Vi lever i en värld som har blivit globaliserad. Vi rör oss över gränserna på ett sätt som vi inte gjorde tidigare. Vi flyttar också på oss på ett sätt som är nytt. Jag tänker att detta blir särskilt tydligt inom den europeiska gemenskapen där det är skapat en fri rörlighet mellan de olika länderna inom själva unionen.
Det ”svenska inträdet i EU har gjort Euroland närvarande både som ett inslag i vardagslivet och som ett fält där politiska och moraliska förväntningar och uppfattningar möts, värderas och jämförs”. (Hansen & Salomonsson)
Vi tar allt mer till oss de olika kulturerna i Europa och inlemmar dessa i vår egen. Vi har bland annat förändrat våra mattraditioner så mycket att om man tar upp husmanskost med ungdomar idag så pratar de om pizza och pasta som delar av vår svenska husmanskost. Den gamla traditionella husmanskosten vet de knappt vad det är, än mindre har de smakat eller ätit den, vilket i och för sig kanske inte bara har med den större rörligheten att göra utan också med att den gamla husmanskosten ofta tillhör de så kallade långkoken. Den typen av kost går ofta bort i vårt nya samhälle då det är tidskrävande och tid är en bristvara. Men i vilket fall som helst så är ju inte pizza och pasta delar av vår svenska husmanskost från början, utan något som vi har importerat hit.
Om man tittar på hur den regionala matens historia används i reklamens syften får den då en högre status genom att vara naturligare, nyttigare och därmed godare. Detta blir då ett sätt att försöka hindra likriktningen inom EU. Det blir ett regionalt alternativ som finns där trots EU gemensamma politiska och ekonomiska syften. På det här sättet kommer det traditionella fram som en del i vår kultur. (Hansen & Salomonsson)
Men det är långt kvar till långkokens tid tar över vår matlagning igen, även om det har blivit lite ”mode” i att köpa lokalt och ekologiskt. Men det är också lite av en klassfråga när det ekologiska närproducerade ofta är dyrare än det importerade. Så för den ensamstående flerbarnsmamman är nog de närproducerade, ekologiska produkterna inget alternativ, att den regionala maten används i reklamsyfte handlar om att den reklamen riktar sig mot medelklassen som har råd. Den ensamstående mamman är inte intressant för producenterna.
Den ”medvetna och artikulerade närvaron av det europeiska är relativt ny. För generationer av svenskar har istället anknytningen till Nordamerika och den engelskspråkiga världen haft större betydelse” (Hansen & Salomonsson). Vilken också syns på våra traditioner som i till exempel halloween och thanksgiving som är traditioner vilka kommer från Amerika. USA har varit ett föregångsland till Sverige och svenskarna under en lång period.
Det man kan fundera på är om föredömet har förändrats från att vi har haft USA i första rummet till att ha EU länderna som föredöme. Kommer vi till sist tappa våra svenska traditioner helt? För om affärsmännen ser att det finns traditioner som kan ge ”klirr i kassan” kommer de införas i Sverige. Med risk för att de traditioner som ger mindre pengar kommer att bli utmanövrerade. Halloween är en typisk sådan ”klirr i kassan”-tradition som köpmännen har hakat på och sett till att den införlivats som ny tradition i vårt land.
Det går att titta på kulturarvet via marknader och festivaler. I kulturarvet finns det en tillhörighet som medverkar till närhet. Kulturarvet är en del av det förflutna som är närvarande i nuet. När människor letar efter sin tillhörighet används kulturarvet för att göra skillnaden för dem. I det här sammanhanget kan man fundera på hur det blir i den nya globala världen vi lever i. (Hansen & Salomonsson)
Det finns mycket att tänka på ju mer globala vi blir. Jag tänker att identitet är en mycket viktig bit för alla människor, vem man är och var man kommer ifrån. Även detta med att få behålla sina traditioner som en del i identiteten är viktigt. Under mitt arbete med min c uppsats kom det fram just detta hur viktigt det är att få behålla sin identitet som grupp och människa.
Det som går att konstatera är att kultur och kulturarv förändras över tid. Vi utvecklas som människor, samhälle och länder. Det vi vet är att redan vikingarna satte avtryck i andra länder och tog med sig nya influencer hem som förändrade deras kultur och därmed vårt kulturav.
Space och place är två begrepp som är centrala i den kulturvetenskapliga teoribildningen som handlar om platsers och rummets betydelse och som gett upprinnelse till en mängd olika definitioner. (Hansen & Salomonsson)
Det som går att konstatera är att vårt kulturarv inte är något statiskt utan påverkas av yttre faktorer, tid och människans nyfikenhet på det nya och okända men också, delvis, ett avståndstagande från det man inte vill veta av.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Hansen, Kjell och Karin Salomonsson (red.) 2001. Fönster mot Europa. Platser och identiteter.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395BIC: NDEASESS
