Vem får göra anspråk på att vara svensk? Och när någon gör detta anspråk, godkänns det av andra inom gruppen? En ny avhandling visar att det trots den svenska aversionen mot begreppet ras finns en tydlig bild av svenskhet. Blonda blåögda är fortfarande standardefinitionen, oavsett vem du frågar.
Doktoranden Caroline Adolfsson har i en ny avhandling undersökt uppfattningar om svenskhet: dels i en grupp (inne) av etniska svenskar, det vill säga personer med släktskap, anor och ursprung till svenskhet, och som vanligtvis är vita. Dels i en grupp (ute) som inte har detta. När hon jämför svaren så väcker ordet ras väldigt negativa känslor i särskilt den första gruppen.
Etnicitet föredras
Inom EU-länder föredras, som i Sverige, ofta etnicitet framför ras, även om ras ibland används inom forskning. I andra västerländska länder, som USA, Storbritannien och Australien, används ras-etnisk identitet ibland som en hybrid term, men ordet används ofta även på egen hand, förklarar Caroline Adolfsson.
– Många länder i Europa reagerar på ordet på grund av förintelsen. Men i Sverige väcker motviljan en väldigt negativ känslomässig respons och den känslan är vanligare ibland dem som är del av den etniska ”innegruppen”. De är närmast fientliga till ordet, säger Caroline Adolfsson, doktorand vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet.
Svenskhet definieras med vit person
Noterbart är att samtidigt som särskilt gruppen med helt övervägande vita respondenter beskriver uppdelningen i raser som något väldigt negativt, så definierar de svenskhet med en vit person. Trots motviljan så definierar de alltså sig själva ”rasmässigt”, menar Adolfsson.
Som nya forskningsresultat framhåller hon just de empiriska beläggen för att människor gör denna koppling mellan svenskhet och vithet.
Historik med rasbiologi kan spela in
Att det kan vara svårt att prata om det här sakerna, kan bland annat bero på man ogillar den biologiska kopplingen i begreppet ras. Att Sverige hade Statens institut för rasbiologi i Uppsala kan vara en bidragande orsak till att ordet fått så negativ klang här, tror Caroline Adolfsson.
Även om ras kan ses som en social konstruktion kan det, enligt Adolfsson, fortfarande kan ha konsekvenser för människor, eftersom det är knutet till politiska, historiska och sociala betydelser.
– Därför identifierar människor fortfarande sig själva och andra som delar av rasgrupper, och detta kan ha olika betydelser för olika människor på olika platser Även om vi inte gillar konceptet, så delar vi in människor på det viset. Även om vissa vill vara färgblinda, så är vi inte det, säger Caroline Adolfsson.
Unga röster förvånar
Sverige håller på att bli ett av de mest diversifierade länderna i västvärlden, svenskar blir mer och mer olika. Samtidigt finns alltså uppfattningen att svenskar ser ut på ett visst sätt.
Avhandlingen består av tre delstudie med attitydundersökningar. I särskilt den andra och den tredje delstudien är deltagarna gymnasister.
– Man tror unga människor är mest liberala och minst konservativa och vi ändå fick dessa resultat – det tycker jag är intressant, säger Caroline Adolfsson.
’WE DON’T USE THE WORD RACE’: BOUNDARIES OF IN-GROUP MEMBERSHIP IN SWEDEN
Avhandlingen består av tre delar:
1. Undersökte andra generationens invandrares, med föräldrar från Somalia, Vietnam, Turkiet och Polen, känsla av tillhörighet till Sverige. Resultatet visar att man både kan känna sig kopplad till sin bakgrund och väldigt mycket som svenskar. De med polska rötter upplevde mer att de betraktades som svenskar än de andra. 626 respondenter.
2. Frågor om känslor inför ordet ras. En grupp med vita, etniska svenskar, en grupp med invandrarbakgrund. De flesta överens över grupperna att svensken vanligen är en vit person. Men de vita respondenterna är väldigt negativa, närmast fientligt inställda till att använda ordet. 40 intervjuer.
3. I denna del visade bilder på personer av olika etniska bakgrund för en grupp av etniskt svensk bakgrund och för en med svenskar av invandrarbakgrund. Respondenterna fick rangordna vem på bilderna som såg mest svensk ut mest svensk. Svaret var vita personer. 278 deltagare.
Läs Caroline Adolfssons avhandling
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
