Vi behöver skapa ett nytt ”vi”, tillsammans för vår samtid och vår plats

DIKKO kollage

Det är snart tio år sedan det kom fram att Skånepolisen hade ett register med närmare 5000 romer. I registret fanns bland annat nyfödda barn och avlidna personer. Det hela avslöjades i en artikelserie i Dagens Nyheter i september 2013. DN avslöjade att registret hade hela 4741 personer registrerade, mestadels romer, där 1320 var barn.

Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu

Personligen kommer jag aldrig glömma den dagen när jag åkte från Norge till Sverige efter ett besök hos min son. Telefonen började ringa och sms ramlade in. Människor var upprörda, och det med all rätt. Vår historia med tidigare registreringar och övergrepp kändes ovanligt nära just då.

Det har hänt mycket under de senaste 10 åren. I en liten återblick kan vi se att september är en bra månad för då firas Resandefolket dag. Vi ser också att den första och hittills enda Romska galan gick av stapeln i september 2019. Där delades det ut priser till Resande och Romer som gjort avtryck och priserna delades ut i kända Romers namn. Ett fantastiskt initiativ. På en annan gala i år fick Lindy Larsson Katarina Taikon- priset, så välförtjänt och helt underbart. Grattis Lindy!

Numera blandas firande och hyllningar av Resande och Romer med antiziganism. Vi har tagit ett steg framåt och ibland två bakåt. Men det man kan säga är att vår tillvaro i skymundan har krackelerat och det kommer bli svårt att bli anonyma igen. 

Samarbetet mellan de olika grupperna inom minoriteten Romer har utvecklats. Idag är det ingen som protesterar när man säger att det var Resande som kom för 500 år sedan. Det är också ett faktum att alla i minoriteten Romer har en gemensam historia och en gemensam genetik. Samtidigt så har samarbetet mellan de olika nationella minoriteterna så smått börjat utformas och nyttan att göra gemensam sak är uppenbar.  

Att samarbeta över gränserna är till fördel för alla. Tillsammans är vi så mycket starkare än var för sig i våra försök att få majoritetssamhället att se oss som individer och inte som en grupp exotiska, skumma, mystiska figurer. 

Situationen för Resande och Romer är inte alls olik den som varit för andra nationella minoriteter så som samer och judar. Resande och Romer har varit en självklar del av Sverige utan att egentligen vara välkomna. Resande har utvisats gång på gång, Gustav Vasa utlyste till och med ett folkmord på gruppen. Men Resande är inte så lätta att göra sig av med så vi har blivit kvar. Tillsammans med de andra grupperna av Romer som kom från slutet av 1800-talet och framåt bildar Resande idag tillsammans minoriteten Romer. År 2000 skapades också en minoritetslagstiftning.

Jag är säker på att vi i minoriteten Romer inte är mer exotiska, dansanta, kriminella, homofobiska eller mindre begåvade än majoritetsbefolkningen. Och ändå trots att vi har varit här i över 500 år så finns det fortfarande tidningar som tillskriver oss hemska brott och kopplar kriminalitet till etnicitet.

Den diskriminering, förtryck och förakt som många Resande och Romer vittnar om, som en del av vardagen, har en lång historia. Resande och Romer har genom tiderna utsatts för kränkningar och förföljelse. Inte minst i samband med rasbiologins kategoriseringar av oönskade grupper under 1900-talet.

Frågan om grupptillhörighetoch framför allt gränsdragning mellan olika Romska grupper är väsentlig och ytterst komplex. Vi har kommit vid olika tidpunkter och benämningen av oss har varierat. Införandet av Resande och Romer som officiella kategorier illustrerar ett nytt förhållningssätt från de svenska myndigheterna gentemot dessa grupper. 

Benämningen Romer är en beteckning som kommer från romanispråket och som Romer själva väljer att kalla sig i dagligt tal. Resande väljer ibland att kalla sig just Resande men många benämner sig även som Romer när de talar om sig själva. Språket, som är en viktig del av kulturen, kallas romani eller romani chib när Resande och Romer pratar om det. Det finns myndigheter som väljer att kalla det något annat:

Isof började använda benämningen romska i texter och på webben eftersom det passar väl in i det svenska språkbruket (franska, finska etc) och är lättare att böja än romani chib. 

Man kan fundera på om det är rätt att en myndighet ska ändra på ett ord för att det är enklare att få det att passa in i det svenska språkbruket. Poängen är att det faktiskt är ett annat språk. Tyvärr är det inte helt ovanligt att myndigheter tar beslut som egentligen har mer att göra med dem själva än med vad den berörda minoriteten tycker eller vill.

Idén om att tala om fem romska grupper kom sig av att det fanns ett behov av att kunna formulera sig så att det tydligt och enkelt framgick vilken grupp man talade om. För även om Resande och Romer har en gemensam historia och kulturella uttryck så har minoriteten även det som skiljer sig dem åt. I Sverige använder man sig av en femgruppsindelning fortfarande, något som ibland har kritiserats. Vissa menar att det finns fler än fem Romska grupper i landet och att begreppen utomnordiska och nyanlända är missvisande och förlegade. Andra anser att man skulle ha två termer, Resande och Romer, precis som många andra länder.

På de tio år som har gått sedan Romregistret uppdagades har det hänt mycket, utvecklingen går tack och lov framåt, och det kommer bli svårt att stoppa klockan och gå tillbaka. Många har fortfarande mycket att lära sig, skolorna behöver bland annat ha en bättre historieundervisning där även minoriteterna inkluderas, men om inte vi själva jobbar för förändringen kommer den inte att komma. So go with the flow, rid på vågen av utveckling som kommer nu! Och som min pappa sa: regnar det manna se till att ha med dig en sked. 

Fakta om minoriteten romer

Resandefolket är den grupp som bott i Sverige längst. Resandefolket har fått utstå många övergrepp. Redan Gustav Vasa, på 1500-talet, utlyste folkmord på resandefolket. Under 1900-talet omhändertogs barnen och de vuxna utsattes för tvångssteriliseringar, något som pågick ända in på 70-talet. Resandefolket är gamla tidernas “tattare”. Om du vill lära dig mer om den forskning och de teorier som finns om Resandefolket kan du läsa Dinglarens väg – Vorsos droms och kapitlet Sveriges historia – ett resandeperspektiv.

Svenska romer under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom en ny grupp till Sverige, främst från Ryssland och Frankrike. De fick stanna i Sverige, men inte bli bofasta utan var förvisade till särskilda områden och tältläger. Barnen fick inte heller gå i skolan. Detta förändras först på 60-talet. Svenska romer är gamla tidernas “zigenare”. Svenska Romer – Vår romska historia

Finska romer har levt i Finland under cirka 500 år. Uppskattningsvis finns det 10 000 finska romer i Finland och cirka 3000 bor i Sverige. Majoriteten av romerna bor i storstäderna i de södra och västra delarna av landet, dock finns det romer utspridda över hela landet. När Sveriges gränser åter öppnades för romer 1954 började finska romer flytta över gränsen för att få möjlighet till ett bättre liv. Finska romer – Vår romska historia.

Utomnordiska romer under slutet av 60-talet kommer ytterligare en grupp romer hit, från Polen, Ungern, Spanien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och övriga delar av Östeuropa. Denna grupp kallas utomnordiska romer. Enligt de politiska ideal som rådde bedrevs en stark assimileringspolitik när de kom, de skulle lämna sin gamla livsstil och ”tas om hand” av samhället. När samhället ska “ta hand om” så betyder det att de romska barnen omhändertas. Utomnordiska romer – Vår romska historia.

Nyanlända romer är oftast från Balkan och har kommit som flyktingar under de senaste tjugo åren. Vissa har haft lätt att etablera sig, medan andra haft det svårare. Nyanlända romer – Vår romska historia.

På senare tid har det också kommit romer från EU-länder som tack vare den fria rörligheten kunnat resa hit för att söka arbete och försörjning. De lever ofta utanför samhället, och deras tillvaro präglas ofta av hemlöshet och fattigdom. 500 år av slaveri.

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS