Veckan innan julafton har det framgått att grundbeloppet för statsbidraget som går till förvaltningsområden sänks från och med 1 januari 2025. Likaså sker en sänkning av statsbidraget till organisationer som företräder nationella minoriteter.
För kommuner sänker man bidraget från 660 000 kronor per år i grundbelopp till 565 000 kronor. För regioner sänker man bidraget från 250 000 kronor per år till 215 000 kronor. Statsbidraget för organisationer som representerar nationella minoriteter sänks från 13,3 miljoner till 6,676 miljoner.
Beslutet legitimeras med att medlen ska omfördelas till språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib vid institutionen för språk och folkminnen.
Det finns såklart mycket att säga om statsbidraget som delas ut till kommuner och regioner. När jag läst om ändringarna i statsbidraget har jag funderat på om det har att göra med hur förvaltningsområden använder statsbidraget.
Sedan andelen förvaltningsområden har ökat har kritik riktats från länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget, som granskat förvaltningsområdenas verksamhet, att medlen inte går till vad de främst ska gå till. Förvaltningsområden har lagt mer av statsbidraget på samordning som i detta fall innebär att anställa en minoritetssamordnare.
Under mandatperioden 2018–2021 fick 66 förvaltningsområden för finska 281 miljoner kronor i statsbidrag. Nästan 111 miljoner gick till att samordna insatserna. Bara 31 miljoner hade gått till förskola och 34 miljoner till äldreomsorg under samma period.
Men om regeringen avsett att sätta press på förvaltningsområden finns det ju bättre sätt att göra det. Faktum är att det inte verkar vara något särskilt intresse hos den här regeringen att göra något åt att förvaltningsområden kan använda pengarna på ett felaktigt sätt. Repressalier ingår ju inte i tanken bakom kommunalt självstyre.
Att sänka bidraget är i sig inte en lösning. Det kommer att leda till att andra delar som statsbidraget gått till hittills kanske läggs ner. Jag tror inte att kommunerna kommer att börja betala samordnare helt ur egen ficka. Det borde dem ha gjort för längesedan.
Det enda som är positivt här är att språkcentrum får mer medel för sin verksamhet. De behöver också få igång sin verksamhet igen efter att sittande regeringen fumlat under ett helt år med deras framtid. Det kan också vara så att samtliga språkcentrum kan bidra mer till revitalisering av minoritetsspråken än förvaltningsområden gjort hittills. Det återstår att se.
Vad jag däremot inte förstår är att man väljer att sänka stödet till organisationer som representerar nationella minoriteter. Organisationerna fyller en viktig funktion på många sätt. Det behövs starka organisationer som kan kritisera och debattera när exempelvis regeringen gör någonting som är till nackdel för de nationella minoriteternas rättigheter. De har också en viktig funktion för att bistå vid revitalisering av minoritetsspråken.
Ja, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Utvecklingen är inte smickrande för Sverige som land eller för den sittande regeringen. Faktiskt så skulle jag tro att den sittande regeringen verkligen är totalt ointresserade av nationella minoriteters fortlevnad i det här landet. Behandlingen av organisationer som representerar nationella minoriteter säger ju det mesta.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
