Målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
| Källa: regeringen.se |
12.1 Mål för området
Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272):
- diskriminering och utsatthet
- inflytande och delaktighet
- språk och kulturell identitet.
Regeringens mål för strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha lika möjligheter i livet som den som är icke-rom.
12.2 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Resultatredovisningen inom området nationella minoriteter utgår från följande indikatorer och bedömningsgrunder:
- kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer
- informations- och kunskapshöjande insatser
- arbete mot diskriminering och utsatthet
- andelen kommuner som uppger att nationella minoriteter haft inflytande över beslut
- språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna
- elever som deltar i modersmålsundervisning
- antalet utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur
- andelen kommuner som uppger att de tillhandahåller äldreomsorg på minoritetsspråk.
Resultatredovisningens struktur har ändrats för att tydligare visa utvecklingen på området i förhållande till de riksdagsbundna målen.
12.3 Resultatredovisning
- 12.3.1 Övergripande arbete inom politikområdet Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppgift att följa upp lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) och publicerar årligen en rapport om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av årets rapport, Minoritetspolitikens utveckling år 2022 (Ku2023/00485), som fortsättningsvis benämns Uppföljningsrapport 2022, framgår att myndigheterna under 2022–2024 särskilt fokuserar på tre utvecklingsprojekt: att främja inflytande och delaktighet på kommunal, regional och statlig nivå, att ta fram ett kunskaps- och metodstöd riktat till kommuner och regioner kring arbete med diskriminering och utsatthet samt att stödja länsstyrelserna i landet.
Alla kommuner och regioner i landet är sedan 2019 enligt minoritetslagen skyldiga att anta mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Jämfört med föregående år uppger en större andel av de svarande kommunerna och regionerna att de antagit sådana år 2022.
Diagram 12.1 Antal kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete 2022, se pdf nedan
Informations- och kunskapshöjande insatser stärker medvetenheten om de nationella minoriteternas rättigheter
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget arbetar med en webbutbildning om minoritetslagen för att höja kunskapen om minoriteters rättigheter och minoritetsspråken. Utbildningen riktar sig till anställda i offentlig sektor. Under 2022 har drygt 400 personer, företrädelsevis kommunanställda, genomfört utbildningen.
12.3.2 Diskriminering och utsatthet
Personer som tillhör de nationella minoriteterna utsätts för såväl diskriminering som rasism och hatbrott. Av Uppföljningsrapport 2022 framgår även att mörkertalet kring diskriminering av personer som tillhör nationella minoriteter är stort. I regeringens samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och i rapporter från myndigheter framkommer att flera minoritetsgrupper upplever en ökad utsatthet (Ku2022/01798). Utsatthet riskerar i förlängningen att leda till att personer som tillhör en minoritet inte vågar vara öppna med sin identitet eller prata sitt språk.
Regeringen har under 2023 tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för samverkan om förutsättningarna för den judiska minoriteten i Sverige. Arbetsgruppen ska samverka och föra dialog om frågor som rör trygghet och säkerhet och om förebyggande åtgärder samt insatser mot antisemitism och som stärker förutsättningarna för judiskt liv i Sverige. Gruppen har haft ett första möte under juni 2023 där säkerhetsfrågor diskuterades.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har analyserat förekomsten av diskriminering som har samband med flera diskrimineringsgrunder. DO konstaterar att kvinnor som tillhör en nationell minoritet kan vara extra utsatta när de bär synliga attribut, såsom romsk dräkt (En analys av diskriminering som har samband med flera diskriminerings- grunder, A2023/00371). Av Barnombudsmannens rapport om barns upplevelser av inflytande i minoritetspolitiken framgår att det finns judiska, romska och samiska barn som upplever att de utsätts för olika uttryck för rasism, vilket påverkar deras vilja att identifiera sig som nationell minoritet (Barns och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i genomförandet av minoritetspolitiken, Ku2023/00328).
12.3.3 Inflytande och delaktighet
Av uppföljningsrapport 2022 framgår att möjligheterna till inflytande för de flesta minoritetsgrupperna har ökat på både kort och lång sikt. Andelen kommuner och regioner som uppger att minoriteterna påverkat beslut och inriktning har dock minskat inom flera sektorer. Särskilt tydligt är detta utanför förvaltningsområde där bara enstaka procent av de svarande uppger att inflytandet haft påverkan på beslut. På flera områden är det en betydande minskning sedan 2019.
Diagram 12.2 Andelen kommuner och regioner som uppger att minoriteters inflytande haft påverkan på beslut och inriktning 2022, se pdf nedan
Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har under 2022 haft särskilda uppdrag att undersöka och främja barns och ungas inflytande i minoritetspolitiken. Enligt Barnombudsmannen är bristen på kunskap om vilka rättigheter ett barn som tillhör en nationell minoritet har ett hinder för inflytande och delaktighet (Barns och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i genomförandet av minoritetspolitiken, Ku2023/00328). MUCF har tagit fram och spridit ett vägledande material till förvaltningsmyndigheter om samråd med barn och unga (Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande Ku2022/00457). MUCF har även genomfört insatser för att stödja de nationella minoriteternas ungdomsförbund. Myndigheten bedömer att insatserna har bidragit till ett ökat engagemang bland och inflytande för de nationella minoriteternas ungdomsförbund (Ku2021/01889, Ku2021/02377 (delvis)).
12.3.4 Språk och kulturell identitet
Insatserna för att stärka minoritetsspråken och kultur för och av nationella minoriteter har ökat under året. Under 2022 har Institutet för språk och folkminnen utvecklat fyra nya språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Språkcentrum har bidragit till kunskapsspridning om språken. Sametinget har under 2022 utvidgat Samiskt språkcentrums verksamhet till Kiruna och Jokkmokk. Under 2022 betalades totalt 13 miljoner kronor ut för revitalisering av minoritetsspråken, vilket är en ökning från 5,7 miljoner kronor 2021. Folkbildningsrådet har också fördelat bidrag som syftar till att stärka de nationella minoritetsspråken, bl.a. till projekt för språkutbildning och kulturutövning (Ku2023/00503, utg.omr. 17, avsnitt 17).
Utvecklingen på utbildningsområdet är positiv
Antalet elever som får modersmålsundervisning i något minoritetsspråk har totalt sett ökat under det senaste läsåret och uppgick för läsåret 2021/22 till 6 001 elever. Även andelen elever som deltar i undervisningen i förhållande till hur många som är berättigade till modersmålsundervisning har ökat det senaste läsåret. Andelen berättigade elever som läser minoritetsspråk är dock fortsatt ungefär 10 procent- enheter lägre än motsvarande elever som läser andra modersmål. Det förklaras enligt Skolverket bl.a. av lärarbrist och att informationen från huvudmännen brister.
Diagram 12.3 Antal elever som deltar i modersmålsundervisning på minoritetsspråk samt andelen av berättigade elever som deltar i undervisning i minoritetsspråk i förhållande till andra modersmål, se pdf nedan.
Antalet svarande kommuner som uppger att de erbjuder modersmålsundervisning i grundskola och gymnasieskola motsvarar förra året. Fler kommuner som ingår i ett förvaltningsområde uppger att de erbjuder modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk. Antalet kommuner som uppger att de erbjuder modersmålsstöd i förskola och förskoleklass har ökat något sedan förra året.
Antalet högskoleutbildningar med koppling till minoritetsspråken eller minoriteter varierar över terminerna. Kursutbudet höstterminen 2022 var högre än föregående år. Vanligast förekommande är utbildningar i finska eller finsk kultur, jiddisch eller judaistik och samiska eller samisk kultur. Varje termin antas ungefär 1 000 studenter till någon av utbildningarna.
Diagram 12.4 Antal utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur, se pdf nedan
Bestämmelser om äldreomsorgen har fått begränsat genomslag
Knappt en tredjedel av landets kommuner erbjuder äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av servicen ges av personal som behärskar något av de nationella minoritetsspråken (Situationen för nationella minoriteter inom den kommunala äldreomsorgen 2021, Socialstyrelsen). Inom kommuner i förvaltningsområde är andelen högre, viket beror på att kommunernas skyldighet att erbjuda sådan äldreomsorg är mer långtgående.
När det gäller insatser för att äldre ska kunna upprätthålla sin kulturella identitet inom äldreomsorgen visar Socialstyrelsens undersökning från 2021 att det fortfarande är mycket få kommuner som lever upp till minoritetslagens bestämmelser. Inom förvaltningsområden är det endast 15 procent av kommunerna som erbjuder några sådana möjligheter och utanför förvaltningsområden är siffran 3 procent. En bidragande orsak kan vara att denna skyldighet för kommunerna infördes i minoritetslagen 2019 och därför inte ännu fått fullt genomslag i kommunerna.
Socialstyrelsens kartläggning har lett till en ökad medvetenhet bland kommuner.
12.3.5 Romsk inkludering
Antalet insatser för romsk inkludering på statlig nivå har ökat under 2022. Under 2022 har Statens skolverk och Socialstyrelsen inlett ett arbete med att ta fram en ny utbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens som ska kunna arbeta i bl.a. förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sju organisationer har beviljats ett nytt statsbidrag för att arbeta med hälsofrämjande åtgärder riktade till romer. Arbetsförmedlingen har under 2022 bl.a. tillämpat nya samrådsrutiner och publicerat fyra olika webbprogram på romani chib på myndighetens webbplats. I april 2023 öppnade det första romska biblioteket i Sverige. Det syftar till att stödja landets bibliotek är en del av Kungl. bibliotekets arbete med resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken (se utg.omr. 17, avsnitt 6).
Under 2022 har 13 kommuner tilldelats statsbidrag, bl.a. för kunskapshöjande insatser och för att anställa brobyggare. Sammantaget har dessa kommuner ungefär 3 miljoner invånare.
12.4 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
De sammantagna insatserna under året har bidragit till att uppfylla målet för politikområdet och utvecklingen går i rätt riktning. Särskilt tydligt har förutsättningarna för måluppfyllelse avseende minoritetsspråkens bevarande ökat till följd av språkcentrumens verksamhet och de andra insatser som vidtagits av ett flertal myndigheter. Diskriminering och utsatthet är ett område som är komplext och svårt att mäta, delvis på grund av att det inte förs statistik utifrån minoritetstillhörighet. Det är dock oroande att personer från flera minoriteter upplever en ökad utsatthet eftersom det kan gå ut över viljan att vara öppen med sin identitet. Minoriteternas möjligheter till inflytande har fortsatt att öka men färre kommuner och regioner uppger att minoriteters inflytande har haft påverkan på beslut jämfört med 2019.
Gällande strategin för romsk inkludering är genomslaget fortfarande lågt på lokal, regional och nationell nivå. Statsbidraget till kommuner bedöms ha bidragit till att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelsen.
12.5 Politikens inriktning
Kunskapen om de nationella minoriteterna behöver stärkas och regeringen följer de kunskapshöjande insatser som pågår vid flera statliga myndigheter. Regeringen följer också arbetet i Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (dir. 2020:29) samt Sanningskommissionen för det samiska folket (dir. 2021:103).
Det allmänna har ett särskilt ansvar för att främja de nationella minoritetsspråken och arbetet involverar många aktörer. Regeringen fortsätter arbetet med att främja och bevara de nationella minoritetsspråken.
Varje person som tillhör en nationell minoritet i Sverige ska kunna vara öppen med sin identitet. Regeringen bedömer att förutsättningarna för att leva ett judiskt liv i Sverige behöver stärkas. Regeringens arbetsgrupp Samling för judiskt liv kommer att fortsätta samverka och föra dialog om frågor som rör trygghet och säkerhet, förebyggande åtgärder och insatser mot antisemitism samt förutsättningarna för judiskt liv i Sverige. I arbetsgruppen ingår bl.a. representanter från den judiska minoriteten. Regeringen följer också arbetet i utredningen om en nationell strategi för judiskt liv i Sverige (dir. 2022:78).
Strategin för romsk inkludering har nått halvvägs och arbete kvarstår för att nå målet, inte minst efter covid-19-pandemin. Regeringen fortsätter arbetet med att förverkliga strategin.
12.6 Budgetförslag
12.6.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter
Tabell 12.1 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter
Tusental kronor
| 2022 | Utfall | 178 765 | Anslagssparande | 29 006 |
| 2023 | Anslag | 207 7711 | Utgiftsprognos | 206 173 |
| 2024 | Förslag | 207 771 | ||
| 2025 | Beräknat | 117 771 | ||
| 2026 | Beräknat | 117 771 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), språklagen (2009:600) samt Sveriges internationella åtaganden inom området. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt minoritetslagen. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 12.2 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter
Tusental kronor
| 2024 | 2025 | 2026 | |
| Anvisat 20231 | 207 771 | 207 771 | 207 771 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | -90 000 | -90 000 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 207 771 | 117 771 | 117 771 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 207 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 117 771 000 kronor respektive 117 771 000 kronor.
12.6.2 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
Tabell 12.3 Anslagsutveckling 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
Tusental kronor
| 2022 | Utfall | 15 320 | Anslagssparande | 180 |
| 2023 | Anslag | 20 0001 | Utgiftsprognos | 19 847 |
| 2024 | Förslag | 20 000 | ||
| 2025 | Beräknat | 9 500 | ||
| 2026 | Beräknat | 9 500 |
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer samt för statsbidrag för att främja romsk inkludering.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 12.4 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
Tusental kronor
| 2024 | 2025 | 2026 | |
| Anvisat 20231 | 20 000 | 20 000 | 20 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | -10 500 | -10 500 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 20 000 | 9 500 | 9 500 |
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 20 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 9 500 000 kronor respektive 9 500 000 kronor.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
