Magasin DIKKO har skickat ut lite frågor till alla kommuner som fått pengar för att jobba med Romsk inkludering. Vi vill se på vilka sätt kommunerna jobbar med den Romska inkluderingen, hur jobbet fortskrider och hur många Resande eller Romer som blivit anställda av kommunerna i den kommunen till följd av den Romska inkluderingen.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu |
Alla kommuner har fått samma frågor och här kommer deras svar och HÄR hittar du kommunerna som beviljats statsbidrag för att främja Romsk inkludering samt en kort förklaring på vad ändamålet med Romsk inkludering är. Läs vilka frågor vi har ställt i Reportageserien om Romsk inkludering.
De som svarar på frågorna för Borås kommun är personer som arbetar inom Arbetslivsförvaltningen. Deras namn är Kadri Redzepi Samhällsinformatör (BRIKC)-Borås romska informations och kunskaps center, Diana Stankovic (BRIKC)- Borås romska informations och kunskaps center och Lotta Didanovic Nilsson Utvecklings ledare – Integration och Nationella minoriteter.
Berätta lite kort om verksamheten
I Borås har vi jobbat med Romsk inkludering (RI) sedan 2016. Vi blev utvecklingskommun i mindre skala och har naturligtvis arbetat med frågorna tillsammans med en Romsk förening som tidigare fanns i Borås. Idag är vi sammanlagt tre Romska samhälsinformatörer anställda i Borås stad. Arbetslivsförvaltningen har det samordnande ansvaret för minoritetsfrågor och här är vi två Romska samhällsinformatörer samt en icke Romsk utvecklingsledare som främst arbetar strategiskt med samtliga fem nationella minoriteter. Vi har utöver detta en finsk Rom som arbetar i skolan som lärarassistent och som också erbjuder studiegrupper. Vårt uppdrag handlar främst om att genom enskilt stöd stötta Romska individer, men vi arbetar också med att sprida kunskap internt och externt genom påverkansarbete. Vi driver arbetet med Romsk inkludering framåt inom olika förvaltningar.
Vilka riktar den Romska inkluderingen sig till, åldersgrupp, kön osv?
Till oss är alla välkomna oavsett ålder eller kön, men när det gäller barn som kan komma själva så har vi satt gränsen från 16 år, yngre barn är välkomna i sällskap av vuxna. Beträffande projektet vi arbetar med är målgruppen främst Romska kvinnor.
På vilket sätt/eller med vad arbetar ni inom Romsk inkludering?
Idag omfattas alla områden som berör de sökandes behov. Vi har haft olika arbetsgrupper där samtliga nationella minoriteter har suttit med tillsammans med tjänstepersoner från förskola och äldreomsorg, vi driver studiestöd tillsammans med Bodaskolan och har även tillsammans med Romska rådet genomfört en underökning om äldre romers hälsosituation. RI samarbetar med kulturförvaltningen för att lyfta fram den Romska litteraturen och andra Romska kulturella inslag. Vi håller också på att ta fram en informationspaket för socialtjänsten relationsvåldsenheten med flera och vi har påbörjat ett samarbete med svenska kyrkan för att se hur vi ska kunna stötta romska EU migranter.
Vilka myndigheter inom er kommun är involverade i den Romska inkluderingen?
Efter utvecklingsperiodens slut så har vi inte längre något direkt samarbete med de olika statliga myndigheterna. Däremot när en klient har ett behov så stöttar vi i kontakten med de olika myndigheterna det är främst arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket osv.
Har ni uppnått de mål som fanns med i er ansökan?
Vi har nått fina resultat. Nästan direkt när Diana började sitt arbete började även de Romska kvinnorna höra av sig till henne. Det kan bero på ett framgångsrikt sätt att marknadsföra via sociala medier. Det visar på ett stort behov just att ha en kvinnlig Romsk samhälsinformatör. Så länge vi var en utvecklingskommun så hade vi även en kvinnlig brobyggare anställd. Det vi såg då var ett behov hos kvinnliga Romer att prata med en kvinna om lite mer känsliga ärenden som de inte ville lyfta med en manlig brobyggare. När projekttiden tog slut försvann den kvinnliga brobyggaren och med henne försvann också kvinnliga klienterna. Fram tills idag har Diana haft ca 15 klienter. I flera fall har det också funnits barn som behövde extra stöd där Diana fungerat som länk mellan skola socialtjänst och familjen.
Hur många anställda finns det totalt i den Romska inkluderingen i er kommun?
Det är svårt att räkna på det beror på hur man tolkar frågan. Det är olika uppdrag där en del är Romer andra är icke Romer. Inom ramen för Romsk inkludering ska alla jobba med frågan och på olika nivåer.
Är det en merit i samband med anställning att tillhöra minoriteten romer?
Dessvärre inte. Vi har försök att driva frågan inom olika verksamhetsområden men det är svårt att få igenom den, detta gäller alla nationella minoriteter inte bara Romer.
Vad kan förbättras?
Om man skulle anställa en brobyggare på varje förvaltning så skulle man ha lättare att nå målet med Romsk inkludering. Man skulle visa den Romska befolkningen att Romsk inkludering är på riktigt och att frågorna tas på allvar. Speciellt inom vissa områden skulle vara bra att anställa en Romsk brobyggare till exempel på BUP, socialtjänsten osv, det hade skapat en bättre relation och tillit samt förståelse mellan tjänsteman och vårdnadshavare.
Vad är du nöjd med i er verksamhet?
Vi är mycket nöjda med enskilt stöd, där vi kan hjälpa Romerna med de olika ärende som de har. Vi är också nöjda med studiegruppen på Bodaskolan där Romska barn deltar i undervisning om Romsk historia vilket stärker deras Romska identitet samt bygger upp deras betyg.
Vi har spelat in ett föreläsningsmateriel som ska visas i samtliga grundskolans åk 8 i Borås Stad.
Romsk inkludering handlar om delaktighet, vad gör er kommun för att skapa delaktigheten med Resande och Romer i er kommun?
Tidigare hade vi ett Romskt råd som hade representanter från de fem olika Romska grupperna, det var under utvecklingsperioden. När statsbidraget upphörde så upphörde även det Romska rådet. Idag har brobyggarna kontakt med Romska rådet när det finns en specifik fråga så som förankring om att ansöka till en anställning av en kvinnlig brobyggare/samhällsinformatör. En annan väg vi arbetar på är styrdokument som alla i kommunen ska följa och där vi försöker få igenom att även politiker ska ha samråd men nationella minoriteter och även särskild berörda förvaltningar så som förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och vård- och äldreförvaltningen.
”Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas tillvara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjugoåringarna i den övriga befolkningen”.
Kommer er kommun nå det målet?
Att det hade krävts många fler insatser att man skulle ha en långsiktig planering. Korta insatser i form av projekt ger oftast inga effekter. Man hinner inte skapa ett långsiktigt förtroende bland befolkningen. Vi är beroende av statliga medel, varför inte göra som de finska förvaltningsområdena där kommunen får ett kontinuerligt bidrag årligen för arbete med Romsk inkludering. Alla statliga regionala och kommunala myndigheter behöver synkas ihop och driva arbetet framåt med Romsk inkludering.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
