Sedan några år tillbaka finns det resursbibliotek för de fem nationella minoritetsspråken. På Resursbiblioteket för romani chib arbetar minoritetssamordnaren Mirsad Sahiti och bibliotekarien Senka Islamović. Digiteket har träffat dem för att få veta mer om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och för att stödja folkbiblioteken.
| Källa: digiteket.se DIKKO finns på Facebook, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Våren 2023 invigdes Romska biblioteket på Malmö stadsbibliotek som det första och hittills enda specialiserade biblioteket i Sverige på romsk litteratur och kultur. I samma veva gav Kungliga biblioteket staden i uppdrag att även etablera Resursbiblioteket för romani chib. Resursbiblioteket är inget fysiskt bibliotek utan en funktion som syftar till att stärka den romska minoritetens språk samt vara ett stöd för folkbibliotek i romska frågor.
– Jag har alltid varit intresserad av språk och litteratur. Att få vara med och utveckla en verksamhet som har som mål att främja mitt språk och de olika varieteterna av romani känns som en stor förmån, säger Mirsad Sahiti som är minoritetssamordnare för Biblioteken i Malmö.
Tillsammans med bibliotekarien Senka Islamović, som är medieansvarig, arbetar han med att utveckla de olika delarna i resursbibliotekets uppdrag.
– I praktiken innebär det att vi får frågor om romsk litteratur, språk och kultur som vi besvarar. Vi producerar digitalt material som personal på folkbibliotek kan använda för sin utveckling i arbetet eller för att öka kunskapen om romer, romanispråken och de olika romska grupperna i Sverige, berättar Mirsad.
Romsk bibliografi
Ett viktigt uppdrag för resursbiblioteket är att utveckla och löpande uppdatera den romska bibliografin, något som Senka Islamović arbetar med. Bibliografin är en deldatabas som samlar allt material i Libris på olika romska varieteter. Den innehåller även resurser av och om romer och romsk kultur på svenska såväl som andra språk. Syftet med bibliografin är att medier som rör den romska minoriteten ska vara enklare att hitta i bibliotekskataloger runt om i landet, både för bibliotekspersonal och besökare.
– Jag har bland annat sett över vilka ämnesord som fanns i Libris och utvecklat dessa efter behov och även sett till att nya språkkoder för de romska varieteterna har implementerats i Libris så att man nu kan tagga verk med rätt varietet, säger Senka.
“Förintelsen av romer” lyfter Senka som exempel på ett ämnesord som inte fanns men som varit viktigt att införa eftersom det synliggör det folkmord som skedde av romer under Förintelsen, något som inte är så välkänt. Men framförallt har det varit angeläget för Senka att tillföra ämnesord som lyfter romsk kultur, såsom “romsk målarkonst”, “romsk matlagning” och “romska idrottare”. Utöver arbetet med bibliografin har hon även köpt in och byggt upp mediebeståndet i det romska biblioteket, som idag består av cirka 800 titlar.
– Sedan jag skolade om mig till bibliotekarie har jag intresserat mig för minoritets- och mångspråksfrågor, och hur man ser till att tillgodose de prioriterade målgruppernas behov av litteratur på sina språk, säger Senka.
Vilka frågor brukar du få kring romska medier eller arbetet med de romska språken?
– Den vanligaste frågan jag får är var man kan hitta medier för vuxna på romani att köpa in till sitt bibliotek.
Att utgivningen av böcker på romani, framförallt för vuxna, är så skral tror Senka beror på att det inte är kommersiellt gångbart.
– Ger du ut en bok på romani så behöver du fem olika versioner och det kostar ju att översätta den varje gång. Jag skulle till exempel önska att Kulturrådet översatte Alma-pristagare till minoritetsspråken. Det behövs statliga satsningar för att stimulera bokutgivningen på dessa språk.
När Senka började arbeta med den romska bibliografin insåg hon också att många romska författare historiskt inte har skrivit på romani.
– Exempelvis författaren Matéo Maximoff skrev på franska för att han bodde i Frankrike. Det beror nog på att romani inte är så mycket av ett skriftspråk.
De romska språkliga varieteterna
Det romska språket, eller romani chib, är uppdelat i ett antal språkliga varieteter. De olika varieteterna har uppkommit då romer bosatt sig i olika delar av Europa och har utvecklats under en lång tid. De vanligast förekommande romska varieteterna i Sverige är lovari, arli och kelderash. Kale romani, som också kallas finsk romska, är den varietet som funnits längst i Sverige, liksom svensk romani. Båda dessa språk har så få talare att de anses vara utrotningshotade.
Det förs ingen statistik över vilka språk som invånarna talar i Sverige och det är därför svårt att veta hur många som talar någon av de romska varieteterna. Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen har gjort en egen undersökning som pekar på att det kan finnas cirka 120 000 romer i Sverige varav ungefär 80 000 är romsktalare.
Vägen till läsning
Att romani länge varit ett talspråk skapar också en utmaning för biblioteken, enligt Mirsad.
– Jag ska inte säga alla, men många romer har inte någon lästradition på sitt modersmål för man har inte sett sitt språk i skrift. Och biblioteket är för många romer kopplat till läsning. Så när vi vill nå ut till romer behöver vi kombinera romsk kultur och språk med litteraturen för att vi ska kunna locka dem till biblioteken, säger han.
För att exemplifiera detta berättar Mirsad om en boktipsarträff för barn och unga som hölls på det romska biblioteket tidigare i år. Under programmet delade barn och unga med sig av boktips till varandra och det bjöds även på dansuppvisning och filmvisning av programmet Bokgänget som finns på UR Play. Ett annat exempel som Mirsad lyfter är ett författarsamtal som resursbiblioteket arrangerade på det romska biblioteket med författaren Stephan Skougaard Carlsson. Förutom att Skougaard Carlsson berättade om sin självbiografiska bok Nya Resande fick de även lyssna på resanderomska sånger framförda av Ralf Novak Rosengren.
– Vi måste väva in romsk kultur och språk med litteraturen. Om vi inte har det, om programmet bara ska handla om litteratur, då blir det inte någon framgång, säger Mirsad.
Mirsad, som själv talar flera av de romska varieteterna, har arbetat med resursbiblioteket i lite drygt ett år. Han har länge intresserat sig för och föreläser om de romska språken, och är även med i ett råd för språkutbildningen i romani chib vid Södertörns högskola.
Att levandegöra romsk litteratur
Författarsamtalet med Skougaard Carlsson var det första av fyra planerade samtal som resursbiblioteket arrangerar på det romska biblioteket under året. Ytterligare inbjudna gäster är Fred Taikon i maj, som ska prata om sin bokserie Barnen på Tanto, och i september Britt-Inger Hedström Lundqvist, med boken Pappas flicka gör som fan hon vill. Alla samtal kommer att bli tillgängliga att se i efterhand på resursbibliotekets webbplats.
– I samband med Britt-Ingers samtal kommer vi förmodligen att ha en utställning av Sandra Englund, som också är resanderom. Det är för att uppmärksamma resandefolkets dag, berättar Mirsad.
Författarsamtalen är en del i ett större fokus som resursbiblioteket har i att lyfta och levandegöra romsk litteratur. Mirsad planerar även att spela in ett antal poddavsnitt, med olika inbjudna gäster, som ska fokusera på de olika språkliga varieteterna av romani.
– Det blir en fortbildning för bibliotekspersonal. Att man lär sig lite grann om varje varietet så att man förstår hur de skiljer sig åt och hur de hör samman. Det är viktigt att förstå när man arbetar med litteraturen och med att arrangera program på biblioteken, säger han.
Hur kan personal på folkbibliotek ta stöd av resursbiblioteket?
– Vi svarar på många frågor från folkbiblioteken och sedan föreläser vi en hel del. Jag har gjort flera studiebesök i olika städer för att informera om vad resursbiblioteket för romani innebär. Och vi tar fram material och utställningar som kan hjälpa biblioteken, säger Mirsad.
Han ser gärna att folkbiblioteken tar kontakt med resursbiblioteket för att få stöd. Exempelvis hjälpte han Nyköpings stadsbibliotek att sätta samman ett program till deras romska kulturvecka. Det landade i att de bjöd in författaren Zofia Selimi som berättade om romsk matkultur och de använde även två utställningar om romer som Mirsad producerat.
– De bollade idéer med mig och jag föreslog personer de kunde ta kontakt med.
Enligt Mirsad kan det vara svårt för bibliotek att få kontakt med lokala romska föreningar eller personer, men även här kan de från resursbiblioteket vara behjälpliga. Han framhåller även att de gärna informerar om resursbiblioteket i olika sammanhang.
– Vi har till exempel precis fått en fråga från Växjö om vi kan vara med på ett infomöte som de ska ha för unga från de nationella minoriteterna.
Mirsad har tagit fram en utställning i två delar med rubrikerna Historien om romer: från Indien till Europa samt Minoritetsstatus i Sverige. Att berätta om situationen för romer i historien, men också idag, är en viktig del i att öka kunskapen om romer. Utställningarna kan biblioteken skriva ut och skylta med, exempelvis för att uppmärksamma viktiga dagar för minoriteten.
Viktiga dagar för den romska minoriteten
27 januari: Förintelsens minnesdag
8 april: Romernas internationella dag (nationaldag)
16 maj: Romska motståndsdagen
2 augusti: Minnesdag för folkmordet på romer under Förintelsen
29 september: Resandefolkets dag
5 november: Romska språkets dag
Utställningarna kommer så småningom även att göras tillgängliga via resursbibliotekets webbplats. Där finns även ett antal filmer på varieteterna lovari, kelderash och arli som beskriver vad ett bibliotek är, vad du kan göra där, vad bibliotek betyder för romer och hur det är att jobba på ett bibliotek.
En metodhandbok för bibliotek
Senka Islamović berättar att de även planerar att ta fram en metodhandbok för folkbibliotek, om den romska minoriteten och språken och med konkreta tips och metoder.
– Det finns en förvirring kring de romska språken. Utmed vägen har vi stött på frågor som: “Varför ska vi jobba med det här? Varför jobbar vi inte med arabiska istället?” Det finns ibland en oförståelse för romernas förutsättningar, både historiskt och idag. Så jag skulle vilja att handboken ger en uppdaterad, verklig bild av hur det är att vara rom i Sverige idag. Och att man får kunskap om de olika språken och förstår att det inte är en homogen grupp.
Senka är precis i uppstarten av arbetet med boken och hon hämtar inspiration från Nya stigar: en guide till samisk biblioteksverksamhet.
– Jag vet att Hanna Karolina som tagit fram Nya stigar har tänkt väldigt mycket kring illustrationerna i handboken. Att de skulle ha en tydlig koppling till samisk historia. Och jag skulle gärna se att det är en romsk designer, eller illustratör, som jag samarbetar med i framtagandet av en liknande bok om de romska språken. Men det är ju väldigt nytt fortfarande, säger hon.
Finns det någon tidsplan för den?
– Jag ska presentera idén för Malmö stadsbiblioteks romska läsambassader och även för våra chefer först. Jag vill inte sitta på min kammare och skriva den här boken själv utan jag vill involvera en referensgrupp av sakkunniga. Jag är ju inte någon expert på de romska språken till exempel. Förhoppningen är att det blir en kollaborativ process, säger hon.
Romer i Sverige
De första romerna kom till Sverige under 1500-talet, det är den gruppen som kallas för resande och som pratar en varietet som kallas svensk romani. I slutet av 1800-talet invandrade valakiska romer, däribland kelderash, från Ryssland och Östeuropa. Även finska romer har funnits i Sverige i flera hundra år, och tillhör gruppen kale. Många romer har också kommit till Sverige under 1900-talet från olika delar av Europa. Under 1960- och 1970-talen skedde detta delvis i form av en “organiserad förflyttning” för att stoppa romers spontana invandring till Sverige. Under Balkankriget på 1990-talet sökte många romer också asyl i Sverige. På Forum för levande historia går det att läsa mer om historiska händelser som påverkat romer i Sverige.
På Digiteket finns också en kurs om romsk litteratur, språk och kulturhistoria.
Språkutveckling och läsförmåga
Romska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoria
Mer kunskap om romer behövs
Vilka utmaningar har folkbiblioteken, när det gäller att arbeta med de romska språken och den romska minoriteten?
– En utmaning som jag ser är att det inte finns så mycket kunskap om de olika romska grupperna och de olika varieteterna inom romani. Jag upplever också att mina kollegor på biblioteken inte vill göra fel och ofta, av rädsla för kritik, gör man väldigt lite eller inget alls. Mitt jobb är att få dem att känna sig trygga i sitt arbete genom de verktyg vi skapar, personlig hjälp samt genom att hjälpa till att skapa samarbeten med lokala föreningar, individer och lokala bibliotek, berättar Mirsad.
Han fortsätter att förklara att han försöker avdramatisera formuleringen i bibliotekslagen om att biblioteken “ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna”.
– Det behöver inte vara så stort till en början. Man kan skapa särskilda hyllor i biblioteksrummet för språken. Göra utställningar och sätta upp flaggor. Man behöver inte känna att man ska ha ett helt rum tillägnat den romska minoriteten som här på Malmö stadsbibliotek, säger han.
Senka lyfter istället bibliotekens organisering och resurser som en utmaning.
– Jag skulle säga att den största utmaningen är strukturell, alltså att bibliotekspersonal kanske inte ges tillräckligt med utrymme i tjänsten för att utveckla verksamheten för de nationella minoriteterna på ett meningsfullt och långsiktigt sätt. Detta är ett arbete som är svårt att utvärdera kvantitativt, kanske är det en av anledningarna till varför det nedprioriteras?
Biblioteken har olika förutsättningar och målgruppens behov kan också skilja sig åt, vilket enligt Senka gör det svårt att ge några generella råd kring hur biblioteken kan arbeta på bästa sätt.
– En sak som fungerar på en plats behöver inte nödvändigtvis göra det på en annan, säger hon.
Både Mirsad och Senka framhåller vikten av representativitet inom personalen som arbetar med målgruppen.
– Jag tänker att vi måste inkludera romer i varje litet eller stort bibliotek i Sverige. Det räcker inte att ha en samordnare för resursbiblioteket för romani anställd, utan vi behöver anställa fler romer på biblioteken som kan hjälpa till i arbetet, säger Mirsad.
Mirsads medskick till bibliotek som vill förbättra sitt arbete för den romska minoriteten.
- Samarbeta med romska organisationer: Bygg relationer med lokala romska föreningar och organisationer för att få insikt och stöd i att utveckla relevanta program och aktiviteter.
- Anställ romska medarbetare: Om möjligt, anställ romska medarbetare som kan bidra med sin kunskap och erfarenhet och som kan fungera som brobyggare mellan biblioteket och den romska gemenskapen.
- Utbilda personal: Genomför utbildningar för bibliotekspersonalen om romsk kultur, språk och historia för att öka förståelsen och minska rädslan för att göra fel.
- Erbjud författarsamtal och sagostunder: Bjud in romska författare och organisera sagostunder med romska berättelser för att främja läsning och kulturell förståelse.
Har ni några goda exempel på biblioteksverksamhet för den romska minoriteten?
– Förutom Romska biblioteket här på Stadsbiblioteket har vi i Malmö tre romska läsambassader som bedriver föredömlig biblioteksverksamhet. De erbjuder författarsamtal, sagostunder, boktips och mycket annat. Jag skulle gärna se mer av denna typ av verksamhet på andra bibliotek, säger Mirsad.
Det var Kulturrådet som för några år sedan utsåg ett antal folkbibliotek, i olika delar av landet, till romska läsambassader. Syftet med ambassaderna är att utveckla och synliggöra arbetet med den romska minoriteten på folkbibliotek.
Både Senka och Mirsad framhåller att det ska vara lätt att ta kontakt med resursbiblioteket och uppmanar folkbiblioteken att göra just det.
– Det kan handla om allt möjligt och ingen fråga är för stor eller för liten för att skicka till oss, säger Senka.
De kan svara på frågor om inköp och katalogisering, bolla idéer eller förslag kring hur man kan arbeta vidare med de romska språken och målgruppen.
– Vi kommer gärna till er för att hålla föreläsningar och workshops, så att ni känner er trygga i ert arbete. Resursbiblioteket för romani chib finns här för att stödja er, hälsar Mirsad.
För att komma i kontakt med Resursbiblioteket för romani chib går det att mejla till info.stadsbiblioteket@malmo.se.
Nationella minoriteters bibliotek
De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. För vardera av de fem språken finns det ett resursbibliotek som dels riktar sig till minoriteten ifråga och dels har ett särskilt uppdrag att stödja landets kommuner. Resursbiblioteken ska bland annat stödja folkbiblioteken i ett mer långsiktigt och strukturerat arbete för och med de nationella minoriteterna. Det kan vara i form av rådgivning, stöd vid inköp av medier, metodstöd eller att sprida kunskap om de nationella minoriteterna som målgrupp.
Kungliga biblioteket fick det ursprungliga uppdraget att inrätta och finansiera nationella resursbibliotek av regeringen 2020, uppdraget sträckte sig fram till och med 2023. Under 2024 förlängdes uppdraget ytterligare. På Kungliga bibliotekets webbsida finns mer information om resursbiblioteken.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
