I skuggan av kriget i Ukraina hamnar Romer i kläm

Foto Tanja Vasić

Den 15 – 17 maj gick #RomaWorldCongress av stapeln i Berlin. Esma Veselovski-gudinci var på plats. Hon åkte dit inbjuden från Grattan Puxon, och valde att åka dit för att hon tyckte det var viktigt att det fanns med någon från Sverige. En stor eloge för hennes initiativ att lägga tid på att representera Sverige. Ett viktigt och hedervärt initiativ. 

Men det hon idag vill berätta om hände den 22 maj. Esma skulle just lägga sig när hon ser ett live som handlar om en romsk aktivist, som har en organisation i Österrike. Liven handlar om 22 barn som är åldrarna från 4,5 år till cirka 12 år och fem kvinnor, som är deras mammor. Barnen och mammorna kommer från Ukraina och flyr undan kriget.

De hade kommit till Wien under dagen, där de blir de tillfrågade om de ska stanna i Wien, och svarar att de ska vidare till Schweiz. Någon av kvinnorna har en familj där, så de från Caritas, som är en icke vinstdrivande organisation, Caritas Europa är ett katolskt nätverk av 49 medlemsorganisationer i 46 europeiska länder som arbetar med människor av alla trosriktningar för att utrota fattigdom och främja allas värdighet, hade köpt biljetter till dem. De skulle åka klockan 05 på morgonen nästa dag. Det som var konstigt var att det fanns tåg som gick tidigare, då det går ett tåg var tredje timma till Zürich från Wien, men de här skulle behöva vänta till 05 morgonen efter. 

Kvinnorna och barnen från Ukraina kan varken skriva eller läsa, förutom en tjej bland barnen som kunde läsa lite grann. I Wiena blir de erbjudna en plats för övernattning långt ifrån stationen, och fick beskedet att de fick ta sig dit och tillbaka till stationen klockan 04 på natten själva. Det är alltså 22 barn och fem mammor som inte kan läsa och skriva eller vet nåt om Wien och de ska klara sig själva i en så stor stad. Så klart de tackade nej till erbjudandet, de har inte gett dem mycket val, de lämnar stationen utan vare sig vatten eller mat.

Men ibland kommer lyckan när man som bäst behöver den. Den här gången kom lyckan i form av syster Tanja Vasić. Hon var ute med sina barnbarn och svärdotter när hon upptäckte alla barnen med sina mammor. Och utan att tveka hjälper hon dessa vilsna Ukrainare. De får veta att mammorna och barnen var rädda, och att de inte fick använda toaletterna för barnen hade gjort det stökigt. De hade blivit utsatta för mycket diskriminering på den korta tiden de var på stationen. En av kvinnorna gick i en affär på stationen, för att handla, och då kommer polisen och fångar in henne. De anklagade henne för att hon stjäla, men det visar sig, när de gick igenom sina kameror, att hon hade blivit falskt anklagad så de släppte henne.

Den Romska systern Tanja hämtar vatten och mat hemifrån sig. Hon skaffar fram kläder och blöjor till barn och ser till att barn och vuxna får gå på toaletten. Nästa steg som hon tar är att hon kontaktar medierna i Österrike men ingen bryr sig och ingen uppmärksammar händelsen. Hon kallar på polis, och Caritas försökte skylla ifrån sig, de sa att de har gjort sitt jobb och erbjudit dem boende men att de tackat nej. De blev aldrig erbjudna ett hotell eller ett vandrarhem nära stationen, utan endast ett boende långt från stationen. Man kan undra varför, så klart detta är Romer, om de varit lite ljusare eller haft blå ögon så kanske de hade blivit erbjudna hotell på närmare håll, kanske skulle det sett annorlunda ut då.

Efter det att polisen kommer blir det en del diskuterande och till slut bestämmer sig polisen och Caritas sig för att gruppen ska få 12 till 13 filtar för att kunna sova ute på gatan mitt emot polisstationen. Senare kom de också med lite blöjor och vatten för att Tanja var där. 

DETTA ÄR ETT EU LAND SOM SKA FÖLJA BARNS RÄTTIGHETER, OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER.
PLUS ATT DE KOMMER FRÅN ETT LAND I KRIG.
DET ÄR SOM ATT INGA VANLIGA REGLER  FÖLJS FÖR ATT DE ÄR ROMER.
VI, ROMER, HAMNAR ALLTID I KLÄM NÄR TVÅ ANDRA LÄNDER ÄR I BRÅK.
VISSA LÄNDER TAR VERKLIGEN HAND OM ROMERNA FRÅN UKRAINA, TILL EXEMPEL SVERIGE.
VARFÖR HAMNAR ALLTID, VI, ROMER, I KLÄM?

Dessa kvinnor och barn har sina män och pappor kvar i Ukraina som soldater, de fick dessutom inte med sig alla barn utan fick lämna kvar en del av dem. De fick bara ta med sig fem barn var eller nåt sånt, för de hade tydligen för många barn, det är ändå sorgligare att de var tvungna att välja vilka av sina barn som skulle få följa med. De som nu flyr från Ukraina är de fattigaste som inte har möjligheten att köpa sig frihet.

Foto Tanja Vasić

Esma Veselovski-gudinci
redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS