Rätten att leva ett liv fritt från våld ska gälla alla. Ändå utsätts årligen hundratusentals människor, främst kvinnor och barn för brott i nära relation och allvarliga sexualbrott i Sverige. I dagarna granskas Sverige av Europarådets expertgrupp GREVIO, som har till uppgift att övervaka länders efterlevnad av Istanbulkonventionen. I samband med granskningen har Amnesty lämnat in en skuggrapport till GREVIO som bland annat visar att kvinnor i Sverige som utsätts för våld i nära relationer och våldtäkt, har svårt att få rättvisa, upprättelse och även stöd och vård.
-Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och ska bekämpas med full kraft. Att kvinnor utsätts för misshandel och våldtäkt påverkar deras liv på så många plan och samhället måste finnas där för var och en av dem som söker rättvisa, stöd att lämna en våldsam partner eller som behöver traumabehandling efter våldtäkt. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Katarina Bergehed, sakkunning på Amnesty Sverige.
Polisen har satsat på “särskilt utsatta brottsoffer”
Under senare år har polisen satsat på att intensifiera och förbättra sitt arbete vad gäller “särskilt utsatta brottsoffer”. Det omfattar brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna och vålds- och sexualbrott mot barn. Satsningen som beslutades 2019 består av tre huvudsakliga åtgärder: fokus på att implementera de arbetsmetoder som anses som mest framgångsrika för att öka lagföringen vid dessa brott, att säkra bevisning i ett tidigt skede, samt resursförstärkning på cirka 350 nya medarbetare, främst utredare.
Amnesty har under 2020-2023 följt upp för att se hur satsningen genomförts i landets polisregioner. Bland annat har intervjuer hållits med representanter på sex av de sju polisregionerna med fokus på polisens arbete.
– Vi på Amnesty har följt den här frågan länge och polisens hantering av dessa ärenden spelar en avgörande roll för brottsoffrens möjlighet att få rättvisa. Polisens utredningar måste bedrivas skyndsamt, metodiskt och hålla hög kvalitet så att brotten kan lagföras. Vi kan konstatera att även om man kommit en bit är det är lång väg kvar, säger Katarina Bergehed.
Framgångsrika metoder används inte, brottsoffers möjligheter att få rättvisa påverkas
Amnestys skuggrapport visar att polisens framgångsrika metoder fortfarande inte implementeras fullt ut. I samtalen med polisregionerna framkom bl.a. att åtgärder som att videofilma målsägandes första vittnesmål sällan görs trots vetskapen om att det första målsägandeförhöret innehåller värdefull information. En annan allvarlig brist som framkommit är att det första polisförhöret med målsägande alltför ofta dröjer. Något som kan ha en väldigt negativ inverkan på överlevarens hälsa och motivation att fortsatt delta i utredningen. Detta försämrar polisens möjligheter att snabbt säkra bevisning vilket i slutänden undergräver brottsoffrens möjlighet att få sin sak prövad i domstol.
De positiva resultaten har i stort sett avstannat
Polisens tillsynsenhet, som granskat myndighetens satsning på “särskilt utsatta brottsoffer”, kom fram till att första året av satsningen (2020) visade på positiva resultat, däribland kortare utredningstider, ökad lagföring, och en minskning av antalet ärenden som var öppna i över ett år. Den positiva utvecklingen har dock avstannat eller övergått i negativ utveckling under 2021 och 2022. Exempelvis visade granskningen att antalet våldtäktsutredningar som fortfarande var öppna efter 12 månader hade ökat med 65% mellan 2020 och 2022. Utredningar av våld i nära relationer som var öppna efter 12 månader hade ökat med 60%.
– Trygghet och säkerhet handlar inte bara om vad som händer på våra gator och torg utan även inom hemmets väggar. Brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn utgör cirka 40 procent av alla polisanmälda våldsbrott. Vi ska inte tillbaka till situationen som den var innan polisen beslutade att höja sin ambitionsnivå. Tvärtom, polisens arbete måste stärkas ytterligare. Allt annat är ett oacceptabelt svek mot dem som utsätts säger Katarina Bergehed.
De flesta polisanmäler inte – men söker ändå samhällets stöd
Enligt nationella trygghetsundersökning från Brå uppgav 1,5 procent av kvinnorna (16-84 år) att de utsatts för sexualbrott genom tvång under 2022, vilket motsvarade cirka 64 000 kvinnor. Ytterligare 1,2 procent – motsvarande cirka 52 000 kvinnor, uppgav att de utsatts för sexualbrott genom att gärningspersonen utnyttjat att kvinnan varit i en försvarslös position. 9 635 våldtäktsanmälningar lämnades till polisen 2022. I nästan 9 000 av anmälningarna var offret en kvinna eller flicka.
– Det finns ett stort mörkertal och de flesta som utsätts för våldtäkt och andra sexualbrott polisanmäler inte men många söker samhällets stöd, inte minst inom vården. Då är det viktigt att vården kan identifiera sexuellt våld som en orsak till psykisk ohälsa och erbjuda stöd och behandling. Med rätt insatser och stöd kortas lidandet för patienten som annars riskerar att bli mycket långvarigt. Rätten till hälsa ska självklart omfatta även denna grupp, säger Katarina Bergehed
En kartläggning som gjorts visar att trots många och långvariga kontakter med vården så får inte alla våldtäktsöverlevare den vård och behandling de är i behov av och har rätt till. I sin tidigare granskning av Sverige uttryckte GREVIO oro över att psykologstöd samt traumabehandling inte är allmänt tillgängligt över hela landet. De specialiserade mottagningarna är fortfarande få. Amnesty menar att landets regioner måste säkerställa att alla som utsätts för våldtäkt och annat sexuellt våld måste få tillgång till vård och behandling, oavsett var i landet de bor och oavsett när i tid övergreppen ägt rum.
”En resa för att förändra kulturen”
De polisrepresentanter som Amnesty pratat med välkomnade initiativet att stärka arbetet med ”särskilt utsatta brottsoffer”. Flera menade att detta hade lett till en viktig ”förändring av tankesätt”, ”ett paradigmskifte”, ”en resa för att förändra kulturen”. Flera underströk vikten av att “hålla i” då förändringsarbetet kommer att ta tid.
Amnesty uppmanar regeringen och Polismyndigheten att säkerställa att arbetet som inletts för att intensifiera polisens hantering av brott i nära relationer, våldtäkt mot vuxna och brott mot barn fortsätter; tilldelas tillräckliga personella och ekonomiska resurser, samt ytterligare stärks, inklusive genom utbildningsinsatser och uppföljning.
– Polisen ska ha den förmåga och kapacitet som krävs så att fler brott av den här typen kan lagföras. Det handlar om att säkerställa tillgången till rättvisa och upprättelse för dem som utsätts, främst flickor och kvinnor, men även transpersoner, pojkar och män. Dessa övergrepp kränker individens rätt till fysisk, psykisk integritet och rätten att bestämma över sin egen kropp och det kan vi aldrig acceptera, säger Katarina Bergehed.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
