En av de frågor som intresserat mig sedan jag började följa minoritetspolitiken är möjligheten till inflytande. Minoritetslagen är tydlig i att en minoritet ska kunna ha inflytande i de frågor som berör dem. Tyvärr är inte alltid så fallet. Särskilt när det gäller vad enskilda kommuners sverigefinska föreningar har för möjlighet till inflytande. Det är vanligt att förvaltningsområden bortser från möjligheten till inflytande. Men det sker även i kommuner som inte är förvaltningsområden.
Att bli förvaltningsområde är frivilligt i Sverige. Sedan 2010 kan man som kommun ansöka om att bli ett förvaltningsområde för ett minoritetsspråk. För finska språket har tillväxten av förvaltningsområden stått stilla sedan 2019. Varför det är så beror på flera olika faktorer. Generellt kan man säga att styrande politiker i en kommun får in ett medborgarförslag om att kommunen ska bli förvaltningsområde varpå politikerna säger nej.
I min bok 6 minoritetspolitiska frågor (Förlag dikko 2025) skriver jag om detta. Bland annat fick Marks kommun, Hudiksvall, Jönköping, Tranemo, Katrineholm och Ljusnarsberg mellan 2011 och 2015 medborgarförslag om att bli förvaltningsområden. Alla sa nej.
En kommun som flera gånger sagt nej är Nyköping. SVT uutiset rapporterade i början av december 2025 hur kommunens sverigefinnar under 13 år försökt få kommunen att bli ett finskt förvaltningsområde.
De sverigefinska föreningarna i kommunen lämnade in ett medborgarförslag 2019. Där skriver man bland annat såhär:
”Beträffande behovet av åtgärder/aktiviteter inom Finska språkets förvaltningsområde, eventuella organisationsformer samt användning av det statliga bidraget (idag 990 000 kr/år) för att erhålla en maximal nytta för alla i kommunen, föreslår de sverigefinska organisationerna i Nyköping att kommunen inleder en dialog med samtliga berörda organisationer. Vårt primära mål är att inom det Finska språkets förvaltningsområde uppnå en revitalisering och överföring av det finska språket och den finska kulturen till flera generationer. Revitalisering innebär en möjlighet att få utveckla och bruka det egna modersmålet (finskan, idag ett nationellt minoritetsspråk).
Att vara med i Finska språkets förvaltningsområde berikar tillgång till kultur och mångfald för alla innevånare i Nyköpings kommun enligt kommunens vision på 00-talet. Finska organisationer i Nyköping ser att det öppet samarbete med Nyköpings kommun leder till det bästa resultatet.”
Men kommunen gav avslag med följande svar 2025:
”Nyköpings kommun arbetar med stärkning av grundskyddet enligt ovan och arbetet kopplat till nationella minoriteter är en del i kommunens arbete med social hållbarhet. Nyköpings stadsbibliotek genomför bland annat flera aktiviteter på olika språk, i syfte att främja de nationella minoritetsspråken.
Nyköpings kommun bedömer att det inte är aktuellt att ansöka om att bli finskt förvaltningsområde för närvarande.”
Detta säger alltså en kommun som sedan flera år tillbaka fått förfrågan om att starta upp finskspråkig förskoleverksamhet och finskspråkig avdelning inom äldrevården. När SVT uutiset frågar kommunstyrelsen långvarige ordförande Urban Granström så ser inte han något behov av sådana verksamheter.
– När vi ställer frågor ute i våra verksamheter, då ser vi inte riktigt de behoven i den omfattningen att det skulle vara en hel avdelning eller om det skulle vara en avdelning på en förskola, säger han till SVT uutiset.
– Bilden vi har just nu är att skulle vi göra det [etablera en finskspråkig förskole- eller äldreboendeavdelning], så skulle inte efterfrågan finnas där. Och då måste vi fortsätta jobba med samråd för att se om dessa behov är så tydliga och hur löser man då de skyldigheter vi har.
I ett gammalt reportage från Sveriges radio P4 Sörmland (10/4–2012) krävde 300 personer en finsktalande demensavdelning. Man intervjuade en av de som var med i detta krav, Tarja Niemi, om detta.
– Att vara vårdtagare och inte kunna kommunicera med den som ger vård ger en väldig otrygghet, säger hon till P4 Sörmland.
Men ja, det verkar ju inte ha spelat roll att kommunen arbetar med att stärka ”grundskyddet”.
Frånvaron av någon förskola eller annan form av finskspråkig verksamhet i någon kommunal skola i Nyköping har också uppmärksammats. Nadja Aulin intervjuas av SVT uutiset 9 december 2025 om detta.
– Det är förstås mitt ansvar som förälder att lära mina barn finska, men det skulle ha underlättat mycket om barnen hade fått känna att även andra här pratar finska, säger Aulin till SVT uutiset.
Om kommunens svar på att man inte ser behoven av finskspråkig verksamhet svarar Aulin såhär:
– Jag kan förstå synpunkten men till syvende och sist är det ju att vi i kommunen, oavsett om vi är förvaltningsområde eller inte, måste leverera på det som man har rätt till, till exempel modersmålsundervisning [i skolan] och det får aldrig finnas
någon tvekan om att vi ska leverera på det.
Nyköpings kommun är ett tragiskt exempel bland många andra. Jag har ofta återkommit till bristerna i minoritetspolitiken när det gäller kommuner som inte följer minoritetslagen. I dessa fall framkommer det att man inte har möjlighet att rikta sanktioner mot kommuner som inte följer lagen.
Men hur ska man göra med kommuner som Nyköping? Det står inskrivet i minoritetslagens fem första paragrafer att nationella minoriteter har rätt till medbestämmande i frågor som berör dem borde inte vara svårt att förstå. De fem första paragraferna gäller också i hela Sverige, oavsett om det är förvaltningsområden eller ej. Här handlar det inte bara om minoriteters rättigheter utan också en fråga om demokrati.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
