Regeringen ger E-hälsomyndigheten samt Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra kartläggningar av hur digitala stöd kan stärka och förenkla smittskyddsarbetet i Sverige och Europa.
Covid-19-pandemin har i hög grad aktualiserat den omfattande potential som finns inom digitaliseringen. Smittskyddsarbetet i synnerhet är ett område där digitala stöd kan komma att göra stor nytta. Samtidigt är det viktigt att värna den personliga integriteten, säger socialminister Lena Hallengren.
E-hälsomyndigheten får i uppdrag att göra en kartläggning av digitala stöd och tillämpningar som används i såväl det löpande smittskyddsarbetet som insatser vid större utbrott av smittsamma sjukdomar i ett urval länder inom främst EU.
Kartläggningen ska innehålla översiktliga beskrivningar av exempelvis organisatoriskt och juridiskt ansvar med särskilt fokus på personuppgiftsbehandling, integritetsskydd och informationssäkerhet. Den ska även innehålla epidemiologiska grundantaganden, samt information om hur stora andelar av befolkningen som använder eller omfattas av stöden.
Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet senast den 1 april 2021. E-hälsomyndigheten får för uppdragets genomförande använda 500 000 kronor under 2020.
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att göra en kartläggning av huvudsakliga processer och arbetsmoment i smittskyddsarbetet på främst regional och lokal nivå samt, med utgångspunkt i kartläggningen, identifiera moment som skulle kunna effektiviseras eller förenklas med hjälp av digitala stöd. Kartläggningen ska främst fokusera på processer vid olika typer av smittutbrott, till exempel coronapandemin, men kan även inkludera delar som ingår i det bredare och löpande smittskyddsarbetet.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 april 2021.
Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, avslutas pressmeddelandet.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
