Undervisa om nationella minoriteter

Här finns material och lektionsförslag till dig som ska undervisa om de nationella minoriteterna.

Källa: skolverket.se
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola

De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Du som undervisar elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer ska ge alla elever kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia.

Filmer om Sveriges fem nationella minoriteter, Länsstyrelsen i StockholmLänk till annan webbplats.

Undervisa om romer

Romer är ett transnationellt folk, bosatta över hela världen. Romska kulturen, språket och religionstillhörigheten präglas av stor mångfald men har även många gemensamma historiska erfarenheter och kulturella traditioner som förenar dem. Romerna är Europas största etniska minoritet.

Undervisa om den nationella minoriteten romer

Undervisa om samer

Samerna är en ursprungsbefolkning som lever i de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland, samt på den ryska Kolahalvön. Samerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige.

Undervisningsmaterial om samer, Samer.seLänk till annan webbplats.

I programmet får vi följa samernas historia från 1600-talet och framåt genom förtryck till upprättelse. Vi hör om nomadskolan, rasbiologiska övergrepp, kyrkans förtryck av samisk tro, ursäkten från kyrkan och återförandet av kvarlevor. Vidare berättar vi om bildandet av Sametinget, samernas erkännande som nationell minoritet och om statens kartläggning av ansvarsfrågan i Sanningskommissionen.

Sveriges nationella minoriteter: Samer, UR PlayLänk till annan webbplats.

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet.

Min samiska historia, UR PlayLänk till annan webbplats.

Dalarnas museum, Stiftelsen Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum, Länsmuseet Gävleborg och Västmanlands läns museum har i nära samarbete med Idre Sameby tagit fram ett pedagogiskt material som riktar sig till årskurs 7–9.

Ohtsedidh – ett material för årskurs 7–9, ohtsedidh.seLänk till annan webbplats.

Nedslag i 1 000 år av samisk historia i och kring Stockholm utifrån en mångfald av källor. Utgångspunkt är det samiska silverhänge som återfanns vid en arkeologisk undersökning i Vallentuna.

Samisk historia i Sverige och Stockholm: från Molnby till Paradiset, Digitala StadsmuseetLänk till annan webbplats.

Undervisa om judar

Judar är en av Sveriges erkända nationella minoritetsgrupper och har funnits i Sverige sedan 1700-talet. Den judiska minoriteten är både kulturellt och religiöst betingad; judendom är inte enbart en religion utan lika mycket en kultur. En del judar är icke-religiösa men ser sig som kulturella bärare av det judiska arvet.

Judar har invandrat till Sverige i huvudsak under tre perioder. Den första perioden var i slutet av 1770-talet då det kom judar främst från Centraleuropa som talade jiddisch och tyska. Den andra perioden var vid sekelskiftet 1900 då judar från Östeuropa invandrade till Sverige. De talade i större utsträckning jiddisch än judar från Centraleuropa och därför har språket till stor del fortlevt genom dem. Den tredje perioden var under och efter Förintelsen.

Det är jiddisch som har skydd som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Många av de judar som kom till Sverige talade jiddisch och de flesta som har jiddisch som modersmål i dag är de som överlevde Förintelsen, deras barn och barnbarn. Det finns olika varieteter inom jiddisch så som litvish-jiddisch, ukrainsk-jiddisch, polish-jiddisch och väst-jiddisch. Jiddisch har sin grund i flera språk, bland annat tyska, hebreiska, slaviska samt romanska språk. Omkring 4 000 svenskar pratar och förstår jiddisch i olika utsträckning. Många judar har språklig koppling till hebreiska och inte till jiddisch. Hebreiska är det religiösa och historiska språket för de flesta judar. Judendomens heliga texter och dess historia är skrivna på hebreiska och arameiska.

Judar – en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.seLänk till annan webbplats.

Skolprogram på Judiska museetLänk till annan webbplats.

Identifiera, bemöta och undervisa om antisemitism

Judiska ungdomsförbundetLänk till annan webbplats.

Judiska kvinnor i Stockholm under 150 år, Bland bröllopsklänningar, begravningsvagnar och shoppingkvitton, Digitala StadsmuseetLänk till annan webbplats.

I programmet beskrivs hur judar måste konvertera till kristendomen, att de sågs som ett hot och hur rättigheter i ägande, arbete och boenden belades med förbud eller inskränkningar. Det redogörs också för antisemitismen och hur den påverkas av krig och konflikter globalt. Dessutom får vi en inblick i judendomens högtider, judiskt liv och erkännandet som nationell minoritet.
Sveriges nationella minoriteter: Judar, UR PlayLänk till annan webbplats.

Undervisa om tornedalingar

Tornedalen är en geografisk plats som ligger i norra Sverige och en del av Finland. Det är dock inte bara där tornedalingar bor utan många bor runt om i Sverige vilket bland annat beror på den omfattande urbaniseringen i mitten av 1900-talet.

Tornedalingar är den officiella benämningen på minoriteten men också andra benämningar kan förekomma, så som kväner och lantalaiset.

Tornedalingarnas språk heter meänkieli, tidigare kallat tornedalsfinska. Särskrivet betyder meän kieli ”vårt språk”. Meänkieli är idag det mest neutrala och accepterade namnet på språket och det namn som används i officiella sammanhang. Alla talare av språket är dock inte vana att kalla sitt språk meänkieli utan det finns också andra benämningar.

Förfäder till dem som talar meänkieli i dag har funnits i norra Sverige i flera tusen år. Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan och kvänskan i Norge. Den består av tre huvudvarieteter; tornedalsvarieteten, gällivarevarieteten och lannankieli.

Sång, musik och berättande är vanliga inslag i kulturen. Några exempel är Tornedalsteatern, Jord, J.P Nyströms, Norrlåtar, The Meänland, Raj-Raj band, The Magnettes och Klara Pasma.

Jakt, fiske, renskötsel, småjordbruk, skogsbruk, handarbeten och skinnarbeten är exempel på traditionella och nutida sysslor.

Tornedalingar – en nationell minoritet i Sverige, minoritet.seLänk till annan webbplats.

Institutet för språk och folkminnen, isof.se/meankieliLänk till annan webbplats.

I programmet får vi en inblick i hur folkgruppen utsatts för förtryck och kränkningar: hur rasbiologiska experiment och försvenskningsprocesser lett till skam och förlust av kulturarv. Men vi får också höra om upprättelsen genom kartläggning av övergreppen i Sannings- och försoningskommissionen, samt om erkännandet som nationell minoritet.
Sveriges nationella minoriteter: Tornedalingar, kväner och lantalaiset, UR PlayLänk till annan webbplats.

Undervisa om sverigefinnar

Redan under medeltiden bodde sverigefinnar i städer som Stockholm och Arboga. Idag är sverigefinnar spridda över hela landet, men majoriteten bor i Mälardals- och Göteborgsregionerna samt i området däremellan. Även på olika industriorter i Norrbotten finns det många sverigefinnar.

Sverige och Finland har en gemensam historia. Finland hörde till Sverige från 1249 till 1809.

Finska är ett finsk-ugriskt språk. Många människor i Sverige har finska som sitt vardagsspråk i hemmet. Ett mindre antal sverigefinska fristående skolor erbjuder tvåspråkig undervisning. I den kommunala skolan finns det en handfull tvåspråkiga finsk-svenska klasser.

Sverigefinnar – en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.seLänk till annan webbplats.

I programmet får vi höra om skogsfinnar från Savolax och behovet av finsk arbetskraft efter andra världskriget. Men också om det finska vinterkriget och de finska krigsbarnen som kom till Sverige. Vi får en inblick i hur försvenskningen ledde till skam och trängde undan det finska språket.
Sveriges nationella minoriteter: Sverigefinnar, UR PlayLänk till annan webbplats.

Förutom historien om vad som har fört finnar till Stockholm lyfter boken även språket, språkpolitiken och dess betydelse för kulturell gemenskap och identitet.
Sverigefinnar i Stockholm genom tid och rum, Digitala StadsmuseetLänk till annan webbplats.

Här finns ytterligare stöd och material

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS