Jag läste en artikel för ett tag sedan där nunnorna i klostret S:t Marienthal i tyska byn Ostritz gick samman med lokalbefolkningen och köpte upp över 120 backar öl. Syfte: att nazister som samlats i byn inte skulle kunna festa till.
Själva artikeln gjord mig både full i skratt och riktigt lycklig för det är ett praktexempel på civil olydnad. Civil olydnad är, enligt mig, en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa vedertagna normer, en auktoritet eller en fastställd lag som uppfattas som orättvis.
Gandhi var en stor föregångare vad det gäller samhällsförändring genom civil olydnad, precis som Katarina Taikon, Martin Luther King och Greta Thunberg. Begreppet civil olydnad är en form av aktivism, en sorts vägran att följa beslut genom att aktivt göra motstånd mot beslutet, normen eller lagen. Men hela tiden utan att använda våld som bryter mot lagen.
Civil olydnad har använts som metod av aktivister i flera århundraden och har använts för att åstadkomma förändring. En del tycker att civil olydnad inte hör hemma i vårt demokratiska samhälle. Andra anser att det kan var okej om man lever i en diktatur. I Sverige lever vi ett demokratiskt samhälle och därför anser en del att det inte behövs civil olydnad eftersom vi har demokratiskt beslutade lagar.
För hur skulle det se ut om vi inte följde lagarna? Vem skulle i så fall avgöra vad som är moraliskt riktigt? Detta är viktiga frågor.
Det är också viktigt att komma ihåg alla de gånger då civila olydnadshandlingar har spelat en viktig och avgörande roll för att få till förändringar som vi i dag tar för självklara.
Katarina Taikon är en av de mer kända romska person som använt sig av civil olydnad. Hon sökte hela tiden lösningarna för att ta sig runt lagarna för att förbättra omständigheterna för romerna. Hon satte verkligen ljuset på de orättvisor som svenska romerna var utsatta för.
Man skulle nog kunna säga att Katarina Taikon var en av de starkaste förespråkare för mänskliga rättigheter som Sverige någonsin haft. Det är fullt möjligt att jämföra det hon gjorde för romerna i Sverige i början av 1960-talet med det Martin Luther King gjorde för de svarta i USA. Katarina Taikon fick för övrigt ta emot det första fredspris som Ungdomens Fredsråd delade ut.
Om ingen hade utövat civil olydnad genom historien skulle det ha tagit mycket längre tid innan de svenska romerna hade fått gå i skolan, kvinnor i Storbritannien fått rösträtt, innan homosexuella slutade klassas som sjuka i Sverige eller innan svarta i USA fick några rättigheter alls att tala om.
Civil olydnad passar inte bara in i det demokratiska systemet utan är en del av vår demokrati anser jag. Vi har representativa demokratin i vårt land, vi väljer politiker som i sin tur stiftar lagarna. Lagar som är långt ifrån fulländad och att ”ta lagen i egna händer” (civil olydnad) för att stoppa mord, förtryck, rasism, miljöförstöring eller uppmärksamma orättvisor är oftast både rätt och fullständigt rimligt.
Det är dessutom inte bara aktivister själva som försvarar civil olydnad utan i en statlig offentlig utredning från 1999 slås det fast att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”.
Det viktigaste för alla former av civil olydnad är icke-våldsprincipen och att de eller den som utför aktionen är beredda att ta ansvar för det de har gjort. Något som till exempel Greenpeace och många andra aktivister över hela världen är fullt på det klara med när det agerar.
Så tillbaka till Nunnorna som väckte mina varma känslor. Det som gör deras agerande till ett föredöme på civil olydnad är att de agerar på något de tycker är fel. För när den högerextrema och nynazistiska festivalen ”Schild und Schwert” hölls i Ostritz, vilket de hade laglig rätt att ha, gick polisen in konfiskerat all öl inne på festivalområdet, cirka 4 200 liter efter att en domstol utfärdade ett alkoholförbud.
Nunnorna och lokalbefolkningen misstänkte att deltagarna på festivalen inte skulle följa beslutet då det är norm att dricka alkohol på festivaler. Men de hade bestämt sig för att deltagarna skulle få klara sig utan alkohol. Så man tömde byns mataffärer på all öl. Festivalen blev en minst sagt torrlagd och lugn tillställning. Mission accomplished!
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
