Torsdag den 8 februari kl. 08.30 bjöd justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och Martin Melin (L), talesperson i polisfrågor. På pressträffen presenteras regeringens förslag om säkerhetszoner, även kallat visitationszoner.
Regeringen beslutade om en lagrådsremiss som ska ge Polismyndigheten möjlighet att införa säkerhetszoner, där polisen har utvidgade befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.
– Den organiserande brottsligheten är systemhotande och innebär förödande konsekvenser för enskilda människor. Vi har en situation där de som skjuter och spränger är helt likgiltiga för hur deras handlingar drabbar andra. Vi måste pröva nya åtgärder mot de kriminella gängen – för om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också gå som det hittills har gått, och det är helt enkelt inte ett alternativ. Säkerhetszonerna ska bidra till att göra Sverige till ett tryggare och friare land för hederliga medborgare, säger Gunnar Strömmer.
Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats de senaste tio åren. Och antalet sprängningar förra året är det högsta som noterats i Sverige. För att bryta utvecklingen och trycka tillbaka brottsligheten behöver polisen effektivare verktyg. Därför föreslår regeringen i en lagrådsremiss att säkerhetszoner ska få införas av Polismyndigheten.
Förslagen innebär att Polismyndigheten ska få införa en säkerhetszon i ett avgränsat område där det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning. I säkerhetszonen ska polisen få utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Det ska inte krävas en konkret brottsmisstanke, utan grunden för ingripande kan i stället bygga på exempelvis en riskprofil som arbetats fram med hjälp av underrättelser och polisiär erfarenhet. En säkerhetszon får bara införas om fördelarna med en zon överväger nackdelarna.
Ett beslut om en säkerhetszon ska enligt förslagen gälla högst två veckor åt gången och kunna överklagas till domstol. Polismyndigheten ska dessutom publicera beslutet om en säkerhetszon på sin webbplats. Varje ingripande som sker i en zon ska dokumenteras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 28 mars 2024.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Samtidigt KU-anmäls Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ännu en gång för sin hantering av det omdebatterade förslaget om visitationszoner av Centerpartiet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Miljöpartiet har tidigare anmält justitieministern till KU den 24 januari för hur regeringen den brådska som nu uppvisas i införandet av visitationszoner i Sverige. MP anser att beredningen av lagförslaget äventyrar rättssäkerheten och kan bryta mot grundlagen.
Civil Right Defenders ger kritik mot förslag om visitationszoner
Visitationszon
I en visitationszon får polis visitera personer som befinner sig på en allmän plats i området. Visitationen inkluderar även barn, och det utan att det finns misstanke om brott.
Idag måste det “finns anledning att anta” att ett brott som kan ge fängelse har begåtts för att polisen ska få visitera. Polis ska inte heller visitera vem som helst utan det ska ske på ”sakliga skäl”. I utredningen som ligger till grund för förslaget som finns nu nämns som exempel att: personer som motsvarar en riskprofil som arbetats fram med polisiär erfarenhet, eller att det är en person tidigare begått allvarlig brottslighet, eller beter sig avvikande eller är klädd på ett visst sätt få visiteras.
- I zonen får polisen även söka igenom fordon efter vapen eller andra farliga föremål utan misstanke.
- Samtliga ingripanden i zonen måste dokumenteras.
Visitationszon får upprättas
Polisen får upprätta en zon med hänsyn till en konflikt mellan eller inom gäng, eller om det finns en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar i området.
För att få upprätta en zon måste det även anses vara av ”synnerlig vikt” för att förebygga eller förhindra den typen av brott. Vidare måste fördelarna med zonen anses överväga nackdelarna.
- En visitationszon ska som längst få gälla två veckor, men kan förlängas med ett nytt beslut.
- Zonerna kan upprättas var som helst, men enligt utredningen kommer de troligen främst att användas i socialt utsatta områden där problemen med kriminella nätverk är störst.
- Den finns ingen gräns för hur stor en zon får vara.
- Polisen måste informera allmänheten om att en zon upprättas.
Beslutet om att införa en zon kan överklagas till domstol.
Syftet med zonerna
Enligt utredningen anses polisens befogenheter att visitera och genomsöka fordon vara otillräckliga i vissa lägen vid konflikter mellan kriminella nätverk.
Bland annat har man nämnt att zoner kan vara till hjälp för att kyla ned konflikter och förhindra våldsspiraler.
Kritiken
Kritiken handlar bland annat om att nyttan med zonerna inte är tillräckligt utredd. Flera remissinsatser ifrågasätter att det innebär en tydlig effektivitetsvinst då svensk polis redan har stora befogenheter att visitera och söka igenom fordon.
Flera remissinstanser menar vidare att de integritetsintrång som systemet medför är för stora och att zonerna riskerar leda till att polisen ägnar sig åt diskriminerande etnisk profilering. Förutom skadan för den enskilde som drabbas kan det i längden leda till att förtroendet för staten i de områden där zonerna upprättas försämras.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
