Jag var ganska nöjd med att ha air condition när det var som varmast i somras. Men en dag vaknade jag stel som en pinne. Sökte sympati av min ömma mor som inte gav den typen av stöd jag hade önskat mig. ”Det heter nackspärr, inte nackskott” gnäggade hon, utan att ens beakta sakfrågan.
Jag hade smärtor och hon nyttjar stunden till semantik. Obegripligt kallsinnig människa. Jag kan dra mig till minnes att denna ondska ackompanjerad av gnäggande förekom även i min barndom. Minns särskilt en gång när jag kom hem från skolan med en bula stor som ett halvt ägg i pannan och mor och mormor gnäggade i kör vid åsynen av mitt deformerade ansikte.
Mor försökte på den tiden upprätthålla en empatisk fasad så hon avbröt skrattandet för att fråga vad som hänt. När jag berättade att jag sprungit rakt in i en stolpe bröt de båda fullkomligt ihop och skrek att de inte fick luft (karma måste ha det på internminnet).
Det är endast Guds försyn som gjorde att jag blev ganska normal trots en sådan uppväxt.
Ibland har jag svårt att sova. Fördelen med att ha sömnproblem på sommaren är att det går att rensa ogräs när inte växthuset är så varmt. Att det är ljust dygnet runt är inte bara en förbannelse. Jag älskar det lite flaxiga och skira morgonljuset. Som om solen sover men ändå inte kan låta bli att vara en jävla show off. Man måste ändå gilla ett så oödmjukt drag. Är man en lysande stjärna så är man liksom. Det är bara att hålla huvudet högt, gnistra som så mycket som möjligt, och skita i om folk svär bakom persiennerna.
Jag ska försöka tänka på det. Att ta varje chans att gnistra och skita i alla sura jävlar. Det är listigt. Såklart. Solen kan sin grej.
I somras hade älven stigit så att det mitt på gräsmattan bildats en liten varm sjö med miljoner små fiskar i. Där spenderade vi några timmar med en håv gjord av en spetsgardin jag slet lös ur ett fönster. Vi låtsades att vi var soldater som skulle skydda Norrlandet från gäddornas terrorvälde. Dessa små civila fiskar var tyvärr tvungna att fångas in för förhör. Elritsor hette de visst, men vi trodde först att de hette gäddyngel och var kanske onödigt stränga.
Vi fick ett oväntat besök vid vattnet då en snygg ung man sa mitt namn. Jag var mycket skeptisk till att bli tilltalad med namn av unga snygga män. Säkert vill de liksom råna en! Men fick förklarat för mig att detta var samma skitunge jag lekt maskerad med för nästan 20 år sedan när han tydligen var ”lika kort” som mig (pfffft!).
Sen gjorde jag saft på rabarber, jordgubbar, rödbetor, citron och rosor. Nästan hela dagen åt vi bara frukt. Sen grillade vi utav bara fan och åt upp alltihop! Det var en bra start på sommarsemestern. Termometern visade vid ett tillfälle 32 grader men det synar jag. I älven var det så kallt att morrhåren krullade sig, vilket inte är så konstigt eftersom det är smältvattnet från fjällen vi simmar i.
Oavsett om sommaren spenderas i karantän eller inte, så kommer vi att kunna bada i fjällvatten, och kanske blir det också ett och annat nackskott. Annars fortsätter vi som vanligt. Vaccinera er, håll kontakten med era äldre, och gnistra varje tillfälle ni får.
Linda Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Klicka HÄR om du vill du läsa fler av Lindas krönikor
