INRIKES| När GDPR (Dataskyddsförordningen eller allmänna dataskyddsförordningen, mer känd som GDPR efter engelskans General Data Protection Regulation, är en europeisk förordning med syftet att stärka och harmonisera skyddet för levande, fysiska personer inom Europeiska unionen vid hantering av personuppgifter.) infördes lades det ner massor av pengar på att ALLA skulle veta om och förstå lagen innan den trädde i kraft. Nu har vi fått en ny lag som berör barn och då är kunskapen och informationen inte en bråkdel av vad den borde vara.
Det verkar som att när lagar berör människor är det inte lika viktigt att gå ut med information eller följa de nya lagarna. Minoritetslagstiftningen är ett sådant exempel. Gång efter annan ser vi hur myndigheter ignorerar den lagen. Ska vi nu få en ny lag som berör barnen som stat och myndigheter inte skapar kunskapen kring och inte kommer att följa.
Barnombudsmannen har genomfört en undersökning om allmänhetens kunskap om FN:s barnkonvention och kännedomen om att konventionen blir lag den 1 januari 2020. Undersökningen visar att av dem som har hört talas om barnkonventionen känner knappt sex av tio till innehållet (56 procent). Endast 5 av 10 (48 procent) känner till att barnkonventionen blir lag vid årsskiftet meddelas i ett pressmeddelande.
Vi vuxna måste säkerställa och bevaka att barnets rättigheter uppfylls. Varje barn som inte får sina rättigheter uppfyllda är ett barn för mycket, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.
Barnombudsmannen ser att kunskapen om barnkonventionen måste öka och en förändrad syn på barn som rättighetsbärare måste ske. För att lyfta barnen till att själva kunna påverka och förändra sin egen situation måste de möta vuxna som visar dem att deras åsikter och synpunkter är viktiga vid beslutsfattande. På så vis läggs grunden för en mer inkluderande och välfungerande demokrati för kommande generationer.
Vi vet att det sker mycket arbete runt om i kommuner, regioner och hos myndigheter för att förbereda sig inför att barnkonventionen blir lag. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter är klart men det är ett startskott för att rättigheterna ska bli verklighet i varje barns vardag, fortsätter Elisabeth Dahlin.
Barnkonventionen ger barnet status som rättighetsbärare. Att vara rättighetsbärare innebär till exempel att man har rätt att delta i den demokratiska beslutsprocessen, rätt till autonomi och rätt att utöva dessa rättigheter självständigt. Det innebär också att barnet ska ha möjlighet att utkräva sina rättigheter och också veta vart barnet ska vända sig för att kunna göra det.
Vuxna är skyldighetsinnehavare enligt barnkonventionen. Skyldighetsinnehavarnas uppgift är att erkänna att barn är rättighetsbärare och säkerställa att de verktyg som behövs för att hävda dessa rättigheter är tillgängliga för alla barn.
Barnombudsmannen har tidigare genomfört undersökningar som visar att barns kunskaper om deras egna rättigheter har ökat under senare år. 2008 kände ungefär vart femte barn till barnkonventionen, en andel som ökat till vartannat barn 2018.
Inför framtida undersökningar är det värdefullt att veta hur allmänhetens kunskaper om barns rättigheter såg ut innan den 1 januari 2020, när barnkonventionen blir lag.
Om undersökningen:
Undersökningsföretaget Kantar Sifo fick i uppdrag av BO att genomföra enkätundersökningen. Fältperioden pågick mellan den 7 och 15 oktober 2019. Ett slumpmässigt urval av respondenter drogs från Kantar Sifos onlinepanel. Totalt svarade 2004 personer på enkäten och den genomsnittliga deltagarfrekvensen skattades till 24,3 procent, avslutas pressmeddelandet.
Redaktionen
redaktionen@dikko.u
