Tidöavtalet, som förbinder Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD), har medfört ett betydande politiskt paradigmskifte i Sverige. Fokuset ligger på att skärpa kriminalpolitiken, begränsa invandringen samt genomföra en grundlig översyn av energipolitiken. Dessa förändringar har fått centrala konsekvenser som påverkar flera aspekter av det svenska samhället. Många menar att Sverige har blivit ett land de inte känner igen.
Kriminalpolitik och rättsväsende
En av de mest påtagliga effekterna av Tidöavtalet är den överbelastade kriminalvården. Med en beläggningsgrad på 120% och en förväntad prognos av tredubblat antal frihetsberövade till 2033, närmar sig Sverige nivåer som vi ser i länder som Ryssland och Turkiet. Skärpta straff, inklusive avskaffad villkorlig frigivning och utökat tjänstemannaansvar, har blivit ett kännetecken för denna nya politik. Straffbarhetsåldern sänks från 15 år ner till 13 år för de grövsta brotten. Dessutom har det införts visitationszoner, vilket ger polisen möjlighet att visitera personer utan konkret brottsmisstanke. Detta har väckt kritik för risken av diskriminerande rasprofilering.
Överbeläggningar, våld och hot inom anstalter har ökat dramatiskt, vilket har resulterat i nedläggning av behandlingsprogram till förmån för säkerhet. Dessa förändringar har lett till en debatt om rättssäkerhet och hur effektivt det svenska rättssystemet kan hantera dessa nya utmaningar. Det här handlar mer om förvaring än behandling för att klara trycket. Men hur blir det när de som förvarats ska tillbaka till samhället?
Migration och Integration
Inom området migration och integration har vi sett en kraftig begränsning av asylrätten. Legala vägar till Sverige har minskat drastiskt, och förfaranden för anhöriginvandring har komplicerats ytterligare. Det har även föreslagits att personer med så kallad bristande vandel ska kunna utvisas, något som väcker oro kring mänskliga rättigheter.
Stigmatiseringen av barn och familjer med specifika ursprung riskerar att öka. Organisationer som Rädda Barnen uttrycker stark oro för den segregation och diskriminering som dessa grupper kan komma att möta. Vi ser idag tonåringar utvisas medans föräldrarna får bo kvar och familjer splittras. Dessutom finns det idag ett ärende där ett barn på 8 månader ska utvisas utan sina föräldrar.
Sen får vi inte glömma att bland annat sjukvården är beroende av invandringen om de ska kunna ta hand om sjuka och gamla. Hur kommer detta påverka kvaliteten på vården med en så hårt begränsad invandring?
Energi och klimat
Inom energi- och klimatpolitiken noteras också betydande förändringar. Den sänkta reduktionsplikten för biodrivmedel, till EU:s miniminivå, innebär högre koldioxidutsläpp – ett bakslag i kampen mot klimatförändringar. Å andra sidan har det skett en fokusering på nybyggnation av kärnkraft och fossilfria energikällor, vilket kan ses som en positiv utveckling i energiövergången.
Men med den kyla som har tagit sitt grepp om Sverige har nog de flesta av oss känt av de dyra elräkningarna som ska betalas trots att man håller nere värmen inomhus. Och det enda man vet med säkerhet är att kostnaderna kommer skyllas på den tidigare regeringen istället för att hjälpa människor. Man måste sätta ett tak för elräkningen så folk inte behöver gå från hem och hus att det är så här kallt är ingens fel.
Socialpolitik och offentlig sektor
Ingen vill ha ett angiverisamhälle, men inom socialpolitiken har en ”anmälningsplikt” för offentliganställda föreslagits, där de skulle vara skyldiga att rapportera papperslösa personer. Denna idé har mött stark kritik, då den kan leda till ökad rädsla och ovilja att söka hjälp bland de mest utsatta.
De ekonomiska konsekvenserna av det expanderande kriminalvårdssystemet är påtagliga, vilket skapar oro för hur det blir med resurserna till skolor och socialtjänst. Förespråkarna för Tidöavtalet argumenterar för att dessa åtgärder behövs för att öka tryggheten och minska gängbrottsligheten. Kritiker pekar emellertid på att avtalet kan leda till en försämring av rättssäkerhet och en ökad polarisering i samhället.
Angrepp på de mest utsatta i samhället
Sverige håller på att bli ett samhälle som bortser från de grundläggande principerna i rättsstaten, där alla ska vara lika inför lagen. Rättigheterna kommer att bestämmas utifrån grupptillhörighet istället för behov, vilket skapar en rangordning bland människor – medborgare högst upp och de mest utsatta, där de etniska minoriteter och rasifierade individer är längst ner.
I takt med att Tidöavtalet prövas i praktiken står Sverige inför svåra frågor kring balans mellan trygghet och rättssäkerhet, mellan restriktiv migrationspolitik och humanitära åtaganden. Diskussionerna som rör dessa frågor kommer sannolikt att fortsätta forma det svenska samhället. Den stora frågan är egentligen, vill vi ha ett samhälle med restriktioner, förvaring och angiveri, där vi inte har tillräckligt med personal inom vården och där vi sätter 13 åringar i fängelse och utvisar små barn? Jag vet i alla fall att det är inte så mitt Sverige ser ut.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Vill du läsa mer:
Regeringen och SD överens om Tidöavtal 2.0
Tidöavtalet bryter mot 13 artiklar i barnkonventionen
Ny folkräkning i Sverige kommer ske som en del av Tidöavtalet
Tidöavtalet leder Sverige i en mer repressiv och antidemokratisk riktning
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
