Insändare | Utsatta romer i Malmö under Corona-tiden

Bild: Skåne Stadsmission

Covid-19 har fått långtgående konsekvenser och Konjunkturinstitutets bedömning är att arbetslösheten redan under 2020 kommer att överstiga 10 procent. Osäkerhet och risken att förlora den egna och familjens försörjning  påverkar naturligt människor i Sverige starkt. Det kan  samtidigt vara värt att påminna sig om att de som mest  påverkas är de som redan lever med små marginaler. Detta gäller inte minst de EU-migranter som vi dagligen ser utanför vårt lokala ICA och Coop.   

Människor tigger  huvudsakligen  eftersom de är fattiga. Ändå så är fördomen att romer inte vill arbeta starkt rotad i Sverige. Att tiggande är ett val är en vanlig uppfattning. Även om vi vet att  fattigdom är den dominerande faktorn så verkar denna  stereotyp vara särskilt svår att påverka.  Att flertalet romska migranter i Malmö vill arbeta är också tydligt  i  Skåne Stadsmissions arbete på  mötesplatsen  Crossroads. Av de romer vi möter gäller detta det absoluta flertalet. Även om  Crossroads  kärnuppdrag inte är att matcha romer mot arbetsmarknaden så  är  frågor om att hitta ett värdigt arbete  bland de absolut vanligaste. Vi ger  därför  också stöd till att söka jobb, kontakter med potentiella arbetsgivare och att dela information om vad som krävs på den svenska arbetsmarknaden.   
   
Det finns många skäl till att romer kommer till Sverige för att söka arbete.  Diskriminering i utbildningssystemet  gör  att romer tenderar att ha dåliga skolresultat. Men även de med längre utbildning har svårt att få mer än tillfälliga påhugg, ofta i den svarta eller gråa ekonomin. Ofta är dessa arbeten inom bygg- och jordbrukssektorn. Sällan  erbjuds grundläggande  skyddsutrustning  och exploatering är vanligt. Olyckor är därför vanliga,  liksom skador.  Eftersom ett grundläggande skyddsnät saknas så  får  en  olycka  långtgående  konsekvenser , i värsta fall permanent nedsatt  arbetsförmåga  eller död. I ett land där romer endast kan lita på sin familj för sitt uppehälle är en olycka ett hot mot hela familjens försörjning. Att lämna Rumänien handlar i många fall om överlevnad  och att bidra till möjligheter för barnen i familjen.  Även om det finns flera goda exempel,  så blir  sökandet för flertalet  lönlöst. Eftersom den egna familjens brödföda är i vågskålen så blir tiggeri en sista utväg från armod för flertalet.  

Covid 19 

Rumäniens romska befolkning har redan påverkats kraftigt av Coronapandemin. Samtidigt som möjligheterna att få arbete minskat så har dessutom hatbrott och förtryck ökat. Även om detta är svårt att ge exakta siffror på denna förändring så menar den katolska hjälporganisationen Caritas att romer är den grupp i Europa som påverkats starkast av Corona och där konsekvenser kommer att bli mest långtgående. Amnesty International har kommit till samma slutsats i en nyligen publicerad rapport. I en studie som genomförts av rumänska Caritas så påvisas också en oroande tendens att romer samtidigt ges skulden för Corona-virusets spridning. Det blir därmed förståeligt varför 92 % att tillfrågade romer ser Covid-19 som ett direkt hot.  
 
Även om förtrycket är som starkast i Rumänien så ser vi liknande tendenser i andra delar av Europa. I Bulgarien och Slovakien har den romska befolkningen fått sin rörelsefrihet kringskuren och inte tillåtits lämna hemmet utan “giltiga skäl”. Sofias borgmästares argument för detta var att skydda resten av befolkningen, vilket ekar ihåligt när smitta inte fanns. I Slovakien så innebar dessa “förebyggande” insatser att befolkningen saknade tillgång till vatten. Poliser har också slagit barn i Slovakien och nyligen så har rumänsk polis misshandlat en romsk kvinna, båda fallen kopplade till Corona. Myndigheters agerande fick därmed motsatt effekt. Under den ungerska valkampanjen användes också romer som ett slagträ, och  Orban  försvarade bl. a skolsegregation för att “skydda” ungerska barn. European  Roma  Rights  Center belyser kontinuerligt det hårdare klimatet och hur romer punktmarkeras av etniska skäl, med Corona som förevändning.  
  
Vi på Skåne Stadsmissions hatbrottsprojekt ser  tendenser  att hatbrott kan komma att öka även i Malmö, men Covid-19 gjort att  rasism  och nedsättande  språkbruk  förflyttats  till  sociala  medier.  Möjligheten att försörja sig har samtidigt radikalt försämrats även i Malmö. Även om situationen inte är nära nog så svår som i på kontinenten så bör även situationen i Sverige leda till eftertanke. Det krävs dels att vi som medmänniskor lyfter blicken och gör vad vi kan för att hjälpa människor i utsatthet, dels att vi aktivt arbetar mot stereotyper och fördomar för att stävja ett ökande förtryck mot romer. Ett steg på vägen är att ge en bild av de förhållanden romer lever under i Europa och i Sverige och hur Corona-19 påverkar deras  livsförutsättningar. 

Lösning  

För många romer är målet att finna arbete i jordbruket där det också en efterfrågan på arbetskraft. Det absoluta flertalet av de romska EU-medborgare som befinner sig i Malmö har dessutom erfarenhet från jordbruksarbete. Många har dessutom de efterfrågade kvalifikationerna och har arbetat med bär- och fruktplockning i länder som Italien och Spanien. Vår bedömning är att det finns mer än 100 personer med denna efterfrågade kompetens idag i Malmö.  
  
Stadsmissionen kommer därför att erbjuda två praktiska lösningar under sommaren och hösten.

Vi kommer utveckla att publicera information om hur romer och andra utsatta grupper kan agera för att möta de krav som finns på den svenska arbetsmarknaden. Ett första steg med fokus på jordbrukssektorn. Vi har också varit i kontakt med flera företag inom sektorn och kommer också att ta fram ett material som kan hjälpa gröna näringar att ta vara på den möjlighet som kvalificerade jordbruksarbetare från den romska gruppen kan innebära för den gröna sektorn långsiktigt. De företagare som behöver arbetskraft i sommar uppmanar vi att kontakta oss på hatbrott@skanestadsmission.se så kan vi ge er stöd att hitta kompetens, att hitta en lösning på dagens utmaningar.  
 
Vi kommer också att initiera ett ambitiöst initiativ att följa vad som sägs, på sociala medier, om romer med spjutspetsteknologi. Detta kommer att ge oss en generell bild av hur fördomar mot romer utvecklas över tid liksom under Corona-tider. Denna analys kommer att offentliggöras och göra det möjligt för andra organisationer att vända de negativa trenderna som idag präglar synen på romer i Sverige och Europa.    

Niklas Schmidt
Christian Tigerblad
Projektet Hatbrott mot romska migranter i Malmö
Ett EU-projekt för att motverka antiziganism som Skåne Stadsmission driver i samarbete med Civil Rights Defenders
fb.com/hatbrottsprojektet
skanestadsmission.se/hatbrott


Dikkos Malmöredaktion
malmo@dikko.nu