”Bli en återvinnare, sälj ditt skrot” skriver en av landets skrotuppköpare i en annons. Det är en win-win: de som samlar in och säljer skrot gör stor nytta för miljön, samtidigt som de får pengar för det. För en del av romerna från Rumänien handlar det om att försörja sina familjer på skrotet som andra inte vill ha, eller orkar köra till skroten själva.
Att lämna in sitt skrot innebär inte bara en ekonomisk fördel för de som inte vill sitta utanför affären och tigga, eller för människor som vill dryga ut hushållskassan. Dessutom är det bra för miljön och klimatet. Efter att skrot har lämnats in, återvinns det och ny råvara skapas.
När hela samhället drabbas av en kris blir livet svårare för de som lever på samhällets botten. För EU-migranterna har pandemin inneburit större arbetslöshet i hemlandet, vilket har lett till längre vistelser i Sverige och färre mynt i kopparna. De som har sökt sig till andra alternativ än att tigga, genom att sälja skrot till skrotuppköpare upplever sig ibland begränsade av uppköparna. En rom från Rumänien som magasin DIKKO pratat med säger att han regelbundet blir nekad att sälja skrot, trots att han har papper på skrotet, samt att uppköparna hotar med polis.
Magasin DIKKO ringde runt till skrotuppköpare för att höra om det finns begränsningar.
Det som framkom under i samtalen med olika skrotuppköparna är att det kan uppstå problem eftersom mackar, företag och privatpersoner gärna skänker bort sitt skrot och blir av med skräpet från gården eller garaget. Vilket ibland gör att det kan bli stora lass med skrot. När de sen skrothandlaren kommer till skroten vill de ha ett intyg på ursprungskällan, framförallt på batterier och elektronik, uppger en av skrotuppköparna som magasin DIKKO pratade med. En annan sak som kan behöva intyg är om man säljer mycket koppar.
Men det är också så att mackar och industrier inte alltid vill ge ut ett intyg eftersom de är skyldiga att ta hand om sitt eget avfall och ska kunna redovisa det i sin tur. De har ett producentenansvar för att alla batterier som säljs samlas in och återvinns. En batteriproducent är skyldig att ta hand om batterier som blir avfall genom att se till att det finns lämpliga insamlingssystem enligt förordningen om producentansvar för batterier. En producent ska även se till att batterierna transporteras till en återvinnare och där tas omhand enligt kraven i förordningen. Så om de skrivet ut ett intyg på att de har skänkt bort batterierna, till en privatperson, så brister de i sitt producentansvar.
Förut tiggde de flesta i min familj, men nu säljer vi skrot. Det är allt från gamla bilar folk ber oss hämta på deras gårdar, till kabelskrot och batterier från industrier, säger en skrothandlare.
När det gäller skrotbilar så finns det också ett ansvar, till exempel så måste bilen vara registrerad på den som säljer den till skrot. Vilket gör att många av den gamla mossiga bilen i skogen får stå kvar och läcka ut sina gifter i naturen. Trots att det finns de som gärna tar hand om dem och kör dem till skroten.
Det här med bilarna är ett problem, säger en skrothandlare som berättar att hans familj handlat med skrot i generationer. De står ju överallt på landsbygden och bryts ner, men vi får inte ta rätt på dem längre om vi inte har ägarbytespapper på dem.
En av skrotuppköparna som magasin DIKKO pratade med välkomnar privatpersoner som vill sälja skrot eftersom han ansåg att det är ett bra sätt att värna miljön. Ingen av de uppköparna som magasin DIKKO var i kontakt med sa sig neka någon att sälja på andra grunder än att det ville ha intyg på ursprungskällan om det handlade om många batterier, mycket elektronik eller koppar. Detta är en upplevelse som bekräftas av svenska skrothandlare, men som inte känns igen av de rumänska.
Att vara skrothandlare är ett gammalt yrke som numer är omgärdat av nya regler och intyg.
I boken ”Dinglarens väg – Vorsnos drom” framkommer det att skrothandel är en av de näringar som har haft stor betydelse för Resandefolket.
Kee berättar i boken om hur det var att växa upp på en skrotgård och Tomas Larsson berättar om sin morfar som var den ende i Sverige som på 1940-talet hade rättigheter att handla med skrot i utlandet. (Dinglarens väg – Vornos drom)
Så här kan du tjäna pengar på skrot
1. Samla ihop och sortera det du vill sälja. Är du osäker på vad du kontakta skrotgården för rådgivning och göra klart om du behöver ha något intyg på skrotet.
2. Frakta sedan skrotet till närmaste skrotgård.
3. På skrotgården vägs ditt skrot och ett värde beräknas utifrån vikt och aktuell priskurs.
4. Efter att du har lämnat in ditt skot får du pengarna insatta på ditt konto, snabbt och smidigt. Här finns en önskan om svenskt kontonummer (även om de ibland betalar ut till utländska konton så är det krångligare).
5. Nu återvinns skrotet och ny råvara skapas.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
