Behöver vi samtal egentligen, eller räcker det att prenumerera på varandras löne-uppgifter på Ratsit eller följa folk på facebook?
En krönika är en personlig text som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor.
– Nämen hej Olle!
– Tjena Krist…
– Hur har du det nuförtiden?
– Ah… det kunde allt vara bätt…
– Vi har varit i Grekland ett par veckor, om du undrar varför jag är solbränd i januari, hi, hi…
– Grekland, ja det skulle vara härl…
– Men det är mycket som har brunnit där så man får hålla sig på stranden. Du, vet, sol bad och Piña Coladas.
– Om man hade råd, blev ju arbetslös i nove…
– Jobb är överskattat Olle.
– Men hur skall man annars gör…
– Vi sålde huset och båten och bilen och nu njuter vi av friheten, Eva och jag.
– Jamen jag har inget…
– Ägande är inget att stå efter, bara en massa bekymmer. På det hela taget Olle.
– Men du kunde ju säl…
– Realisationsvinster får man ju skatta för så det är ett väldigt trixande för att få behålla något.
– Trixande?
– Det gäller att känna nån Olle!
– Vem då…?
– Nån som vet hur man gör för att runda skattmasen, hi, hi…
– Runda…
– Mågen min Nicke, är ju fena på sånt där så han hjälpte oss att uppmärk-samma både bordets ovansida och dess undersida, dessutom visste han vart man skulle flytta kosingen. Nicke är en klippa!
– Är inte det olagl…
– HA, ha, ha olagligt är bara det som upptäcks Olle. Man måste vara smart! Man har ju jobbat och slitit i alla år för att skrapa ihop lite ”grus” för att kunna njuta en stund innan man trillar av pinnen. Vi är ju snart pensionärer Olle. Upploppet. Dags att spurta. Tjo-hooo!

Samtal. Ibland kan de se ut så här. En monolog med störningsljud. Krister håller i takt-pinnen medan Olle bara blir ett störningsljud i hans monolog. Självupptagenheten är frapperande.
Behöver vi samtal egentligen, eller räcker det att prenumerera på varandras löne-uppgifter på Ratsit eller följa folk på facebook?
Vår skärmtid har ju en uppåtgående kurva.
Så har samtalet tjänat ut sin roll?
Ja att utveckla sitt språk genom att skriva till varandra har sina fördelar. Spontaniteten slår inte över. Vi hinner fundera lite på vad vi verkligen vill säga, innan vi sätter det på pränt. Orden blir genomtänkta.
För inte så många år sedan var det ju så vi kommunicerade när vi inte var så nära varandra att vi kunde prata. Före telefonens tid. Men även efter det att den kommit in i våra hem, så var det vissa restriktioner vad gällde användningen. Det var ju dyrt att ringa.
Mina föräldrar var noga med att räkna minuterna som jag talade i telefon, när jag bodde hemma. När pappa tyckte att det började bli för dyrt så bankade han med knytnäven i väggen, vilket betydde att jag skulle lägga på.
Men att skriva brev har varit en etablerad kommunikationsform i århundraden. Bibeln består ju bland annat av ett antal brev.
Men numera skriver många bara med tummarna, på mobilen.
Detta har också förändrat/förvanskat språket med helt nya sätt att skapa förkortningar och nyord och att helt avstå från orden och istället skicka emojis, alltså en liten figur som skall illustrera en känsla eller åsikt istället för att skriva ordet.
När det gäller språkutveckling så kan man bara resignera, den är som den är och språket förnyas hela tiden och det bygger bara på hur vi använder det och inte på skolundervisningen eller ordböckerna.
Men samtalet har en dimension till.
Det är ett sätt att umgås. Vi möter varandra i verkligheten. Ett ”hej” och en kram.
Men sen då?
Under hela människans kända historia har samtalet i realtid varit vårt sätt att vara sociala. Vi har kunnat tolka varandras minspel, gester och röstens tonhöjd och intensitet så att vi förstår varandra och kan känna både aversion och empati i lämpliga doser.
Men detta fungerar inte bara genom att vi fysiskt möts. Om vi möts med mobilen i handen och undviker att titta upp från den, mer än när det är helt nödvändigt, så har samtalet inga möjligheter att ha sådan betydelse. Den har tappat sin grundform.
Kanske var det detta som hade präglat Krister i inledningen. Han verkar ju van vid att skriva på facebook, där man inte behöver bry sig om störningsljud eller argument utan kan ostörd fokusera på sin egen förträfflighet och bara förstärka den med nån lämplig emoji eller ett foto i form av en selfie.
Tekniken finns och vi använder den. Språket lever sitt eget liv och vi anpassar oss.
Men om vi håller på att bli något annat än alla de människor som levt före oss. De som kunde sitta med varandra och se på varandra, bry sig om varandra och dela sorg och glädje i verkligheten. Vad blir vi då.
Är det en värld du verkligen vill leva i?
- *Idk*, *lol*, *RDS*![1]
/Bennie
[1] Idk = I dont know. lol = Laughing Out Loud. RDS = Ringer dig sen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS