För att motverka bilden av det dödliga gatuvåldet som problem i särskilt utsatta områden stöttar nu Amnesty Sverige kampanjen ”Kollektiv Sorg”. Flera artister och profiler har nu också anslutit sig till kampanjen som vill ge en röst till de som blir påverkade av det dödliga gatuvåldet.
Kampanjen har tagits fram med stöd av Amnesty Sverige genom det internationella projektet Digital Disruptors. Genom Digital Disruptors får en grupp unga människorättsaktivister stöd och utbildning av Amnesty för att utveckla, forma och driva en kampanj för att skapa den förändring de vill se i samhället.
Projektet har tidigare genomförts i Puerto Rico, genom kampanjen La Clara som syftar till att stoppa de lagar som sätter upp hinder för aktivism och för att anordna fredliga demonstrationer i Puerto Rico. Nästa del av Digital Disruptors kommer genomföras i Nigeria.
För Amnesty har unga människors engagemang och aktivism alltid varit en drivande kraft i vårt arbete för förändring och respekt för mänskliga rättigheter. Genom initiativ som “Kollektiv Sorg” ser vi till att unga aktivister får vara med på sina egna villkor och sätta agendan, säger Sara Bessa, projektledare för Digital Disruptors på Amnesty International Sverige.
“Kollektiv Sorg” drivs av två unga människorättsaktivister, 21-årige Josef Farhan från Tensta i Stockholm och processledare i Rinkeby Folkets Hus, samt 22-årige Sakariya Hirsi från Kista i Stockholm som jobbar som verksamhetsutvecklare på Tensta Träff. Tillsammans vill de belysa tragedin när unga människor dör samt lyfta konsekvenserna av det dödliga gatuvåldet i socioekonomiskt utsatta områden runt om i landet.
Det är ett stort problem med skjutningar och gatuvåld i våra områden. Fler och fler barn och ungdomar dör i förtid på grund av de förutsättningar de blivit tilldelade. Därför har vi skapat kampanjen Kollektiv Sorg. Kollektiv Sorg innebär en enad känsla, en delad upplevelse. Den förklarar den sorg, som vi alla bär på men vi inte pratar om så mycket. Genom samarbetet med Amnesty har vi kunnat utveckla kampanjen till var vi är idag, säger Sakariya Hirsi.
En svag och sårig anknytning till familj och skola, samt ekonomisk utsatthet, är genomgående teman hos många ungdomar som begår våldshandlingar enligt en intervjustudie från BRÅ från 2019 om skjutningar i kriminella miljöer. I en undersökning från 2018 intervjuade Barnombudsmannen 900 barn om hur det är att växa upp i områden där barn statistiskt sett har sämre villkor än i övriga delar av Sverige. Många av barnen vittnar om stor utsatthet vad gäller ekonomi, hälsa och skolresultat. Dessa rapporter visar att Sverige brister i uppfyllelsen av rättigheter för barn och andra unga människor som lever i utsatta miljöer, och att bristerna ofta uppkommit långt innan skjutningar eller andra former av dödligt våld inträffar.
Genom en egen podd och med hjälp av konst, poesi och personliga berättelser från unga människorna själva motverkar “Kollektiv sorg” rubrikernas och statistikens distans till de människor som faktiskt drabbas. Våldet måste tas på allvar och inte avskrivas som “problem i utsatta områden”.
Kollektiv Sorg är en röst för minoriteter som blir påverkade av gatuvåldet och psykisk ohälsa som inte lyfts, på grund av samhällsstrukturer. Jag tror lösningen ligger i majoritetssamhället. Att hela Sverige uppmärksammar frågan, lyssnar och förstår och tar den här frågan på allvar. Att hela samhället tar ett kollektivt ansvar, säger Josef Farhan.
Flera artister, som Sami Rekik och Blues, samt profiler som, Alexandra Pascalidou, har redan anslutit sig till kampanjens första del, som handlar om att skriva under och sprida Josef Farhans och Sakariya Hirsis öppna brev. Hela brevet finns att läsa här: www.amnesty.se/kollektivsorg
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
