#Nyheter| Nationella minoriteters rättigheter stärks

Nästa steg i minoritetsarbetet

Sverige har nu haft sin minoritetsspråkslagstiftning i tio år när man nu sjösätter den nya nationella minoritetspolitiken där rättigheterna för minoriteterna ska stärkas. Kajsa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkan i Uppsala kom till Umeå (den 30/11 – 19) för att prata om minoritetsreformen och mänsklig rättigheter. Utbildning arrangerades av Umeå kommun för politiker, tjänstepersoner och de nationella minoriteterna. Föreläsningen med Kaisa Syrjänen Schaal var avsedd att ge en kunskapsöversikt om arbetet med de nationella minoriteterna och det ansvar som myndigheterna har gentemot dessa grupper.

Från den 1 januari 2019 träder den nya minoritetslagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Ändringarna syftar till att förstärker rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar samt minoritetsspråken samiska, romani chib, jiddisch, finska och meänkieli.

Kaisa Syrjänen Schaals föreläsning tog upp de generella utmaningar som finns för de mänskliga rättigheterna och att Sverige fortfarande har mycket kvar att göra när det gäller minoritetsfrågan.

Det finns viktiga principer i minoritetskonventionen som att:

  • Rätten att få behålla identitet och särart
  • Självidentifikation
  • Skydd mot trakasserier och diskriminering
  • Jämlikhet
  • Tvångsassimilering är förbjuden
  • Rätt att använda minoritetsspråket
  • Rätt att lära sig minoritetsspråket och få tillgång till utbildning i och på minoritetsspråket
  • Rätt till inflytande
  • Skyldighet att sprida kunskap om nationella minoriteter och urfolk

En grundbult i minoritetslagstiftningen är identitet och egenmakt. Minoriteterna ska kunna påverka och forma sin egen framtid och själva bestämma över vissa saker. Kaisa Syrjänen Schaal pratade om ungdomar, barnkonventionen, språkets betydelse för identiteten och om att det är viktigt att se till de enskilda människornas behov.

Den nya minoritetslagstiftningen handlar mycket om att jämna ut ojämnheterna i lagstiftningen mellan de olika minoriteterna och stärka minoriteternas rättigheter i samhället. Minoritetslagen är till stora delar en rättighetslag.

Kaisa Syrjänen Schaals föreläsning utgick från förvaltningskommunerna vilket innebar att resande/romer och judar sällan nämndes under föreläsningen då de inte kan ingå i ett förvaltningsområde.  Att ha förvaltningsområden/kommuner som utgångspunkt när man ska prata om den nya minoritetslagen kan skapa en vrångbild hos de som lyssnar om att minoritetsrättigheterna endast är förunnat de som har ett förvaltningsområde och inte alla fem nationella minoriteterna.

Varför är minoritetsfrågor viktiga? 

Minoritetsfrågorna handlar om mänskliga rättigheter och internationell trovärdighet, demokrati, identitet samt kulturarv och rör väldigt många människor.

Kaisa Syrjänen Schaal menar att Sverige har gjort en massa saker men har aldrig undersökt effekten och efterlyste mer uppföljning. Hon menar att ”den som bär på rättigheten kan kräva sin rättighet”. Lagen kommer vara tandlös om inte rättigheterna efterföljs. Minoritetsrättigheter ser bra ut pappret men Kaisa Syrjänen Schaal menade att verkligheten inte var lika bra och uppmanade minoriteterna att gå ihop för att skapa ett större tryck för frågorna.

Statens utredare Lennart Rohdin har tidigare sagt att:
– Det finns i Sverige inte en enda kommun som inte jobbar med jämställdhet eller barns rättigheter. När det gäller minoritetsarbete är den ett litet fåtal som arbetar med frågan, och då bara den de får förvaltningsstöd för. Jag skulle vilja säga att Sverige fortfarande står på ruta ett i minoritetsarbetet.

Det finns med andra ord fortfarande mycket kvar att göra.

Minoritetspolitiken kan ses som en upprättelse, men hur går det egentligen med upprättelsen?

  • Då jag hör någon prata samiska med mig känner jag mig trygg. Hemma. 14 år Samisk tjej
  • Vi blir behandlade som hundar i majoritetssamhället. Vem skulle då lyssna på oss? 16-årig rom
  • När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka. Same

Det finns fortfarande judiska barn som får höra nazistiska glåpord. Föreningar läggas ned på grund av trackaserier. Personer som inte får jobb på grund av etnicitet. Äldre som vill komma till ett äldreboende där de pratar det egna språket.

Såren från rasbiologerna finns fortfarande kvar och staten har inte gjort upp med det förflutna.

Redaktionen


På minoritet.se finns det mer att läsa om den nya minoritetslagen

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) har gällt i Sverige sedan januari 2010.

Lagen beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

I förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska är kommunerna skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. De personer som vill använda sitt minoritetsspråk i kontakten med kommunerna har rätt att göra detta både muntligt och skriftligt.

Från den 1 januari 2019 revideras lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommunerna blir då t.ex. skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

14Shares