenhet av att delta i till exempel ungdomsråd känner att de kunnat påverka, många lyfter också att det varit viktigt för deras personliga utveckling, säger Victoria Carlsson Wahlgren, senior utredare, på MUCF.
Intervjuerna med unga visar att de vill bli tillfrågade i ett tidigt skede om sådant som berör dem. Återkoppling är viktigt. Samtidigt upplever flera tjänstepersoner att det är svårt att nå ut med information och att få unga att utnyttja de möjligheter som finns.
Läs hela pressmeddelandet här
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
