Det var en mörk vinterkväll som en man kom gående.
Hans kläder var trasiga och skägget var långt.
Han gick där mil efter mil.
När han hade gått några mil stannade han upp.
Där uppe i skogen låg en stuga.
Mannen gick dit och sökte skydd från kylan.
Men vad han nog inte kände till var historien om denna stuga.
Historien om en stuga i skymningen.
Enligt legenden bodde där en man med sin familj.
Denna legend utspelade sig för cirka tvåhundra år sedan.
Legenden sa att mannen en natt när han var ute och gick,
såg ett par röda ögon i skogen.
Han tänkte inte mer på det, men för varje natt som gick såg man
hur han gick till samma ställe som han sett ögonen.
Han tänkte nog inte på det själv men ju längre tid det gick, desto mer aggressiv blev han. Vad det var som hände visste ingen, med den man som en gång var den snällaste mannen i skogen. Men nu verkade det ha blivit ändring på det. Många undrade hur en så snäll och beskedlig man kunde bli så aggressiv.
Det gick några år innan det hade gått så långt att han skickade ut sin familj, som sedan försvann spårlöst, i skogen. Man undrade vad som hänt med hans fru och barn och letade i hela skogen, men där fanns inget spår efter dom.
Sedan dröjde det inte länge innan man hörde om en mystisk varelse i skogen.
För varje natt som gick dök det upp ett nytt lik i skogen. Man gjorde en obduktion och det visade sig vara hår från ett djur på liket. Nu undrade man ju vad det var man hade att göra med, eftersom man visste att mannen som bodde i skogen visserligen var aggressiv, men mördare kunde dom inte tänka sig.
Och han hade ingen hund eller annat djur.
Håret kunde ju ha kommit från ett förbipasserande djur. Men det var ingen som visste hur det låg till.
När två veckor hade gått hade det hänt fjorton gånger till
Man jobbade redan desperat för att hitta mördaren.
Man undersökte håren grundligt och snart visade det sig att det var hår från en varg. Men så vitt man visste fanns det inte varg i skogen.
Man började fundera och kom att tänka på mannen i stugan.
Han var den enda som kunde veta men ingen ville störa honom. En ung pojke vid namn George fick uppdraget att gå dit och fråga. Pojken hade precis fyllt tjugo och han var inte rädd av sig, så han knallade in i skogen och gick till stugan.
Han knackade på dörren och efter tre minuter öppnades dörren.
Där stod en man som var skäggig och bar trasiga kläder.
Mannen sa med en mörk vresig röst:
”Vad vill du?”
Pojken svarade på hans fråga:
”Jag undrar om det finns några vargar här i skogen?”
Mannen tittade på pojken och svarade i samma mörka och vresiga röst:
”Vargar! Du ska bara veta vad som finns här i skogen!”
Efter det började han att skratta på ett kallt och elakt sätt.
Pojken som aldrig varit rädd började nu dra sig för att fråga honom vidare.
Men han fortsatte med frågan om vargar.
Mannen svarade då lite mer muntert.
” Kom in så ska jag berätta en sak för dig ”
Pojken tvekade men gick in ändå.
Mannen fortsatte med sin berättelse.
” En kväll för många år sedan var jag ute och gick här i skogen,
jag såg två röda ögon stirra på mig…”
Pojken såg hur han började att flämta vid varje ord.
Utanför hade skymningen fallit.
Plötsligt skrek mannen med darrande röst:
”Försvinn pojke, medan du fortfarande kan!”
Mannen började att bete sig väldigt underligt.
Pojken som aldrig varit rädd fick nu väldigt bråttom.
Han rusade ut ur stugan och sprang genom skogen.
Man väntade hem pojken på morgonen därpå, men morgonen kom och pojken hade fortfarande inte kommit hem. Man undrade varför det tog sådan tid, när telefonen ringde. Det var ett samtal om att ett nytt lik hade hittats i skogen och man åkte dit för att undersöka kroppen.
Där i skogen låg en pojke i tjugoårsåldern, svårt skadad, och han kunde knappt säga ett ord.
Men så hörde man en svag röst från honom:
” Mannen i skogen berättade om vargar och när skymningen kom så skrek han att jag skulle försvinna,
när jag hunnit in i skogen såg jag två röda ögon… det var… ”
Sedan dog han av de svåra skadorna.
”Vad var det han försökte att säga?” undrade man.
Utredningen kunde inte komma längre, så den lades ned efter några år.
Så vem är det som går där ute i vinterkylan?
Där borta vid stugan i skymningen.
Och vad var det mannen hade sett den kvällen?
Och som pojken också såg.
Det enda vi vet är att mannen som är ute och går har skägg,
och bär trasiga kläder.
Legenden berättar om en man som blev aggressiv.
Och mannen som går i vinterkylan…
Kan det vara samma man?
Efter två hundra år?
Det får vi nog aldrig veta, men än idag hittas lik då och då vid samma stuga.
Och än idag är folk rädda att sätta sin fot i skogen.
När skymningen lagt sig och man ser stugan i mörkret.
Får alla kalla kårar.
Mattias Havsros
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
