År 2015 beslutade den franska kassationsdomstolen att det inte var fel i en borgmästares uttalande om Hitler och ”zigenare”. Gilles Bourdouleix, är nu borgmästare igen år 2025, vilket visar att hans ord har accepterats. Antiziganism är ett stort problem i hela Europa, och många politiker blir friade från hatyttringar mot romer. Ingen internationell domstol har tydligt fördömt Hitlers folkmord på romerna, vilket påverkar deras situation idag. Det är en komplex fråga som Europa inte kan lösa ensamt.
Originalartikeln är skriven av Orhan Tahir och sedan översatt till svenska.
| Källa: Orhan Tahir originalartikel DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
För ett decennium sedan, år 2015, beslutade den högsta domstolen i det franska rättssystemet, the Court of Cassation, att det inte var något fel i en fransk borgmästares uttalande om att Hitler kanske inte dödade tillräckligt många ”zigenare” .
Intressant nog är Gilles Bourdouleix 10 år senare, år 2025, återigen borgmästare i Cholet och har till och med tidigare blivit vald till ledamot av det franska parlamentet.
Detta visar mycket tydligt att hans ord har mötts med gillande och att hans politiska karriär inte är över. Och vi talar inte här om någon före detta sovjetrepublik på Europas bakgård, utan om ett progressivt och upplyst Frankrike, en av grundpelarna i Europeiska unionen.
Problemet med antiziganism är uppenbarligen Europaomfattande, som en epidemi. Och rättsväsendets roll i den lavinartade ökningen av detta problem under de senaste 10 åren är enorm. Hundratals exempel från hela Europa kan ges på politiker som frikänts för sitt antiromska hatuttalande av nationella domstolar. Ett av de mest skandalösa är den bulgariska högsta förvaltningsdomstolens beslut från 2019 i målet mot Valery Simeonov, som jämförde romska kvinnor med ”gatubrudar” i ett tal från talarstolen i det bulgariska parlamentet. Det faktum att det fanns kvinnor bland domarna förändrade inte deras uppfattning att detta inte var diskriminering. När det gäller zigenare försvinner även kvinnors solidaritet när det krävs hårdhjärtade hjärtan. Efter så många århundraden är det inte en fråga om lag utan en fråga om kultur.
Detta är något som forskare knappast kan förklara eftersom det inte passar in i klassiska berättelser. Ett systemproblem som inte kan lösas genom individuella klagomål till domstolarna. Det finns redan en enorm mängd rättspraxis i frågan, men märkligt nog vill ingen dra några slutsatser av den, och romer fortsätter att snurra i en ond cirkel av ogenomförbara lösningar.
80 år efter andra världskrigets slut måste vi inse att det under hela denna period inte fanns någon internationell tribunal som otvetydigt fördömde Hitlers folkmord på romerna.
Nürnbergrättegångarna (1945-1946) misslyckades med detta, och Eichmannrättegången (1961) i Jerusalem hade ett annat syfte, även om brott mot romer nämndes vagt, fick romer inte vittna eftersom deras öde inte var en prioritet.
Slutsatsen är att det senaste världskriget slutade på ett sätt som i hög grad har präglat romernas situation idag. De politiska beslut som fattades av de segrande länderna i kriget var inte till romernas fördel. Frågan är inte avgjord och har ännu inte blästrat upp igen, som ett oläkt sår. Det är en komplex politisk, juridisk, social och kulturell fråga, inte bara av europeisk, utan av global natur, eftersom miljontals romer och zigenare lever idag på alla kontinenter. Det är uppenbart att Europa inte kan ta itu med denna fråga ensam, det goda gamla Europa behöver hjälp.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
