Debatt | Forum för mänskliga rättigheter och demokrati – Malmö stad

Dusan Marinkovic / Ewa Bertz
Dusan Marinkovic Foto: Privatbild | Liberalernas Ewa Bertz, kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter i Malmö. Foto: Pressbild: Liberalerna
130Shares

Som romsk representant i kommunstyrelsens romska råd känner jag till vår före detta ordförande Ewa Bertz politik väldigt väl. För inte så längesedan sa hon att Lasermannens offer knackade i sten för att de ville ha ett minnesmonument. I samma debatt påstod hon att vi bekämpar rasism med en ”effektiv integration”. En gång uttryckte hon också att hon trodde att det var kött i falafel. Men det är inte det jag ska prata om idag.

Vi måste blicka framåt, något som Ewa själva säger när vi romer berättar om vår utsatthet genom historien. Idag ska jag skriva om kommunens ”antirasistiska satsning” Forum för Demokrati och Mänskliga rättigheter. Satsningen klubbades igenom för inte så längesedan på kommunfullmäktiges sammanträde på Ewas initiativ.

Forumet ska bestå av representanter ur samtliga partier i kommunfullmäktige som träffas två gånger per år. Dessa ska delas in i fokusgrupper utifrån Malmöbornas behov och sen slussas ut i staden för att ta del av civilsamhällets kunskap om hur man kan stärka Demokrati och Mänskliga rättigheter.

Det låter som en väldigt spännande och inkluderande plan. Men i själva verket är satsningen ytlig, inkonsekvent och otydlig. Forumet lämnar ingen garanti för att de politiker som sitter med har förutsättningar att fatta beslut om något konkret. Det är inte givet att politiker som sitter på höga poster i kommunen kommer att vara delaktiga i forumet. Detta är problematiskt, för hur ska forumet kunna säkerställa att konkreta åtgärder faktiskt tas om det inte finns med politiker utan reellt inflytande.

Forumet väcker många andra frågor också. Vilka ur civilsamhället kommer politikerna tala med? Vems nätverk kommer de använda sig av när de hittar representanter ur civilsamhället? Hur demokratiskt är det om inte vi-folket-får bestämma fokusområden?

Om utgångspunkten är att vi som bor i staden vet bäst om vad vi behöver, och om syftet är att lyssna på Malmöborna blir det paradoxalt att inte ställa frågan om vilka behov forumet primärt ska ha som fokus. Varför talar de inte med civilsamhället om vilka fokusområden de ska inrikta sig på? Istället menar Ewa att politikerna vet bäst och de ska själva dela in sig i olika dialoggrupper för att avgöra vilka fokusområden forumet ska ha.

Denna typ av ”satsningar” är något vi romer är bekanta med, så här har man nämligen jobbat med vår fråga i all oändlighet. Politiker drar igång en satsning utan att samråda med målgruppen. Sen handplockar de en grupp individer som de själva anser är lämpliga, de approprierar deras kunskap för att ge sig själva legitimitet, men ger dem aldrig något reellt inflytande i sakfrågan.

Vi vet hur det känns när politiker och andra beslutsfattare låtsas som att de lyssnar på oss som målgrupp men ändå fattar beslut som går emot våra behov. Jag skriver den här artikeln för att jag ser hur minoriteter ständigt används som ett alibi för att maskera politisk ovilja att inkludera medborgare i frågor som berör dem. Och det är just vad forumet kommer att bli, ett alibi, som på pappret ser utmärkt ut men i praktiken inte ger konkreta resultat. Forumet kommer inte ge oss medborgare något på grund av avsaknaden av den viktigaste komponenten, inkludering och samråd med målgruppen

Ett forum för Demokrati och Mänskliga rättigheter kan enbart fungera om Malmöborna är med och tar fram fokusområden. Att vi själva väljer våra representanter ur civilsamhället och att högt uppsatta politiker med inflytande sitter med och verkligen lyssnar på våra behov. Allt annat är bara ett spel för gallerier. Ett sätt för makthavare att bocka av sin lista och låtsas att de satsar på demokrati, mänskliga rättigheter och inkludering. Men kan vi förvänta oss något mer när initiativtagaren inte ens vet vad Malmös nationalrätt falafel innehåller?

Dusan Marinkovic
Dikkos Malmöredaktion
malmo@dikko.nu

130Shares