Resande och Romer har levt i Europa sedan 1300-talet och i Norden sedan 1500- talet. Under hela tiden har det förekommit antiziganism, något som kan beskrivas som negativa föreställningar om Resande och Romer som grupp. Antiziganism tar sig ofta uttryck genom olika ogrundade åsikter om minoriteten Romer eller via fientliga handlingar.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
Själva ordet antiziganism myntades i efterkrigstidens förintelseforskning. Ordet är därmed inte så gammalt, medans själva antiziganismen är minst lika gammal som Resande oh Romers historia i Europa, det vill säga snart tusen år. Antiziganism är den specifika rasism som riktas mot Resande och Romer som kan ta sig uttryck i till exempel hatbrott, diskriminering eller negativa och stereotypa fördomar mot gruppen.
Till Norden kom romanifolken (vad vi vet) i början av 1500-talet och antiziganismen tog snart fart även här. Det man kan konstatera är att Resande och Romer har systematiskt blivit förföljda, diskriminerade och trakasserade av makten genom historien. Medans bönder och vanligt folk ofta var beroende av Resande och Romers tjänster och kunskap.
De nedsättande orden “tattare” och ”zigenare” har använts för att katalogisera och förtrycka romanifolken. Orden är ofta använda i kyrkoböckerna som en beskrivning av människor i utanförskap. Epiteten “tattare” och ”zigenare” har under århundradena använts som ett samlingsbegrepp för att klassa människor som ansetts socialt avvikande, och då inte bara för romanifolken. Däremot har diskrimineringen mot dem det riktat sig mot grundat sig i antiziganistiska föreställningar.
Den diskriminering, det förtryck och det förakt som är en del av romanifolkens vardag är alltså något som har en historisk förlaga. Inte minst i samband med rasbiologins kategoriseringar av oönskade grupper under 1900-talet. Sverige har en otroligt mörk historia när det gäller hur Resande och Romer har behandlats och bemötts. Det har skrivits lagar och tagits beslut som påverkat Resande och Romers möjligheter att vara en del av samhället. Romanifolken har, ända in i vår nutid, registrerats och de har tvingats till sterilisering, fått sina barn tvångsomhändertagna, förbjudits att invandra till Sverige från andra länder och kontrollerats av samhället på olika sätt bland annat genom en påtvingad assimilation.
Vi behöver skapa ett nytt ”vi”, tillsammans för vår samtid och vår plats
Nazisternas terror under andra världskriget blev kulmen för förtrycket av många folk, där romanifolken var en del i utrotningen. I Förintelsen mördades 200 000 – 500 000 Resande och Romer, mörkertalet är fortfarande stort eftersom romanifolken var inte ens värda att föras anteckningar om. De flesta kom aldrig så långt som till lägren utan sköts på plats innan transporten mot lägren. Men trots en historia fylld av diskriminering och trakasserier tas antiziganism fortfarande inte på allvar utan tillåts i många samhällen. Antiziganism handlar aldrig om Resande och Romernas faktiska egenskaper utan det handlar om majoritetssamhällets okunskap och fördomar.
I Sverige har vi ”romsk inkludering” vilket i sig är bra, om än en tidsbegränsad åtgärd. Okunskapen och antiziganismen är fortfarande stor i vårt samhälle och har knappast försvunnit när åtgärden ”romsk inkludering” har tagit slut. Det finns ingen quick fix för att minska antiziganismen. Okunskap är romanifolkens värsta fiende och där har Sverige ett ansvar att arbeta mot denna antagonist som varit en del av samhället så länge och närts av makten. Staten får inte vara en del i att odla okunskapen genom att ignorera romanifolken och den antiziganism som ökar i vårt samhälle. Det går aldrig tiga ihjäl ett problem vare sig det handlar om rasism mot samer, antisemitism eller antiziganism eller någon annan slags rasism.
Runt om Europa förvägras fortfarande romanifolk de rättigheter som är självklara för majoritetssamhället. Det kan handla om rätten till skolgång, rätten till arbete, rätten till bostäder och sjukvård. Men också rätten till att bli betraktade som fullvärdiga medborgare i landet och i omvärldens ögon.
Har romer inte samma skydd som andra nationella minoriteter?
De övergrepp som Resande och Romer har blivit utsatta för har gjort att det finns de som har svårt att lita på myndigheter än idag. Samtidigt händer det fortfarande att Resande och Romer utsätts för öppen diskriminering i vardagliga situationer, till exempel vid jobbansökningar, i butiker, på restauranger eller andra platser. Därför finns det fortfarande Resande och Romer som av olika anledningar döljer eller tonar ned sin identitet. En anledning till det är att undvika diskriminering och fördomar, men också för att få jobb, lägenhet och inte bli förföljd i butikerna.
Det behövs åtgärder som förändrar attityder och där är information, en korrekt historiebeskrivning, undervisning och synliggörande viktiga åtgärder. Men dessa åtgärder är endast några saker som är viktiga. Att förändra attityder är grunden för en hållbar omställning till ett mindre fördomsfullt samhälle. Till sist handlar det om viljan att stödja införandet av strukturella lösningar för att komma tillrätta med den rasism som nu ökar i vårt samhälle och har etablerat sig långt upp i hierarkin. Som minoritet i Sverige handlar det inte om att staten och samhället ska göra punktinsatser utan det måste till varaktiga åtgärder som inte är tidsbegränsade för att få till en attitydförändring på riktigt.
Begreppet antiziganism
Termen antiziganism kommer ur orden “anti”, som betyder mot, och ordet “zigan” som är ett skällsord för romer. Z-ordets ursprungliga betydelse är “oberörbar”. Trots att någon “ziganism” inte existerar används begreppet antiziganism för att uppmärksamma antiziganisten själv, snarare än människorna som utsätts.
Antiziganismen är en fantasi som funnits sedan medeltiden. Den grundar sig i fördomar om de som stämplas som “z*genare”. Fördomar som riktats mot dessa handlar bland annat om att de skulle ha särskilda egenskaper såsom musikalitet och sensualitet samtidigt som de anses tjuvaktiga och ohederliga.
I det här materialet används z-ordet (sparsamt) för att illustrera den historiska diskursen om romer, och alltid inom citationstecken för att belysa att ordet i sig saknar reell betydelse och endast avser en påhittad stereotyp.
Källa: vitickevit.lsu.se/antiziganism
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
