Finlands DO årsberättelse: Förbudet mot diskriminering är inte en åsiktsfråga

De mänskliga rättigheterna och förbudet mot diskriminering ifrågasattes allt mer år 2024. Även antalet gånger som diskrimineringsombudsmannen kontaktas ökar och olika myndigheter, forskare och medborgarsamhället förmedlar sin oro gällande likabehandlingsproblem till ombudsmannen. Därtill strävar man systematiskt efter att försämra utlänningars ställning genom ett flertal lagändringar. År 2024 framträdde diskrimineringen i Finland som värst i form av rasistiskt våld samt som en ökning av antalet hatbrott. I sin årsberättelse för 2024Filen öppnas i en ny flikyja-document-link-opens-in-a-new-tab granskar diskrimineringsombudsmannen tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och läget i fråga om jämlikheten i Finland.

Källa: yhdenvertaisuusvaltuutettu.fi
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

Enligt grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Likabehandling och förbudet mot diskriminering är en del av kärnan i Finlands statsskick. Trots detta har ifrågasättandet av att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ökat. Diskrimineringsombudsmannen betonar att de mänskliga rättigheterna, inklusive förbudet mot diskriminering, är förpliktande. 

– Systemet med mänskliga rättigheter har varit etablerat redan i decennier. Det är oroväckande om ifrågasättandet av de mänskliga rättigheterna normaliseras i vårt samhälle. Respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och likvärdig behandling ligger i allas intresse, säger diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.

Även år 2024 har antalet gånger som diskrimineringsombudsmannen kontaktas ökat. Ombudsmannen kontaktades 2 186 gånger gällande diskriminering och likabehandling. Ombudsmannen kontaktades mest i fråga om arbetslivet, och antalet ärenden som gällde arbetslivet ökade med 37 procent jämfört med året innan. När det gäller olika diskrimineringsgrunder kontaktas ombudsmannen oftast i fråga om funktionsnedsättning, ursprung och hälsotillstånd.

De allt hårdare attityderna i samhället framträder som diskriminering i människors vardag. År 2024 framträdde diskrimineringen i Finland som värst i form av rasistiskt våld, då två barn blev offer för knivhuggning på grund av sin etniska bakgrund. Även Polisyrkeshögskolans utredning visar att antalet hatbrott fortsätter att öka. 

– Hatbrotten sker inte i ett tomrum. Hatet mot olika grupper av människor får allt oftare en så våldsam och extrem form om vi ger rasismen och diskrimineringen av olika grupper utrymme och berättigande, säger Stenman.

År 2024 har det dock också skett en positiv utveckling med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Det långsiktiga arbete som bedrivits i flera år inom medborgarorganisationerna samt mellan aktörerna inom idrott och motion börjar synas som ett starkare ingripande i rasism och trakasserier. 

År 2023 fick ombudsmannen behörighet att utreda diskriminering i arbetslivet, vilket har sänkt tröskeln för tillgodoseendet av rättigheterna genom ombudsmannens ställningstaganden och främjande av förlikning. AI-regleringen som godkändes i EU och diskrimineringsombudsmannens nya projekt om AI och likabehandling, som stöds av EU och Europarådet, strävar efter att förhindra diskrimineringsriskerna i användningen av AI.  Därtill godkände riksdagen före årsskiftet en lagändring, genom vilken man huvudsakligen slopar medlingen vid brott som gäller våld i nära relationer. Det finns dock fortfarande ett mycket stort behov av effektivare åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor och trygga rättigheterna hos personer som utsatts för våld i nära relationer. 

Ändringarna i lagstiftningen försämrar utlänningars rättigheter avsevärt

Under 2024 har diskrimineringsombudsmannen lämnat över 20 utlåtanden om lagförslag som försämrar utlänningars rättigheter. Lagreformerna har genomförts på ett splittrat sätt utan en ordentlig bedömning av reformernas konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. 

År 2024 ifrågasattes även rättigheterna hos människor som söker asyl i Finland och det grundlagsenliga absoluta förbudet mot tillbakasändning. Sommaren 2024 stiftade riksdagen en undantagslag som strider mot internationell rätt och enligt vilken asylsökande kan tillbakavisas från Finlands gränser utan att deras asylansökan behandlas. Därtill har östgränsen varit stängd oavbrutet under hela 2024, trots att stängningen skulle vara en kortvarig åtgärd som är begränsad endast till den absolut nödvändiga tidsperioden.

Diskrimineringsombudsmannens uppgift

Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet med ett brett verksamhetsområde. Tillsyn och främjande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är gemensamt för de olika uppgifterna. Diskrimineringsombudsmannen har till uppgift att främja likabehandling och ingripa i diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen verkar som Finlands nationella rapportör om människohandel samt rapportör om våld mot kvinnor. Till ombudsmannens uppgift hör därtill att följa upp och främja utlänningars rättigheter och ställning samt att övervaka verkställigheten av avlägsnandet ur landet.

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse 2024 (PDF)

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS