Jag var ute och åt tillsammans med maken och några vänner och vi började prata om Kommissionen mot antiziganism och deras rekommendation om en Romsk myndighet. Rekommendationen lämnades in 2016 och nu har vi 2022. Behovet av en Romsk myndighet är fortfarande lika stort om inte större i tider där högervindarna blåser allt starkare och antiziganism och rasism blåser med.
Det man kan fundera på är varför har man inte satt rekommendationen verket redan, gömmer staten rekommendationen i flödet av de andra Romska frågorna av en orsak? Förhalas beslutet så att frågan först ska falla i glömska? Är det så att man inte alls tänker följa den rekommendation som Kommissionen mot antiziganism kom fram till, trots att man tillsatte kommissionen för att tillgodose de mänskliga rättigheterna och öka på demokratin för minoriteten Romer?
Förhalas beslutet så att frågan först ska falla i glömska?
Kommissionen mot antiziganism var en statlig utredning som tillsattes i direkt anslutning till att regeringens vitbok Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet som presenterades i mars 2014.
Kommissionen skulle bland annat:
- samla kunskaperna om antiziganism och i samråd med berörda aktörer bidra till att sprida och förbättra genomslaget av befintlig kunskap,
- identifiera och förmedla goda exempel på åtgärder och metoder för att motverka och förebygga antiziganism,
- delta i den allmänna debatten och medverka i olika former av utbildnings- och informationsverksamhet,
- ta ställning till vilka insatser som kommissionen kan genomföra eller bidra till för att motverka antiziganism inom den offentliga förvaltningen och skolan, och
- följa utvecklingen och sammanställa de granskningar och åtgärder som har vidtagits av olika aktörer när det frågan om registrering av Romer på etnisk grund.
Utifrån uppdraget kom Kommissionen fram till och avslutade sin verksamhet med att lämna in sitt slutbetänkande till regeringen 2016 där man rekommenderade en Myndighet för Romska frågor. Efter det upplöstes Kommissionen mot antiziganism och därmed försvann också den samlade kraft som fanns kring antiziganism och minoriteten Romer. Med andra ord fanns det ingen som såg till minoritetens intressen längre och ingen som tillvaratog minoriteten Romers frågor.
Idag finns det ingen som ser till minoritetens intressen längre och ingen som tillvaratar minoriteten Romers frågor
Tredje delrapporten
Agera mot antiziganistiska hatbrott, januari 2016
I den utredningen som Kommissionen mot antiziganism gjorde kom man alltså fram till att det finns ett behov av en Romsk myndighet. Förslaget var en nämndmyndighet som skulle ligga under en värdmyndighet, Myndigheten för romska frågor. Myndigheten skulle ha ett nationellt ansvar för att främja arbetet med mänskliga rättigheter för den nationella minoriteten Romer.
Efter det att rekommendationen nått regeringskansliet 2014 har ärendet om en Romsk myndighet dragits i långbänk. Man kan tycka att efter det att man tillsatt en statlig utredning, en kommission, som tagit fram ett förslag om vad som behövs för minoriteten Romer så borde man efterfölja rekommendationen och beslutet prioriteras.
Varför tillsatte man en kommission och avlönade den under dryga två år?
Var det bara ett spel för gallerierna och man hade aldrig tänkt att förverkliga Kommissionen mot antiziganisms rekommendation? Hade kommissionen kommit fram till fel rekommendation? Så i stället för att följa rekommendationen så drar man den i långbänk, klumpar ihop den med andra frågor så den ska försvinna i det allmänna bruset och man kan så småningom obemärkt avslå rekommendationen.
Om vi inte får en Romsk myndighet så fortsätter förminskandet av de Resande/Romska frågorna på högsta nivå, eller faktiskt på alla nivåer. Något som blev tydligt efter och under Malmöforumet där osynliggörandet av Resande/Romer blev uppenbart.
Vi inom minoriteten Romer borde gå samman och kräva en Romsk myndighet som består av Resande/Romer. En myndighet som kan tillvarata våra frågor i stället för att behöva stå med mössan i hand och vara tacksam över de smulor som tilldelas oss
Vi inom minoriteten Romer borde gå samman och kräva en Romsk myndighet som består av Resande/Romer. En myndighet som kan tillvarata våra frågor i stället för att behöva stå med mössan i hand och vara tacksam över de smulor som tilldelas oss. Underlaget, utredningen och rekommendationen finns redan, det är bara beslutet som fattas.
Remiss Ds 2019:15 Långsiktighet och stadga i arbetet framåt – en myndighet för romska frågor
Vi föreslår att den nya myndigheten ges namnet “Myndigheten för romers rättigheter”, för att särskilt understryka rättighetsperspektivet i myndighetens uppdrag – och inte, som utredningen förespråkar, “Myndigheten för romska frågor”. Det namnet riskerar att leda tanken till att problemen skulle vara romska, snarare än strukturella vilket ju är fallet, säger Anna Lindenfors för Amnesty.
Amnesty välkomnar förslaget om en ny myndighet för romers rättigheter
Remiss Ds 2019:15 Långsiktighet och stadga i arbetet framåt – en myndighet för romska frågor
Förslag om myndighet för romska frågor
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
